Livförsäkringsföretag

Vad är ett livförsäkringsföretag?

Med ett livförsäkringsföretag enligt inkomstskattelagen (39 kap. 2 § IL) avses

• ett livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 § FRL samt ett svenskt europabolag eller ett europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet
• ett tjänstepensionsföretag enligt 1 kap. 3 § LTPF samt svenskt europabolag eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet
• ett utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av LUFV.

Livförsäkringsföretag enligt försäkringsrörelselagen (FRL)

Med ett livförsäkringsföretag enligt FRL avses ett försäkringsföretag som uteslutande eller så gott som uteslutande ska driva direkt livförsäkringsrörelse eller rörelse avseende återförsäkring av livförsäkring. Andra försäkringsföretag är skadeförsäkringsföretag (1 kap. 4 § FRL). Med försäkringsföretag avses försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag och försäkringsförening (1 kap. 3 § FRL). Tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse avser, förutom försäkringar där utbetalningar av försäkringsbelopp är beroende av en eller flera personers liv, bl.a. vissa sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Det gäller sjuk- och olycksfallsförsäkringar som meddelas som tillägg till försäkringar som är kopplade till en eller flera personers liv samt i övrigt sjuk- och olycksfallsförsäkringar som gäller för en längre tid än fem år och som inte får sägas upp av försäkringsföretaget annat än under särskilda förhållanden som anges i försäkringsavtalet (2 kap. 12 § FRL).

Det framgår av förarbetena att ett livförsäkringsföretag enligt FRL som ges tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt LTPF är en s.k. omvandling. Det framgår också av förarbetena att ett tjänstepensionsföretag kan ges tillstånd enligt FRL att omvandlas till ett livförsäkringsföretag. Enligt förarbetena innebär inte en omvandling att företaget i fråga ska anses vara en annan juridisk person, d.v.s. det föreligger subjektsidentitet vid omvandling (prop. 2018/19:158 s. 818, prop. 2018/19:161 s. 32 och prop. 2019/20:148 s. 29).

Tjänstepensionsföretag enligt lag om tjänstepensionsföretag (LTPF)

Med tjänstepensionsföretag avses tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidigt tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsförening (1 kap. 3 § LTPF). Ett tjänstepensionsföretag får inte driva annan verksamhet än tjänstepensionsverksamhet avseende tjänstepensionsförsäkringar och därmed sammanhängande verksamhet (4 kap. 5 § LTPF). Med tjänstepensionsförsäkring avses livförsäkring enligt 2 kap. 11 § LTPF som har samband med yrkesutövning och där utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller periodiska utbetalningar) är beroende av att en eller flera personer uppnår eller förväntas uppnå en viss ålder samt försäkringar som meddelas som tillägg till sådana försäkringar (1 kap. 4 § LTPF). De försäkringsklasser som ett tjänstepensionsföretag kan få tillstånd för enligt 2 kap. 11 § LTPF motsvarar de försäkringsklasser som ett livförsäkringsföretag kan få tillstånd för enligt 2 kap. 12 § FRL.

Det framgår av förarbetena att ett tjänstepensionsföretag som ges tillstånd att driva verksamhet enligt FRL är en s.k. omvandling. Det framgår också av förarbetena att ett livförsäkringsföretag kan ges tillstånd enligt LTPF att omvandlas till ett tjänstepensionsföretag. Enligt förarbetena innebär inte en omvandling att företaget ifråga ska anses vara en annan juridisk person, d.v.s. det föreligger subjektsidentitet vid omvandling (prop. 2018/19: 158 s. 818, prop. 2018/19:161 s. 32 och prop. 2019/20:148 s. 29).

Utländska försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige

Ett utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige (LUFV) bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som företaget bedriver från ett fast driftställe här (39 kap. 2 § IL).

För ett utländskt tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige gäller LUFV.

Inkomstbeskattning av ett livförsäkringsföretag

Ett livförsäkringsföretag kan beskattas med såväl inkomstskatt som avkastningsskatt (39 kap. 5 § IL). För ett livförsäkringsföretag som ska beskattas med avkastningsskatt undantas därför vissa inkomster och utgifter från inkomstskatt.

Ett livförsäkringsföretag ska inte ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning eller influtna premier. Utgifter för sådana inkomster och premier får inte dras av (39 kap. 3 § första stycket IL). Denna del av ett livförsäkringsföretags verksamhet beskattas i stället med avkastningsskatt.

Ett livförsäkringsföretag ska inte heller ta upp inkomster som är hänförliga till tillgångar och skulder i en PEPP-produkt som förvaltas för spararens räkning. Detsamma gäller inbetalningar till sådant sparande (15 kap. 12 § första stycket IL och 39 kap. 3 § andra stycket IL). Utgifter som är hänförliga till sådana inkomster som inte ska tas upp enligt 15 kap. 12 §, får inte dras av (16 kap. 38 § första stycket IL och 39 kap. 3 § andra stycket IL). Denna del av ett livförsäkringsföretags verksamhet beskattas i stället med avkastningsskatt.

Verksamhet som avser sjuk-, olycksfalls- och grupplivförsäkringar ska dock inkomstbeskattas enligt bestämmelserna i 6-9 §§, d.v.s. samma bestämmelser som gäller för ett skadeförsäkringsföretag (39 kap. 4 § IL). I 39 kap. 6-9 §§ IL finns särskilda bestämmelser om bl.a. försäkringstekniska avsättningar och säkerhetsreserv. Läs mer om säkerhetsreserv. Skatteverkets uppfattning är att mottagen återförsäkring som avser sjuk-, olycksfalls- och grupplivförsäkringar omfattas av bestämmelsen i 39 kap. 4 § IL och ska därmed också beskattas enligt inkomstskattelagen.

Bestämmelsen om att ett livförsäkringsföretag inte ska ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning infördes 1994. Av förarbetena framgår att bestämmelsen förutsätter att en gränsdragning görs mellan den verksamhet som avser förvaltningen av försäkringstagarnas kapital och den verksamhet som avser försäkringsföretagets egna rörelse (se prop. 1992/93:187 s. 170 och 210). Som ett exempel på vad som avses med intäkter i försäkringsföretagets egna rörelse nämns avkastningen på det egna kapitalet samt provisioner och avgifter som kan tas ut vid utförande av uppdrag åt utomstående (prop. 1992/93:187 s. 211 och 222).

För ett livförsäkringsföretags övriga verksamhet gäller i princip de vanliga reglerna för beräkning av resultatet av näringsverksamheten (prop. 1992/93:187 s. 210).

Vid tillämpningen av inkomstskattelagen så ska försäkringsföreningar och tjänstepensionsföreningar räknas som ekonomiska föreningar (2 kap. 4 b IL), tjänstepensionsföretag räknas som försäkringsföretag (2 kap. 4 d IL) och ömsesidiga tjänstepensionsföretag räknas som ömsesidiga försäkringsföretag (2 kap. 4 e IL).

Förvaltning av försäkringstagarnas kapital

En gränsningsdragningsfråga är om en inkomst ska anses hänföra sig till förvaltning av kapital för försäkringstagarnas räkning och därmed vara undantagen från beskattning enligt inkomstskattelagen eller inte.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett överklagat förhandsbesked prövat frågan om s.k. kick back, inkomst i form av ”rabatt”, som ett livförsäkringsföretag får från ett fondbolag ska beskattas enligt inkomstskattelagen. Domstolen kom fram till att inkomsten ska anses hänföra sig till förvaltning av kapital för försäkringstagarnas räkning och därmed inte vara skattepliktig enligt inkomstskattelagen (HFD 2011 ref. 33).

Domstolen uttalar:

Bolagets innehav av fondandelar i investeringsfonder hos olika fondbolag utgör tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Innehavet av fondandelarna utgör en förutsättning för att fondbolagen ska betala tillbaka en del av förvaltningsavgifterna i form av fondrabatter. Såväl förvaltningsavgifterna som fondrabatterna utgår i förhållande till värdet av de förvaltade fondandelarna. Vid angivna förhållanden får enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening bolagets inkomst i form av fondrabatter anses hänföra sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. De aktuella inkomsterna ska således inte beskattas enligt IL. Förhandsbeskedet ska ändras i enlighet härmed.

Skatterättsnämnden har i ett inte överklagat förhandsbesked prövat frågan om hur ett vinstutdelande livförsäkringsbolag som bedriver försäkringsverksamhet inom tre huvudgrenar, individuell livförsäkring (dödsfallsrisker utan sparande), individuell sjuk- och olycksfallsförsäkring samt gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring, ska beskattas. Skatterättsnämnden uttalade att vid bestämmandet av kapitalunderlaget för avkastningsskatt ska den delen av verksamheten som motsvarar tillgångar och skulder avseende förvaltningen av individuell livförsäkring räknas med. Kapitalunderlaget för avkastningsskatt utgjordes av tillgångar som motsvarade de försäkringstekniska avsättningarna för tecknade individuella livförsäkringar efter avdrag för finansiella skulder. Skatteverket tolkar förhandsbeskedet så att kapitalunderlaget utgörs av tillgångar som efter avdrag för finansiella skulder uppgår till ett värde motsvarande de försäkringstekniska avsättningarna. Inkomster och utgifter hänförliga till bolagets övriga verksamhet ska beskattas enligt reglerna i inkomstskattelagen (SRN 2007-11-13, 87-07/D).

Fördelning av intäktsposter och kostnadsposter

Om ett försäkringsföretag ska dela upp en intäkts- eller kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska fördelningen göras på skäligt sätt (39 kap. 11 § IL samt 15 kap. 12 § andra stycket IL och 16 kap. 38 kap. andra stycket IL).

Bestämmelsen har betydelse vid ett livförsäkringsföretags fördelning av skattepliktig verksamhet enligt inkomstskattelagen och sådan verksamhet som beskattas enligt reglerna om avkastningsskatt.

Högsta förvaltningsdomstolen har i två avgöranden prövat vad som kan anses utgöra en fördelning på skäligt sätt (RÅ 2010 ref. 8 och RÅ 2010 not. 9). Domstolen uttalar i referatmålet:

Om flera metoder var för sig uppfyller kravet på att fördelningen ska ske på ”skäligt sätt” bör den av den skattskyldige valda metoden ges företräde. I avsaknad av närmare vägledning faller det sig vidare naturligt att söka ledning i den skattskyldiges redovisning och fördelningen av intäkter och kostnader mellan olika försäkringsgrenar i resultatanalysen eftersom denna fördelning förutsetts återspegla hur olika försäkringsgrenar har bidragit till det samlade resultatet.

Såvitt framgår av utredningen i målet är bolagets metod för fördelning av kapitalavkastningen motiverad av affärsmässiga skäl och förenlig med etablerade försäkringsrättsliga principer. Annat har inte framkommit än att den del av kapitalavkastningen som inte hänförts till de inkomstbeskattade försäkringsgrenarna i sin helhet har tillskrivits de avkastningsbeskattade.

Särskilt om säkerhetsreserv

Fr.o.m. 2021 har livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 § FRL och tjänstepensionsföretag enligt 1 kap. 3 § LTPF (livförsäkringsföretag enligt 39 kap. 2 § IL) en möjlighet att göra avsättningar till en säkerhetsreserv, se Finansinspektionens föreskrifter om livförsäkringsföretags och tjänstepensionsföretags beräkning av säkerhetsreserv (FFFS 2021:4). Föreskrifterna trädde i kraft den 6 juli 2021 och tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2021 eller senare.

En säkerhetsreserv är en reserv för att täcka sådana förluster i försäkringsrörelsen som beror på slumpmässiga eller i övrigt svårbedömbara faktorer, till den del reserven inte överstiger vad som behövs för en tillfredsställande konsolidering (39 kap. 8 § IL). Säkerhetsreserven har karaktären av en obeskattad reserv och utgör primärt en möjlighet att skattemässigt utjämna det enskilda bolagets resultat över tid i likhet med bl.a. periodiseringsfonder (se prop. 2017/18:245 s. 269–270).

Bestämmelserna om säkerhetsreserv är tillämplig för den verksamhet som livförsäkringsföretaget är inkomstskatteskyldigt för, d.v.s. verksamhet som avser sjuk-, olycksfalls- och grupplivförsäkringar (jfr 39 kap. 4 § andra meningen IL). Läs om säkerhetsreserv och schablonintäkt på säkerhetsreserv.

Särskilt om ränteavdrag på vissa efterställda skulder

Ett svenskt försäkringsföretag som omfattas av 7 kap. FRL eller av lagen om tjänstepensionsföretag får inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av den lagen (24 kap. 9 § andra stycket IL). På samma vis får inte ett utländskt försäkringsföretag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av nationell lagstiftning som genomför det direktivet (24 kap. 9 § tredje stycket IL).

Läs mer om avdragsförbudet för ränteutgifter på vissa efterställda skulder.

Särskilt om underprisöverlåtelse

Reglerna om underprisöverlåtelse gäller även livförsäkringsföretag. Ett livförsäkringsföretag får i en underprisöverlåtelse vara förvärvare bara i fråga om tillgångar som ingår i en sådan verksamhet som enligt 39 kap. 4 § IL ska beskattas enligt reglerna för skadeförsäkringsföretag (23 kap 14 § tredje stycket IL).

Särskilt om koncernbidrag

Ett livförsäkringsföretag omfattas av reglerna om koncernbidrag. Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att ett rörelsedrivande dotterbolag till ett livförsäkringsföretag har rätt till avdrag för koncernbidrag endast om samma belopp tas upp hos moderbolaget (RÅ 2006 not. 40). Rätt till avdrag för koncernbidrag förutsätter med andra ord att samma belopp tas upp hos mottagaren. Skatterättsnämnden har ansett att vid koncernbidrag i andra riktningen, från ett livförsäkringsföretag till dess rörelsedrivande dotterbolag, har livförsäkringsföretaget avdragsrätt för lämnat koncernbidrag eftersom bidraget i sin helhet ska tas upp till beskattning hos mottagaren (SRN 2010-09-09, 66 10/D).

Särskilt om överföring av periodiseringsfonder

En periodiseringsfond får föras över utan beskattningskonsekvenser vid överlåtelse av ett ömsesidigt livförsäkringsföretags eller ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags hela försäkringsbestånd till ett försäkringsaktiebolag eller tjänstepensionsaktiebolag som bildats för ändamålet (30 kap. 14 § första stycket IL).

Övertagande av ett helt försäkringsbestånd

Om ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd tas över av ett annat försäkringsföretag, ska det överlåtande företaget inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift på grund av överlåtelsen. Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation (39 kap. 12 § IL).

Bestämmelsen är tillämplig för den verksamhet som livförsäkringsföretaget är inkomstskatteskyldigt för, d.v.s. verksamhet som avser sjuk-, olycksfalls- och grupplivförsäkringar. Skatteverkets bedömning är att lagtextens utformning och förarbetena talar för att en överlåtelse av ett delbestånd inte omfattas av bestämmelsen. I propositionen 1964 nr 38 s. 1 anges att avsikten med bestäm­melsen är att det i princip ska uppkomma samma beskattningskonsekvenser vid en sammanslagning av försäkrings­företag som sker genom en överlåtelse av försäkringsbestånd som om den skett genom fusion. (Se även SRN 2003-06-05, 148-02/D, ej överklagat).

Under år 2022 har bestämmelsen i 39 kap. 12 § IL om skattemässig kontinuitet vid överlåtelse av ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd utvidgats till att även omfatta en överlåtelse av ett försäkringsbestånd som genomförs som ett led i att tjänstepensionsverksamheten ska bedrivas av ett tjänstepensionsföretag enligt lagen om tjänstepensionsföretag. Som förutsättning för skattemässig kontinuitet gäller

• att överlåtelsen avser ett försäkringsföretags hela tjänstepensionsförsäkringsbestånd och därmed sammanhängande verksamhet, eller
• att överlåtelsen avser ett försäkringsföretags hela bestånd av försäkringar som inte är tjänstepensionsförsäkringar och därmed sammanhängande verksamhet.

Det innebär att överlåtelsen kan göras från ett livförsäkringsföretag till ett befintligt tjänstepensionsföretag eller till ett försäkringsföretag som ska omvandlas till ett tjänstepensionsföretag. Men det kan även vara fråga om att det överlåtande livförsäkringsföretaget ska omvandlas till ett tjänstepensionsföretag (prop. 2021/22:154 s. 31). Den utvidgade bestämmelsen om överlåtelser av försäkringsbestånd träder ikraft den 1 juli 2022 och gäller bara för överlåtelser som genomförs under kalenderåret 2022 (övergångsbestämmelserna till SFS 2022:641 och SFS 2022:642).

Tillämpning av kontinuitetsregeln förutsätter att överlåtande och övertagande företag är skattskyldiga i Sverige (39 kap. 12 § andra stycket IL och prop. 2001/02:42 s. 22).

Kompletterande information

• Ett livförsäkringsföretag är skattskyldigt till avkastningsskatt.
• Lagervärdering av placeringstillgångar för försäkringsföretag (39 kap. 13 § IL).
• Särskild premieskatt för grupplivförsäkring.