Exempel på tillämpning

Exempel 1: ändrad användning av lös egendom (maskin)

År 1

Ett företag med s.k. blandad verksamhet har under året köpt en maskin (lös egendom) för 500 000 kronor inklusive mervärdesskatt på 100 000 kronor. Företaget har gjort avdrag för ingående skatt med 75 000 kronor, eftersom maskinen till 75 procent används för transaktioner som medför avdragsrätt och där den ingående skatten är avdragsgill.

År 2

Användningen av maskinen förändras. Det konstateras vid årets slut att den till 79 procent använts på så sätt att den ingående skatten är avdragsgill.

Avdraget ska dock inte justeras eftersom förändringen av den avdragsgilla andelen i förhållande till vad som gällde vid anskaffandet understiger 5 procentenheter (15 kap. 9 § 2 ML).

År 3

Användningen ändras och maskinen konstateras ha använts på så sätt att den ingående skatten är avdragsgill till 90 procent.

Maskinen är en investeringsvara eftersom den ingående skatten vid köpet uppgick till minst 50 000 kronor (15 kap. 4 § 1 ML). År 3 ingår i justeringsperioden. Ursprungsbeloppet uppgår till 100 000 kronor. Skillnaden mellan den avdragsgilla andelen ingående skatt vid justeringsperiodens början och den avdragsgilla andelen efter förändringen är 15 procentenheter (75 – 90). Förändringen innebär att avdraget ska justeras (15 kap. 7 § 2 ML).

Justeringsperioden är 5 år. Justeringsbeloppet för år 3 beräknas därför till en femtedel av 15 procent av ursprungsbeloppet på 100 000 kronor d.v.s. till 3 000 kronor (15 kap. 16 § ML). Företaget ska justera avdraget i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisnings­perioden år 4 genom att öka sitt avdrag för ingående skatt med 3 000 kronor (7 kap. 51 § ML).

År 4

Användningen ändras på nytt och maskinen konstateras ha använts på så sätt att den ingående skatten är avdragsgill till 40 procent. Skillnaden mellan den avdragsgilla andelen ingående skatt vid justeringsperiodens början och den avdragsgilla andelen efter förändringen är 35 procentenheter (75 – 40). Förändringen innebär att avdraget ska justeras (15 kap. 7 § 1 ML).

Justeringsbeloppet för år 4 beräknas till en femtedel av 35 procent av ursprungsbeloppet på 100 000 kronor d.v.s. 7 000 kronor (15 kap. 16 § ML). Företaget ska justera avdraget i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisnings­perioden år 5 genom att minska sitt avdrag för ingående skatt med 7 000 kronor (7 kap. 51 § ML).

År 5

Användningen under året har varit densamma som under inköpsåret. Avdraget ska därför inte justeras.

År 6

Företaget säljer maskinen år 6. Eftersom det året inte ingår i justeringsperioden blir det inte aktuellt med justering (15 kap. 10 § ML).

Exempel 2: ändrad användning av lös egendom (personbil)

År 1

Ett byggföretag köper år 1 en skåpbil. Skåpbilens totalvikt överstiger inte 3 500 kg och är därmed en personbil enligt 2 kap. 17 § ML. Företaget gör därför inget avdrag för den ingående skatten (90 000 kronor) på inköpet.

År 3

Under året höjs totalvikten till över 3 500 kg. Fordonet blir därmed enligt ML en lastbil som inte omfattas av avdragsbegränsningen för personbilar.

Genom totalviktsökningen ändrar skåpbilen karaktär så att den ingående skatten är avdragsgill. Företaget kan därför genom att justera avdraget få tillgodoräkna sig avdrag för delar av den ingående skatten för inköpet (15 kap. 7 § 2 ML).

Justeringsbeloppet uppgår till en femtedel av ursprungsbeloppet, d.v.s. till 18 000 kronor (90 000/5) för år 3. Företaget får därmed justera sitt avdrag för ingående skatt med 18 000 kronor.

Företaget ska justera avdraget i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisnings­perioden år 4 genom att göra avdrag för ingående skatt med 18 000 kronor (7 kap. 51 § ML).

År 4 och 5

Företaget får göra avdrag för ingående skatt med 18 000 kronor (90 000/5) för respektive år under förutsättning att företaget fortfarande innehar och använder fordonet på samma sätt under resten av justeringsperioden.

Exempel 3: försäljning av lös egendom

År 1

Ett företag har år 1 köpt en maskin för 925 000 kronor inklusive mervärdesskatt med 185 000 kronor. Företaget bedriver blandad verksamhet och har gjort avdrag med 40 procent av den ingående skatten för inköpet, d.v.s. med 74 000 kronor.

År 4

Företaget säljer maskinen år 4 för 400 000 kronor exklusive mervärdesskatt och redovisar utgående skatt för försäljningen med 100 000 kronor (25 procent av 400 000 kronor).

Maskinen är en investeringsvara eftersom den ingående skatten vid inköpet översteg 50 000 kronor. Försäljningen sker inom justeringsperioden som är fem år (15 kap. 10 § 3 ML).

Avdraget ska justeras vid försäljning av lös egendom om leveransen är skattepliktig och den ingående skatten för förvärvet eller importen av varan bara delvis har varit avdragsgill (15 kap. 7 § 3 ML). Förutsättningarna för justering på grund av försäljningen är därmed uppfyllda.

Ursprungsbeloppet är 185 000 kronor. Skillnaden mellan den avdragsgilla andelen ingående skatt vid justeringsperiodens början och den avdragsgilla andelen på grund av den skattepliktiga försäljningen är 60 procentenheter (40 - 100). Det återstår två år av justeringsperioden (åren 4 och 5). Justeringsbeloppet är därmed två femtedelar av 60 procent av ursprungsbeloppet på 185 000 kronor, d.v.s. 44 400 kronor. Eftersom detta justeringsbelopp understiger 25 procent av försäljningspriset exklusive mervärdesskatt (jfr spärregeln) får företaget göra avdrag för ingående skatt med hela justeringsbeloppet, d.v.s. med 44 400 kronor.

Säljaren ska justera avdraget i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisnings­perioden år 5 (7 kap. 51 § ML).

Exempel 4: ändrad användning av fastighet

År 1

En fastighetsägare genomför år 1 en ombyggnad av sin kontorsbyggnad. Fastighetsägaren bedriver bara mervärdesskatte­pliktig verksamhet i byggnaden. Den ingående skatten omfattas inte av någon avdragsbegränsning, så fastighetsägaren gör avdrag för hela den ingående skatten på 200 000 kronor för de utförda byggåtgärderna. Åtgärderna har berört byggnadens fyra lika stora lokaler i lika stor omfattning.

År 2

Det sker inte någon förändring av användningen av byggnaden. Avdraget för ingående skatt ska därför inte justeras.

År 3

Fastighetsägaren behöver inte längre en av lokalerna för sin egen verksamhet och börjar hyra ut denna lokal till en hyresgäst. Hyresgästen bedriver inte en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning. Uthyrningen är därmed undantagen från skatteplikt. Det innebär att den avdragsgilla andelen ingående skatt för byggnadens användning minskar till 75 procent.

Fastigheten är en investeringsvara eftersom den ingående skatten på kostnaderna för ombyggnaden uppgått till minst 100 000 kronor. Den ändrade användningen sker inom justeringsperioden. Det finns därmed grund för justering (15 kap. 7 § 1 ML).

Ursprungsbeloppet för hela ombyggnaden uppgår till 200 000 kronor. Skillnaden mellan den avdragsgilla andelen ingående skatt vid justeringsperiodens början och den avdragsgilla andelen efter förändringen är 25 procentenheter (100 - 75). Justeringsperioden är 10 år. Justeringsbeloppet för år 3 kan därför beräknas till en tiondel av 25 procent av ursprungsbeloppet på 200 000 kronor, d.v.s. till 5 000 kronor.

Fastighetsägaren ska justera avdraget genom att minska sitt avdrag för ingående skatt med 5 000 kronor i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisningsperioden år 4 (7 kap. 51 § ML).

Åren 4–10

Om fastighetsägaren använder byggnaden på samma sätt under dessa år som vid utgången av år 3, ska avdraget justeras på samma sätt som för år 3. Den ingående skatten ska alltså minskas med 5 000 kronor för vart och ett av åren och redovisas för den första redovisningsperioden beskattningsåret därefter.

Exempel 5: överlåtelse av verksamhet

En fastighetsägare använder sin fastighet till 50 procent i verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt och där den ingående skatten är avdragsgill. Fastigheten omfattas inte av bestämmelserna om frivillig beskattning för fastighetsupplåtelse. På grund av tidigare ändrad användning justerar fastighetsägaren avdrag för ingående skatt genom att årligen minska den ingående skatten med 5 000 kronor.

Fastigheten överlåts inom justeringsperioden i samband med att verksamheten överlåts.

Köparen har avdragsrätt enligt ML och övertar därför säljarens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt enligt bestämmelserna i 15 kap. 20 § ML. Säljaren ska därför inte justera något avdrag till följd av överlåtelsen. Det är i stället köparen som ska fortsätta att årligen justera avdraget på samma sätt som säljaren varit skyldig att göra på grund av den tidigare ändrade användningen.

Säljaren ska utfärda en justeringshandling till köparen (15 kap. 28 § ML). Av denna handling ska sådana uppgifter framgå att köparen kan fullgöra sin skyldighet att justera avdrag för ingående skatt. Handlingen ska också innehålla uppgifter som gör det möjligt för köparen att i förekommande fall kunna utnyttja sin rätt att genom justering öka sitt avdrag för ingående skatt.

Exempel 6: försäljning av fastighet med avtal om att säljaren ska justera avdrag

År 1

En byggnad uppförs under året och används i sin helhet i mervärdesskattepliktig verksamhet. Inga avdragsbegränsningar är tillämpliga, så fastighetsägaren gör avdrag för hela den ingående skatten på 1 miljon kronor på kostnaden för nybyggnaden.

År 2–4

Ingen försäljning eller ändrad användning sker. Avdraget ska därför inte justeras.

År 5

Fastigheten säljs till en köpare som har avdragsrätt, men som inte är intresserad av att ta över säljarens rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt. Anledningen till att köparen inte vill överta ansvaret för justeringen är att köparen inte avser att använda fastigheten i en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning. Parterna har därför i samband med fastighetsöverlåtelsen särskilt avtalat om att säljaren ska justera avdraget (15 kap. 21 § ML).

Fastigheten är en investeringsvara eftersom den ingående skatten på kostnaden för nybyggnaden uppgår till minst 100 000 kronor. Överlåtelsen sker inom justeringsperioden.

Ursprungsbeloppet är 1 miljon kronor och skillnaden mellan den avdragsgilla andelen ingående skatt vid juterings­periodens början och den avdragsgilla andelen efter försäljningen är 100 procent­enheter (100–0). Justeringsperioden är 10 år. Det årliga justerings­beloppet är därför en tiondel av 100 procent av 1 miljon kronor, d.v.s. 100 000 kronor.

Vid överlåtelse av investeringsvaror ska avdraget justeras vid ett enda tillfälle och avse återstoden av justeringsperioden enligt 15 kap. 13 § ML. Den återstående delen av justeringsperioden är 6 år (åren 5–10). Säljarens sammanlagda justeringsbelopp blir därför 600 000 kronor (6 år à 100 000 kr).

Säljaren ska justera avdraget genom att minska sitt avdrag för ingående skatt med 600 000 kronor i mervärdesskatte­deklarationen för den andra redovisnings­perioden efter den då överlåtelsen har skett. Om säljarens redovisningsperiod för mervärdesskatt är beskattningsår ska avdraget i stället justeras i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisningsperioden år 6 (7 kap. 52 § ML).

Köparen övertar inte rättigheten och skyldigheten att justera avdrag. Köparen kan därför inte genom justering göra avdrag för säljarens justeringsbelopp om köparen senare ändrar användningen av fastigheten.

Exempel 7: ändrad användning, minskad avdragsgill andel vid frivillig beskattning

År 1

En hyresvärd bygger om en lokal under året. Den ingående skatten på kostnaden för ombyggnaden uppgår till 200 000 kronor. Hyresvärden hyr ut lokalen till en person som har avdragsrätt enligt ML och väljer att tillämpa bestämmelserna om frivillig beskattning för uthyrningen. Hyresvärden gör därför avdrag för ingående skatt med 200 000 kronor.

År 2–4

Det sker inte någon förändring av användningen av lokalen. Avdraget ska därför inte justeras.

År 5

Under året flyttar hyresgästen ut. Hyresvärden börjar då hyra ut lokalen till en hyresgäst med verksamhet där transaktionerna inte medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt ML. Hyresgästen är inte heller staten, en kommun, ett kommunal­förbund eller ett samordnings­förbund.

Bytet av hyresgäst innebär att hyresvärdens uthyrning inte längre kan omfattas av frivillig beskattning. Hyresvärdens avdragsgilla andel ingående skatt minskar därmed från 100 procent till 0, d.v.s. med 100 procentenheter. Avdraget för ingående skatt ska därmed justeras (15 kap. 7 § 1 ML). Hyresvärden ska justera den del av avdraget på 200 000 kronor som avser år 5, d.v.s. 20 000 kronor (200 000/10) (15 kap. 10 § 1 och 15 kap. 16 § ML). Hyresvärden justerar avdraget genom att minska den ingående skatten i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisningsperioden under år 6 (7 kap. 51 § ML).

År 6-10

Om hyresgästen fortsätter att hyra lokalen ska hyresvärden justera avdraget för ingående skatt på motsvarande sätt för varje beskattningsår under återstoden av justeringsperioden (15 kap. 12 § ML).

Exempel 8: ändrad användning, ökad avdragsgill andel vid frivillig beskattning

År 1

Under året färdigställs en byggnad. Den ingående skatten på kostnaderna för byggåtgärderna uppgår till 2 000 000 kronor. I byggnaden finns fem lika stora lokaler (lokalerna 1–5). Produktionskostnaden är lika hög för varje lokal. Fastighetsägaren väljer att tillämpa bestämmelserna om frivillig beskattning för uthyrning av lokalerna 1–3 och har därför rätt att göra delvis avdrag för ingående skatt. Fastighetsägaren gör avdrag för ingående skatt med 1 200 000 kronor (3 lokaler à 400 000 kronor).

Lokalerna 4–5 hyrs ut till personer som saknar avdragsrätt och återbetalningsrätt för ingående skatt och den uthyrningen är undantagen från skatteplikt (10 kap. 35 § ML).

År 5

Under år 5 flyttar hyresgästen i lokal 4 ut. En hyresgäst med verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt flyttar in i denna lokal och fastighetsägaren börjar tillämpa bestämmelserna om frivillig beskattning för uthyrningen. Hyresvärdens avdragsgilla andel ingående skatt ökar därmed från 0 till 100 procent, d.v.s. med 100 procentenheter. Det innebär att avdraget för ingående skatt ska justeras (15 kap. 7 § 2 ML). Hyresvärden ska justera avdraget som avser den del av den ingående skatten för byggnationen av lokal 4 som avser år 5. Den ingående skatten på kostnaden för byggnationen av lokal 4 uppgår till 400 000 kronor och fördelas på 10 år med 40 000 kronor per beskattningsår.

Hyresvärden justerar avdraget genom att öka den ingående skatten med 40 000 kronor i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisnings­perioden under år 6 (7 kap. 51 § ML).

År 6–10

Om den nya hyresgästen som flyttade in i lokal 4 fortsätter att hyra lokalen ska hyresvärden justera avdraget för ingående skatt på motsvarande sätt för varje beskattningsår under återstoden av justeringsperioden (15 kap. 12 § ML).

Exempel 9: justering av retroaktivt avdrag vid frivillig beskattning

År 1

A uppför en byggnad under år 1. Den ingående skatten på kostnaden för byggåtgärden uppgår till 500 000 kronor.

År 3

Byggnaden överlåts till B. A har inte tagit byggnaden i bruk före överlåtelsen. B väljer att tillämpa bestämmelserna om frivillig beskattning i juli år 3 för uthyrning av halva byggnaden. Resterande del av byggnaden förblir outhyrd. B har beskattningsår som slutar den 30 april.

B gör avdrag med 250 000 kronor enligt bestämmelserna om retroaktivt avdrag i 12 kap. 22 § andra stycket 2 ML. Beloppet fördelas på 10 beskattningsår som en latent justeringsskyldighet med 25 000 kronor per år.

År 6

Under hösten bygger B om hela byggnaden till bostad. Avdraget ska då justeras på grund av ändrad användning (15 kap. 7 § 1 ML). Den ändrade användningen inträffar under beskattningsåret 1 maj år 6–30 april år 7. Vid utgången av det beskattningsåret är bostaden färdigställd och B blir skyldig att justera avdraget med 25 000 kronor (15 kap. 16 § ML). B ska justera avdraget genom att minska den ingående skatten i mervärdesskattedeklarationen för den första redovisningsperioden efter den 30 april år 7 (7 kap. 51 § ML).

År 7–12

Årlig justering ska sedan ske för varje kvarstående år av justeringsperioden (15 kap. 12 § första stycket ML).

Exempel 10: överlåtaren slutför sin justering p.g.a. ändrad användning vid frivillig beskattning

År 1

A låter uppföra en byggnad under år 1.

Den ingående skatten på byggkostnaderna uppgår till 2 100 000 kronor. I byggnaden finns tre lokaler (lokalerna 1–3). Av den ingående skatten löper 500 000 kronor på lokal 1, 700 000 kronor på lokal 2 och 900 000 kronor på lokal 3.

A hyr ut lokal 1 till en privatpraktiserande läkare som bara bedriver sjukvård som är undantagen från skatteplikt enligt ML. Lokal 2 hyrs ut till en revisionsbyrå och lokal 3 till en möbelaffär.

A väljer att tillämpa bestämmelserna om frivillig beskattning genom att ange mervärdesskatt i fakturorna för uthyrningen av lokal 2 och lokal 3 så snart hyresgästerna tillträder dessa lokaler (12 kap. 8 § ML).

Beskattningsår = kalenderår.

A gör avdrag för ingående skatt med 700 000 kronor för lokal 2 och med 900 000 kronor för lokal 3, eftersom dessa lokaler omfattas av den frivilliga beskattningen.

År 3

Under året flyttar revisionsbyrån ut och en privatpraktiserande tandläkare med bara skattefri verksamhet hyr i stället lokal 2. Bytet av hyresgäst innebär att A:s uthyrning inte längre omfattas av frivillig beskattning. A ändrar därmed användningen av lokalen och den avdragsgilla andelen ingående skatt minskar från 100 till 0 procent, d.v.s. med 100 procentenheter.

A blir skyldig att justera avdraget för ingående skatt för byggnationen av lokal 2 som avser år 3. Den ingående skatten på kostnaden för byggnationen av lokal 2 uppgår till 700 000 kronor och fördelas på den 10 år långa justeringsperioden med 70 000 kronor per beskattningsår (15 kap. 7 § 1 ML, 15 kap. 10 § 1 ML och 15 kap. 16 § ML).

A ska justera avdraget genom att minska den ingående skatten med 70 000 kronor i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisnings­perioden under år 4 (7 kap. 51 § ML).

År 4

Under året flyttar läkaren ut ur lokal 1 och en advokat flyttar in. A börjar tillämpa bestämmelserna om frivillig beskattning för uthyrningen till advokaten. A ändrar därmed användningen av lokalen från skattefri till skattepliktig uthyrning och den avdragsgilla andelen ingående skatt ökar från 0 till 100 procent.

A justerar avdraget för lokal 1 genom att öka den ingående skatten med 50 000 kronor i mervärdes­skatte­deklarationen för den första redovisnings­perioden under år 5. A ska även fortsätta att justera avdraget för lokal 2, som hyrs ut till tandläkaren. Den justeringen gör A genom att minska den ingående skatten med 70 000 kronor i samma mervärdes­skatte­deklaration, d.v.s. i mervärdes­skatte­deklarationen för den första redovisningsperioden år 5 (15 kap. 7 § 1 och 2 ML, 15 kap. 16 § ML och 7 kap. 51 § ML).

År 5

Under året överlåter A fastigheten till B. Parterna avtalar inte om att A ska justera avdrag för ingående skatt till följd av överlåtelsen. De avtalar inte heller om att den frivilliga beskattningen ska upphöra. B övertar därmed både den frivilliga beskattningen och A:s rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt (12 kap. 15 § ML och 15 kap. 22 § ML).

Enligt ML ska A dock ”slutföra” den justering av avdrag som A har påbörjat på grund av ändringar som inträffat under A:s innehavstid (15 kap. 13 § ML och 15 kap. 22 § ML). Sådan ändrad användning har skett i lokalerna 1 och 2.

För lokal 1 får A justera avdraget genom att öka den ingående skatten, d.v.s. göra ytterligare avdrag med 300 000 kronor (6 år à 50 000 kr). För lokal 2 ska A justera avdraget genom att återbetala 420 000 kronor till staten (6 år à 70 000 kr). A ska redovisa justerings­beloppen i mervärdes­skatte­deklarationen för den andra redovisningsperioden efter den då överlåtelsen skett. Om A:s redovisningsperiod för mervärdesskatt är beskattningsår ska avdraget i stället justeras i mervärdes­skatte­deklarationen för år 5 (7 kap. 52 § ML).

Trots ordalydelsen i 15 kap. 22 § ML anser Skatteverket att A inte måste slutföra justeringen av avdraget för lokal 2 som innebär att A ska återbetala 420 000 kronor till staten om fastigheten överlåts i samband med en verksamhets­överlåtelse. A har dock ändå rätt att slutföra justeringen till sin fördel för lokal 1.

År 6–10

Det presumeras att lokalerna under återstoden av justerings­perioden kommer att användas på samma sätt som vid fastighetsöverlåtelsen. Det innebär att om B senare kommer att ändra sin användning av lokalerna i byggnaden, ska B göra sin bedömning av om avdraget ska justeras utifrån uthyrnings­förhållandena i lokalerna då B förvärvade fastigheten. Om B har övertagit rättigheten och skyldigheten att justera avdraget i samband med en verksamhets­överlåtelse innebär det att B ska justera avdraget genom att minska den ingående skatten om B börjar använda lokal 1 för skattefri uthyrning eller för andra transaktioner där den ingående skatten inte är avdragsgill. Oavsett om det skett en verksamhets­överlåtelse eller inte får B justera avdraget genom att öka den ingående skatten om B börjar använda lokal 2 för skattepliktig uthyrning eller för andra transaktioner där den ingående skatten är avdragsgill.

Exempel 11: överlåtaren blir skyldig att justera avdrag vid oriktig uppgift i justeringshandling

År 1

A uppför en byggnad år 1. Byggnaden kommer fr.o.m. samma år att helt omfattas av frivillig beskattning. A gör avdrag för ingående skatt med 9 000 000 kronor avseende uppförandet. Samma år uppför A en tillbyggnad och gör avdrag för ingående skatt avseende denna med 1 000 000 kronor. Avdraget görs i samband med att A börjar tillämpa bestämmelserna om frivillig beskattning även för uthyrningen av tillbyggnaden.

År 4

Under året överlåter A fastigheten till B. B tar över den frivilliga beskattningen (12 kap. 15 § andra stycket ML). Parterna begär alltså inte att den frivilliga beskattningen ska upphöra. Parterna avtalar inte heller om att överlåtaren ska justera avdraget på grund av överlåtelsen. B övertar därför A:s rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt.

Vid överlåtelsen lämnar A en justerings­handling till B. I denna tar A upp den ingående skatten om 9 000 000 kronor, men inte mervärdesskatten avseende tillbyggnaden.

År 6

Under året byter B ut hyresgästen i tillbyggnaden mot en hyresgäst som saknar avdragsrätt och återbetalningsrätt för ingående skatt.

Uthyrningen omfattas inte längre av frivillig beskattning och B:s avdragsgilla andel ingående skatt för tillbyggnaden har minskat till 0 procent. Avdraget för ingående skatt ska därmed justeras. Justeringen ska göras med 100 000 kronor för år 6 och senare med 100 000 kronor för varje återstående år av justeringsperioden så länge lokalen enbart används för transaktioner som inte medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning. Det är överlåtaren A som ska fullgöra justeringen på grund av den bristfälliga handlingen (15 kap. 23 § ML).

Exempel 12: ändrad användning av laddstolpar vid tillhandahållande av el, ökad avdragsgill andel

År 1

En bostadsrättsförening har låtit installera laddstolpar för laddning av elfordon på föreningens fastighet där det både finns ett garage för medlemmarna och intilliggande bostadsbyggnader. Föreningens upplåtelse av parkeringsplatserna är underordnad tillhandahållandet av bostäderna. Laddstolparna är införlivade i byggnads­konstruktionen och anses vara fastighet enligt ML. Den ingående skatten på föreningens förvärv är 50 000 kronor. Under samma beskattningsår har föreningen också gjort en ombyggnation av en bostads­byggnad på samma fastighet. Den ingående skatten för ombyggnationen är 80 000 kronor.

Föreningen har inte debiterat sina medlemmar särskilt för elen från laddstolparna efter respektive medlems faktiska elförbrukning. Föreningen har i stället fått ersättning för elförbrukningen från de boende medlemmarna genom ett schablonmässigt belopp per parkeringsplats.

Eftersom föreningen inte har debiterat för elförbrukningen enligt varje medlems individuella förbrukning är tillhandahållandet av elen från laddstolparna underordnat den från skatteplikt undantagna fastighetsupplåtelsen. Föreningen har alltså använt dessa laddstolpar på så sätt att den ingående skatten inte är avdragsgill under år 1.

År 2

År 2 börjar föreningen i stället ta betalt för elen från laddstolparna genom att debitera sina medlemmar utifrån deras faktiska elförbrukning. Föreningen debiterar för den individuellt uppmätta förbrukningen till respektive medlem så att leveransen anses vara separat från fastighetsupplåtelsen och därmed skattepliktig.

I och med denna övergång till individuell mätning och debitering, s.k. IMD, har föreningen ändrat användningen av laddstolparna från skattefri till skattepliktig verksamhet på så sätt att den avdragsgilla andelen ingående skatt har ökat. Det innebär att föreningen kan ha rätt att justera avdraget för den ingående skatten på kostnaden för installationen av laddstolparna (15 kap. 7 § 2 ML).

Den ingående skatten på förvärvet av laddstolparna är 50 000 kronor. Det beloppet är inte tillräckligt stort för att fastigheten ska vara en sådan investeringsvara som medför att föreningen har rätt att justera avdraget. Flera byggåtgärder på en och samma fastighet under ett beskattningsår ska dock läggas samman vid bedömningen av om fastigheten är en investeringsvara eller inte (15 kap. 6 § ML). Det innebär i detta fall att föreningen har rätt att justera avdraget. Tillsammans med den ingående skatten för ombyggnationen är nämligen den ingående skatten för byggåtgärderna år 1 mer än 100 000 kronor. Fastigheten är därför en investeringsvara där den ingående skatten för de båda byggåtgärderna har en justeringsperiod på 10 år som börjar löpa år 1 (15 kap. 10 § 1 ML).

Ursprungsbeloppet för installationen av laddstolparna var 50 000 kronor. Justeringsbeloppet för år 2 är därför 5 000 kronor, vilket motsvarar en tiondel av ursprungsbeloppet. Föreningen justerar avdraget genom att öka den ingående skatten för år 2 med 5 000 kronor i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisnings­perioden år 3 (7 kap. 51 § ML).

År 3–10

Om föreningen fortsätter att använda laddstolparna för skattepliktig försäljning av el har föreningen rätt till ytterligare avdrag genom att justera den ingående skatten på motsvarande sätt som för år 2 för varje kvarstående år av justeringsperioden.

Kompletterande information

• Redovisning av justering av avdrag.