Sjuk-och aktivitetsersättning är kontantförmåner inom sjukförsäkringen till personer som har stadigvarande eller långvarigt nedsatt arbetsförmåga p.g.a. sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Reglerna liknar dem i jobbskatteavdraget.
Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning (67 kap. 9 a § IL).
Personer som varit obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion för den tid de varit obegränsat skattskyldiga, se nedan under Skattereduktionens storlek.
Även vissa av dem som är begränsat skattskyldiga har rätt till skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, se sidan Skattereduktioner, allmänna avdrag och grundavdrag.
Underlaget för skattereduktionen är sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken som betalats ut under beskattningsåret. Ersättning som är skattebefriad får inte ingå i underlaget (67 kap. 9 b § IL).
Om en person får en utländsk ersättning enligt lagstiftning om social trygghet, och om ersättningen betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjuk- och aktivitetsersättning, så kan personen få räkna med denna i underlaget för skattereduktionen. Förutsättningen är att ersättningen tas upp till beskattning i Sverige.
Exempel på sådana utländska ersättningar är norsk uføretrygd enligt Lov om folketrygd och dansk førtidspension enligt Lov om social pension.
Om den utländska ersättningen ska räknas med i underlaget måste detta begäras särskilt i inkomstdeklarationen.
För att beräkna skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning utgår man från prisbasbeloppet (52 500 kr), underlaget beräknat enligt 67 kap. 9 b § IL, grundavdraget och skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Reduktionen varierar därför mellan åren eftersom prisbasbeloppet ändras, och mellan personer eftersom skattesatsen för den kommunala inkomstskatten skiftar från kommun till kommun.
Hur man beräknar reduktionen framgår av 67 kap. 9 c § IL.
Underlag beräknat enligt 9 b § |
Skattereduktion |
Överstiger inte 0,91 prisbasbelopp (47 775) |
Skillnaden mellan underlaget och grundavdraget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt |
Överstiger 0,91 prisbasbelopp (47 775) men inte 3,24 prisbasbelopp (170 100) |
Skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp (47 775) och 34,05 % av underlaget mellan 0,91 prisbasbelopp (47 775) och 3,24 prisbasbelopp (170 100) och å andra sidan grundavdraget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt |
Överstiger 3,24 prisbasbelopp (170 100) |
Skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,703 prisbasbelopp (89 407,5) och 12,8 % av underlaget som överstiger 3,24 prisbasbelopp (170 100) och å andra sidan grundavdraget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt |
Skattereduktionen ska dock alltid uppgå till minst 4,5 procent av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt.
Personer som varit obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion för den tid de varit obegränsat skattskyldiga. De får då skattereduktion med 1/12 av full reduktion för varje månad som de är obegränsat skattskyldiga (67 kap. 9 d § IL). Om överskottet av deras förvärvsinkomster uteslutande eller så gott som uteslutande består av svenska förvärvsinkomster medges de dock full skattereduktion.
Skattereduktionen räknas endast av mot den kommunala inkomstskatten. Det innebär att den allmänna pensionsavgiften, begravningsavgiften och avgifter till trossamfund inte påverkas. För en person som har en låg inkomst kan det innebära att personen inte kan utnyttja hela skattereduktionen eftersom det inte finns tillräckligt mycket kommunal inkomstskatt att räkna av mot. Även om den kommunala inkomstskatten inte räcker för att utnyttja hela skattereduktionen måste personen betala den allmänna pensionsavgiften, begravningsavgiften och eventuella avgifter till trossamfund.