Företag i intressegemenskap

Begreppet intressegemenskap i de riktade reglerna

För att de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna ska vara tillämpliga måste det vara fråga om en skuld till ett annat företag i intressegemenskapen (24 kap. 18 § första stycket IL). Hur begreppet intressegemenskap tolkas är därför avgörande för om reglerna överhuvudtaget kan tillämpas.

Den definition av intressegemenskap som tillämpas för de riktade ränteavdrags­­begränsningsreglerna finns i 24 kap. 16 § andra stycket IL. Av denna definition framgår att företag är i intressegemenskap med varandra om någon av följande förutsättningar är uppfyllda:

• Ett av företagen har, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt ett väsentligt inflytande i det andra företaget.
• Företagen står under i huvudsak gemensam ledning.

Definitionen av vilka företag som ska anses vara i intresse­gemenskap är densamma som i 2013 års ränteavdrags­begränsningsregler (prop. 2017/18:245 s. 200 f.).

Vid tillämpningen av de generella reglerna om begränsad avdragsrätt för negativa räntenetton gäller en annan definition av begreppet ”företag i intressegemenskap”. Läs mer om intressegemenskap vid förenklingsregeln.

Begreppen ”väsentligt inflytande” och ”under i huvudsak gemensam ledning” finns även i andra lagrum i IL och beskrivs på sidan Vad är intressegemenskap?

Väsentligt inflytande, direkt eller indirekt genom ägarandel eller på annat sätt

Ett företag kan ha ett väsentligt inflytande i ett annat företag till följd av ägarandelens storlek eller vid en mindre ägarandel om det finns andra omständigheter som gör att inflytandet är väsentligt, t.ex. genom samverkan.

Moder- och dotterföretag

Företag som är moderföretag och dotterföretag anses vara i intressegemenskap med varandra (24 kap. 16 § andra stycket första strecksatsen IL). Formuleringen ”direkt eller indirekt” innebär bl.a. att alla företag som ett moderföretag äger via andra dotterföretag ingår i intressegemenskapen (prop. 2012/13:1 s. 239 och prop. 2008/09:65 s. 83).

Väsentligt inflytande vid en mindre ägarandel

Skatteverket har utvecklat sin syn på begreppet väsentligt inflytande och gett exempel på omständigheter som bör beaktas vid bedömningen om ett företag även vid en mindre ägarandel har ett väsentligt inflytande i ett annat företag vid tillämpning av 2013 års ränteavdragsbegränsningsregler (Skatteverkets ställnings­tagande om tillämpning av reglerna om ränteavdragsbegränsning, väsentligt inflytande och undantaget från 10-procentsregeln och ventilen, se avsnitt 3.2 och 4.2). Skatteverkets uppfattning i ställningstagandet vad gäller begreppet väsentligt inflytande (avsnitt 3.2 och 4.2) kan fortfarande ge vägledning vid tillämpningen av de nu gällande reglerna (24 kap. 16 andra stycket IL).

Läs mer i avsnittet Vad avses med ”väsentligt inflytande”.

Väsentligt inflytande vid samverkan

Samverkan mellan flera parter kan innebära att samtliga samverkande parter har ett väsentligt inflytande och därmed är i intressegemenskap med varandra vid tillämpningen av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna.

Rättsfall: väsentligt inflytande genom speciell avtalskonstruktion och samverkan i en fondstruktur

Förvaltningen av tillgångarna i en kontraktsrättslig fondstruktur på Jersey hade överlåtits till två s.k. general partners (GP-bolag) genom fondavtalen mellan GP-bolagen och investerarna i fonden. Fonden saknade rättskapacitet och kunde inte äga tillgångar. Den var varken en juridisk person eller ett skattesubjekt.

Ett svenskt bolag vars andelar till 96 procent ingick i fond­förmögenheten hade ett lån från medel ur fonden. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det var investerarna i fonden som var långivare till det svenska bolaget. Var och en av de enskilda investerarnas ägarandel var så pass liten att detta inte i sig medförde ett väsentligt inflytande i det svenska låntagande bolaget. Genom fondavtalen hade investerarna överlåtit förvaltningen av tillgångarna i fonden på GP-bolagen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att GP-bolagen genom den valda avtalsstrukturen samverkade på ett sådant sätt att de tillsammans utövade förvaltningen av fonden för samtliga investerares räkning. Investerarna och GP-bolagen ansågs därför gemensamt ha ett väsentligt inflytande i det svenska låntagande bolaget. Detta innebar att de investerare som var företag var i intressegemenskap med det låntagande bolaget (HFD 2020 ref. 68). Målet avsåg 2013 års ränteavdragsbegränsningsregler.

Begreppet ”står under i huvudsak gemensam ledning”

Med företag under i huvudsak gemensam ledning avses vanligtvis företag som ingår i en oäkta koncern, d.v.s. när en fysisk person har det bestämmande inflytandet över två eller flera juridiska personer. De ägda företagen står då under i huvudsak gemensam ledning och är i intresse­gemenskap med varandra (24 kap. 16 § andra stycket andra strecksatsen IL).

Läs mer i avsnittet Vad avses med ”under i huvudsak gemensam ledning”.

Det betonas i tidigare förarbeten till IL att det är det faktiska inflytandet och inte de formella förhållandena som är avgörande för bedömningen (prop. 1999/2000:2, del 2 s. 335 och prop. 1986/87:42 s. 35). Även i rättspraxis har det faktiska inflytandet legat till grund för bedömningen (RÅ 2003 not. 138 och RÅ 1983 Aa 225).

Läs mer i avsnittet Rättsfall: tolkningen av ”under i huvudsak gemensam ledning”.

I förarbetena till tidigare års ränteavdragsbegränsningsregler anges att begreppet ”under i huvudsak gemensam ledning” används när det med hänsyn till skiftande förhållanden inte har varit möjligt att definiera de fall som avses på ett exakt eller uttömmande sätt (prop. 2008/09:65 s. 48). Avsikten med begreppet är att man vill ha en generell beskrivning i lagtexten för att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte ska kunna kringgås. Tidigare förarbetsuttalanden om begreppet ”under i huvudsak gemensam ledning” ger fortfarande ledning vid bedömningen (prop. 2017/18:245 s. 201, prop. 2012/13:1 s. 239 och prop. 2008/09:65 s. 48).

Vilka företag kan ingå i en intressegemenskap?

I de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna omfattar begreppet ”företag” juridiska personer och svenska handelsbolag (24 kap. 16 § första stycket IL). Det innebär att även staten, kommuner och regioner kan anses ingå i en intressegemenskap.

Fysiska personer kan inte ingå i en intressegemenskap enligt de riktade reglerna, men två företag som t.ex. ägs av samma fysiska person är i intressegemenskap med varandra, eftersom företagen står under i huvudsak gemensam ledning.

Även motsvarande utländska företag omfattas av reglerna (2 kap. 2 § IL). Det innebär t.ex. att ett svenskt aktiebolag som ägs av ett utländskt moderföretag är i intressegemenskap med varandra. Ett utländskt företag med ett fast driftställe i Sverige och som dragit av ränteutgifter för en skuld till ett annat företag i intresse­gemenskapen kan därför också komma att omfattas av dessa regler.

Läs mer om begreppet företag vid tillämpningen av de riktade ränteavdragbegränsningsreglerna.