OBS: Detta är utgåva 2023.9. Visa senaste utgåvan.

En obegränsat skattskyldig person är skattskyldig här för all inkomst oavsett om inkomsten härrör från Sverige eller från utlandet. En person som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för inkomst av närings­verksamhet från en fastighet i Sverige.

Obegränsat skattskyldig person som äger näringsfastighet i utlandet

En obegränsat skattskyldig person är skattskyldig här för all inkomst oavsett om inkomsten härrör från Sverige eller från utlandet.

Ett småhus på en lantbruksenhet (mangårdsbyggnad) i utlandet räknas inte som privat­bostad annat än vid tillämpningen av reglerna i 45 kap. 33 § och 47 kap. IL (2 kap. 9 § första stycket IL).

Beskattning av eget boende och vid uthyrning

Näringsfastigheter utomlands beskattas i inkomst­slaget näringsverksamhet. Vid inkomstberäkningen tillämpas samma regler som gäller för näringsfastigheter i Sverige. Den skattskyldige ska ta upp eventuella hyresinkomster som intäkt. Det egna hyresfria nyttjandet ska också redovisas som intäkt eftersom detta utgör uttag av tjänst (22 kap. 4 § IL).

Beskattning av andelshus i utlandet

Den skatt­skyldige får själv välja mellan att utnyttja ett underskott helt eller delvis enligt huvudregeln, d.v.s. utnyttja mot framtida överskott från fastigheten eller att kvotera avdraget till 70 procent för underskott i kapital en­ligt 42 kap. 33 § IL. För underskott av kapital medges skattereduktion. Om inkom­s­ten från en näringsfastighet är undantagen från beskatt­ning i Sverige enligt bestämmelser i skatteavtal innebär det att ett underskott inte är avdrags­gillt.

En bostadsförmån ska tas upp till ett belopp som motsvarar de hyrespriser som gäller på den ort där fastig­heten är belägen. Värdet ska beräknas för den tid fastigheten varit dispo­ni­bel för ägaren. Du kan läsa en mer utförlig beskrivning av reglerna i avsnittet om andelshus.

Två hjälpregler för att beräkna hyresintäkter

För andelshus utomlands där hyresnivån inte går att fastställa får beräkningen enligt Skatteverket ske med stöd i två hjälpregler. Observera att hjälpreglerna endast är tillämpliga för bostäder i utlandet.

Den ena hjälpregeln utgår ifrån en schablonmetod som baseras på anskaffningsutgiften (observera här att ränteutgifter enligt 24 kap. 2 § första stycket IL inte ska inte räknas in i anskaffningsvärdet för tillgångar som avses i bl.a. 19-20 kap. IL, se 14 kap. 16 a § IL. Bestämmelsen tillämpas för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 och att sådana räntor som sedan tidigare ingår i anskaffningsvärdet inte berörs). Enligt denna regel tas anskaffnings­ut­giften för fastigheten respektive bostaden upp som underlag, uppräknad med index. Femtio procent av den uppräknade anskaffningsutgiften läggs till grund för beräkning av förmånsvärdet. De omräk­nings­tal som Skatte­verket beräknar kan användas vid justering till dagens penning­värde (se tabell nedan).

Den andra hjälpregeln utgår från Skatteverkets årliga föreskrifter om förmån av bostad att tilläm­pas vid beräkning av skatte­avdrag och arbets­givar­avgifter.

  • Föreskrifter som gäller för beskattningsåret 2017 (SKVFS 2016:12)
  • Föreskrifter som gäller för beskattningsåret 2018 (SKVFS 2017:15)
  • Föreskrifter som gäller för beskattningsåret 2019 (SKVFS 2018:14)
  • Föreskrifter som gäller för beskattningsåret 2020 (SKVFS 2019:12).
  • Föreskrifter som gäller för beskattningsåret 2021 (SKVFS 2020:8).
  • Föreskrifter som gäller för beskattningsåret 2022 (SKVFS 2021:13).
  • Föreskrifter som gäller för beskattningsåret 2023 (SKVFS 2022:7).

Omräkningstal

För åren 1914–2022 har följande omräkningstal räknats fram med stöd i genomsnittlig förändring av KPI under åren 1914 t.o.m. 2022.

År

Omräkningstal

År

Omräkningstal

År

Omräkningstal

1914

1915

1916

1917

1918

1919

1920

1921

1922

1923

1924

1925

1926

1927

1928

1929

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

1950

54,34

47,25

41,80

33,13

22,55

20,43

20,05

24,59

29,53

31,23

31,23

30,70

31,78

32,15

31,78

32,34

33,54

34,61

35,06

35,99

35,75

35,06

34,61

33,54

32,93

31,96

28,15

24,81

23,22

23,12

23,22

23,32

23,22

22,55

21,31

21,23

20,90

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1959

1960

1961

1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

17,88

16,69

16,57

16,47

16,06

15,26

14,61

14,01

13,90

13,35

13,06

12,46

12,10

11,74

11,16

10,47

10,06

9,86

9,60

8,98

8,36

7,89

7,39

6,72

6,13

5,55

4,98

4,53

4,22

3,72

3,32

3,06

2,81

2,60

2,42

2,32

2,23

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2,10

1,98

1,79

1,64

1,60

1,53

1,50

1,46

1,45

1,44

1,45

1,44

1,43

1,39

1,36

1,34

1,33

1,33

1,31

1,28

1,24

1,24

1,22

1,19

1,18

1,18

1,19

1,19

1,18

1,15

1,13

1,11

1,11

1,08

1,00

Förmånsvärdet för ett helt år beräknas till följande belopp

  • 10 % av den del av 50 % av den uppräknade anskaff­nings­utgiften som inte överstiger 100 000 kr.
  • 6 % av den del av 50 % av den uppräknade anskaff­nings­utgiften som överstiger 100 000 kr men inte 200 000 kr samt 3 % av den del av 50 % av den uppräknade anskaff­nings­utgiften som överstiger 200 000 kr.

Exempel: förmånsberäkning

En fastighet har anskaffats år 1979 för 400 000 kr. För beskattningsåret 2022 räknas en fastighet inköpt 1979 upp med omräk­ningstalet 4,22 vilket ger ett nuvärde på 1 688 000 kr. Av nuvärdet läggs 50 %, d.v.s. 844 000 kr, till grund för beräkningen av förmånsvärdet. För ett helt år blir förmåns­värdet enligt schablonmetoden i detta fall 35 320 kr (10 % av 100 000 kr + 6 % av 100 000 kr + 3 % av 644 000 kr). Antag att bostaden varit uthyrd i fyra månader för 30 000 kr. Ägaren ska då förmåns­beskattas för de återstående åtta månaderna. Förmånens värde är 8/12 av 35 320 kr, d.v.s. 23 547 kr.

Begränsad skattskyldighet

En person som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för inkomst av närings­verksamhet från en fastighet i Sverige (3 kap. 18 § första stycket 3 IL). Resultatet beräknas på samma sätt som för en obegränsat skatt­skyldig. Eventuella hyresinkomster tas upp som intäkt. Som intäkt ska även redovisas det egna hyresfria nyttjandet efter­som detta utgör ett uttag av tjänst (22 kap. 4 § IL). Avdrag med­ges för ränteutgifter och övriga kostnader för fastig­hets­förvaltningen.

Referenser på sidan

Föreskrifter

  • Skatteverkets föreskrifter om värdet av förmån av annan bostad här i landet än semesterbostad att tillämpa vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 2019; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om värdet av förmån av annan bostad här i landet än semesterbostad att tillämpa vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 2020; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om värdet av förmån av annan bostad här i landet än semesterbostad att tillämpa vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 2021; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om värdet av förmån av annan bostad här i landet än semesterbostad att tillämpa vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 2022; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om värdet av förmån av annan bostad här i landet än semesterbostad att tillämpa vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 2023; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om värdet av förmån av annan bostad här i landet än semesterbostad att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 2017; [1]
  • Skatteverkets föreskrifter om värdet av förmån av annan bostad här i landet än semesterbostad att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 2018; [1]

Lagar & förordningar