Ett prissättningsbesked, en APA, är ett förfarande där skattemyndigheter i förväg kommer överens om prissättningen av vissa koncerninterna transaktioner. Här beskrivs APA närmare och hur prissättningsbeskedet är reglerat i svensk intern rätt.
Inom OECD används begreppet Advance Pricing Arrangement, eller APA, som benämning på förfaranden där skattemyndigheter i förväg kommer överens om prissättningen av vissa koncerninterna gränsöverskridande transaktioner. En sådan överenskommelse kan vara unilateral, bilateral eller multilateral. I OECD:s riktlinjer beskrivs dessa överenskommelser i avsnitt F i kapitel IV och i bilaga II till kapitel IV.
En unilateral överenskommelse innebär att företaget har kommit överens med skattemyndigheten i det egna landet om prissättningen på vissa gränsöverskridande koncerninterna transaktioner. Detta är emellertid inte något som förekommer i Sverige.
En bilateral överenskommelse innebär en överenskommelse mellan den egna skattemyndigheten och ett annat lands skattemyndighet om företagets prissättning medan en multilateral överenskommelse involverar minst två andra länders skattemyndigheter. Bilaterala och multilaterala överenskommelser ingås med stöd av skatteavtalens bestämmelser om ömsesidig överenskommelse (artikel 25 i OECD:s modellavtal).
I lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner regleras möjligheten för näringsidkare att inom inkomstskatteområdet ansöka om besked om prissättning av framtida internationella koncerninterna transaktioner, s.k. prissättningsbesked. Skatteverket är den myndighet som handlägger dessa ärenden och lämnar sådana besked.
Såväl svenska näringsidkare som utländska näringsidkare med fast driftställe i Sverige omfattas av bestämmelserna och får ansöka om prissättningsbesked hos Skatteverket. En näringsidkare som vill diskutera förutsättningarna för ett prissättningsbesked samt vad en sådan ansökan ska innehålla ska ges möjlighet till ett förmöte.
En ansökan får inte avse en fråga av enkel beskaffenhet eller en transaktion av mindre omfattning. En fråga anses vara av enkel beskaffenhet om innebörden av armlängdsprincipen i den aktuella situationen inte är oklar. Bedömningen av om en transaktion är av mindre omfattning ska göras i förhållande till den sökande näringsidkaren (prop. 2009/10:17 s. 123).
Ett prissättningsbesked kan bara meddelas om det föreligger en ömsesidig överenskommelse med en eller flera berörda stater som Sverige har ingått skatteavtal med. Ett unilateralt prissättningsbesked kan alltså inte lämnas med stöd av svensk rätt.
En ytterligare förutsättning för att ett prissättningsbesked ska kunna lämnas är att den ömsesidiga överenskommelsen antingen står i överensstämmelse med ansökan eller att sökanden har godtagit den ömsesidiga överenskommelsen i det fall den avviker från ansökan. Ett prissättningsbesked är bindande för Skatteverket men kan ändras eller återkallas i vissa fall, t.ex. om de förutsättningar som angetts i beskedet i något väsentligt avseende inte uppfylls.
För prövning av en ansökan om prissättningsbesked tas en avgift ut. Avgiften är 150 000 kr per land vid en ansökan första gången och något lägre vid en förnyelse av en ansökan. Ytterligare uppgifter om vad en ansökan ska innehålla finns i förordningen (2009:1295) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner. Se även Skatteverkets webbplats, sökord ”prissättningsbesked”.