När Skatteverket fått in en skalbolagsdeklaration kan verket besluta att en säkerhet för slutlig skatt ska ställas för att säljaren ska undvika skalbolagsbeskattning.
Skatteverket får på grundval av skalbolagsdeklarationen begära att en säkerhet för slutlig skatt ställs. Det är Skatteverket som bestämmer om man ska begära en säkerhet och hur stor den ska vara. Ett beslut om att en säkerhet behövs ska fattas skyndsamt.
Skatteverkets beslut om säkerhet för slutlig skatt är inte detsamma som ett beslut om slutlig skatt. Årets skattepliktiga inkomst bestäms vid den ordinarie beskattningen och det är då beslutet om slutlig skatt fattas.
Om skalbolagsdeklarationer har lämnats för såväl det avyttrade företaget som för företag i intressegemenskap så får Skatteverket fatta beslut om säkerhetens storlek för respektive företag. Även om det avyttrade företaget äger exempelvis 50 procent av företaget i intressegemenskap, så ska säkerhetens storlek för företaget i intressegemenskap beräknas på hela detta företags resultat. Någon proportionerlig fördelning av resultatet på grund av ägarandel ska således inte ske.
Skatteverket har ingen skyldighet att fatta något beslut om säkerhet. Om Skatteverket väljer att inte göra det får säljaren i stället ett subsidiärt betalningsansvar för skalbolagets skatt.
Det finns situationer då Skattverket i normalfallet inte begär någon säkerhet. Så kan vara fallet om säljaren av en handelsbolagsandel, enligt en överenskommelse med förvärvaren, tar upp överskott eller drar av underskott som avser tiden före avyttringen eller tillträdesdagen, samt tar upp kapitalvinster och drar av kapitalförluster vid avyttring av handelsbolagets näringsfastigheter och näringsbostadsrätter vid samma tidpunkt (prop. 2008/09:40 s. 41).
I ett sådant fall anses det inte nödvändigt att begära någon säkerhet. Vinsten fram till avyttringen eller tillträdet beskattas ju då hos säljaren och inte hos en eventuell plundrare.
Det saknas bestämmelser om när säkerheten senast ska vara Skatteverket tillhanda. Detta bör, enligt Skatteverkets uppfattning, innebära att en säkerhet kan ställas när som helst under det aktuella beskattningsårets omprövningstid. En säkerhet kan dock inte ställas utan att Skatteverket först har begärt det genom att fatta beslut om säkerhetens storlek.
Storleken av en sådan säkerhet som avses i 49 a kap. 13 § första stycket 3 IL ska i ett särskilt beslut bestämmas till summan av företagets obetalda inkomstskatt för närmast föregående beskattningsår och 22 procent av det överskott som har redovisats i en skalbolagsdeklaration.
Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före den 1 januari 2013 ska dock procentsatsen 26,3 användas i stället för 22. Det innebär att om företaget exempelvis redovisar ett underskott i skalbolagsdeklarationen, så kommer säkerheten bara att motsvara obetald inkomstskatt från föregående beskattningsår.
När det gäller handelsbolag ska säkerheten bara avse överskottet i skalbolagsdeklarationen.
Om en fysisk person har förvärvat en andel i ett handelsbolag ska storleken av säkerheten dock beslutas till 40 procent av överskottet (58 kap. 1 och 2 §§ SFL).
För avyttringsåret beaktas inte inbetald preliminär skatt (F-skatt eller SA-skatt) eller extra inbetalning av skatt (tidigare benämnd fyllnadsinbetalning) när säkerheten beräknas. Anledningen till detta är att sådana betalningar kan krävas åter av företaget i vissa situationer.
När det gäller obetald inkomstskatt för närmast föregående beskattningsår beaktas inbetald preliminär skatt för det beskattningsåret till den del den är betald vid tidpunkten för beslutet om säkerhetens storlek. Däremot beaktas normalt inte ett överskott på skattekontot som t.ex. beror på en extra inbetalning, eftersom det beloppet kan begäras åter av företaget.
Ett aktiebolag som tillämpar kalenderår som räkenskapsår avyttras den 20 juni år 5. Den obetalda skatten vid avyttringstidpunkten beräknas utifrån ett årsbokslut som omfattar perioden 1 januari–31 december år 4, och det särskilda bokslutet som omfattar perioden 1 januari–20 juni år 5.
Det särskilda bokslutet redovisas i en skalbolagsdeklaration och resultatet för år 4 redovisas på en kopia av självdeklarationen eller liknande underlag, som bifogas skalbolagsdeklarationen.
När säkerheten bestäms avräknas inbetald preliminär skatt för beskattningsåret 1/1–31/12 år 4. Däremot beaktas inte inbetald preliminär skatt som är hänförlig till avyttringsåret. Inte heller beaktas ett eventuellt överskott som t.ex. beror på att en extra inbetalning gjorts (tidigare benämnd fyllnadsinbetalning) eftersom detta överskott normalt kan begäras åter av företaget.
Ett aktiebolag har räkenskapsår 1/7–30/6. Bolaget, som är ett skalbolag, avyttras den 30 september år 4. Den debiterade preliminärskatten för beskattningsåret 1/7 år 3 till 30/6 år 4 uppgår till 1 200 000 kr (100 000 kr/mån). Resultatet för tiden 1/7 år 3 till 30/6 år 4 är 10 000 000 kr och resultatet för tiden 1/7 år 4 till 30/9 år 4 är 500 000 kr.
Säkerhetens storlek blir 110 000 kr (500 000 x 22 %) för avyttringsåret och 1 000 000 kr (10 000 000 x 22 % - 12 x 100 000) för beskattningsåret före avyttringsåret, totalt 1 110 000 kr.
Om flera skalbolagsdeklarationer lämnas in kan en kompletterande säkerhet ställas för den ökning av överskottet som redovisas i en senare skalbolagsdeklaration i förhållande till en tidigare, om Skatteverket så beslutar (58 kap. 1 och 2 §§ SFL).
I januari avyttrar A sina andelar i bolaget AB A, som har kalenderår som räkenskapsår. I skalbolagsdeklarationen redovisas ett överskott om 100 (återförda fonder 50 och vinst 50). Någon obetald inkomstskatt från föregående år finns inte. Säkerheten beslutas till 22 (100 x 22 %). I juli avyttrar B sina andelar i samma bolag. Överskottet är nu 300 (återförda fonder 50 och vinst 250). Kompletterande säkerhet ska ställas med 44 (300 x 22 % - 22) om Skatteverket begär en säkerhet även för denna avyttring. I november säljer C sina andelar i AB A. I skalbolagsdeklarationen redovisas ett överskott om 290 (återförda fonder 50 och vinst 240). Någon ytterligare säkerhet begärs inte, eftersom underlaget understiger det som redan redovisats.
En säkerhet ska vara en garantiförbindelse utfärdad av en bank och ska avse det belopp som bestämts med stöd av 58 kap. 1 och 2 §§ SFL. I SFL finns i och för sig inget uttalat krav på hur säkerheten ska se ut, utan detta ska regleras i verkställighetsföreskrifter. En ställd säkerhet får utnyttjas av Skatteverket om den slutliga skatten inte betalas.
Om flera säkerheter har ställts och om de överstiger den slutliga skatten, så ska skatten fördelas proportionerligt mellan säkerheterna (58 kap. 3 § SFL).
Om man ställt en säkerhet som aldrig behövde utnyttjas, kan man ansöka om en skälig ersättning för kostnaden. Skatteverket beslutar om denna ersättning (58 kap. 4 § SFL).
En ansökan om ersättning ska ha kommit till Skatteverket senast en månad efter den dag då den slutliga skatten betalades. Om ansökan kommer in för sent och förseningen är ursäktlig, får ansökan ändå prövas.