Bosatt i Sverige

Vem är skatterättsligt bosatt i Sverige?

En person som är bosatt i Sverige är obegränsat skattskyldig här (3 kap. 3 § första stycket 1 IL). Som bosatt i Sverige räknas den som har sin verkliga bosättning här, d.v.s. normalt alla som är folkbokförda här eller som annars tillbringar dygnsvilan här. Den som är bosatt i Sverige räknas alltid som obegränsat skattskyldig även om personen vistas utomlands eller är utländsk medborgare.

Det som sägs här om bosättning avgör dock inte om en person har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete eller dubbelbosättning och för hemresor.

Hur bedömer man om en person är bosatt i Sverige?

Vid inkomstbeskattningen ska de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet beaktas. Det ska vara fråga om en verklig och varaktig bosättning här i landet. Bedömningen ska göras utifrån objektivt konstaterbara fakta som rör den skattskyldigas bosättningsförhållanden. En persons folkbokföring är därmed inte avgörande för om hen ska anses som bosatt i Sverige. Det skatterättsliga bosättningsbegreppet måste därför skiljas från det som gäller enligt folkbokföringslagstiftningen. Skatteverket anser dock att utgångspunkten vid tolkning av begreppet bosatt i Sverige är att en person som är folkbokförd i Sverige ska anses som bosatt här i landet.

Ändrade förhållanden i samband med en pandemi är inte en sådan omständighet som påverkar bedömningen av om en person är obegränsat skattskyldig i Sverige. Kammarrätten anser att en bedömning i det enskilda fallet ska göras utifrån de faktiska omständigheterna och att en persons avsikt inte påverkar den bedömningen (Skatteverkets rättsfallskommentar KRNS, mål nr 1711-1717-22; särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och oförutsägbara omständigheter i samband med covid-19 pandemin). Högsta förvaltningsdomstolen prövar inte kammarrättens dom.

Vad gäller vid in- eller utflyttning till eller från Sverige?

Skatteverket anser att en person inte kan betraktas som bosatt i Sverige om det tidsmässiga kravet för stadigvarande vistelse inte är uppfyllt, d.v.s. normalt sett en sammanhängande vistelseperiod i Sverige om minst 6 månader. Den principen kan dock inte tillämpas i alla situationer. Kammarrätten i Stockholm har 2017 bedömt att en person var bosatt i Sverige trots att han bara vistats 125 dagar i Sverige under den första tolvmånadersperioden i Sverige. Han hade i sin anmälan om inflyttning sagt att han flyttade till Sverige i mars 2009. Han bosatte sig hos sin familj, hustru och två minderåriga barn, i hustruns bostad. I sitt arbete som professionell seglare vistades han utomlands till största delen och var inte bosatt i något annat land. Kammarrätten bedömde att han måste anses ha varit bosatt där han sammanlever med sin familj (KRNS 2017-06-14, mål nr 3872—3874-16).

Den som flyttat från Sverige utan att anmäla utvandring ska inte heller på grund av sin folkbokföring anses bosatt här om det kan konstateras att personen faktiskt har lämnat landet och vistelsen utomlands inte är tillfällig.

För personer som avregistreras från svensk folkbokföring på grund av flytt från Sverige, sker bedömningen i de flesta fall enligt reglerna om väsentlig anknytning. Ett skäl är att en person som inte är folkbokförd i Sverige aldrig kan bedömas ha sin bosättning här utan särskild utredning. Utgångspunkten vid det praktiska arbetet är att den som inte är folkbokförd i Sverige inte har sin faktiska bosättning här, men undantag kan förekomma. Däremot antas en person som flyttar ut från Sverige ha väsentlig anknytning hit under en tid av fem år efter avresedagen enligt den s.k. femårsregeln eller presumtionsregeln i 3 kap. 7 § IL.

Svenska medborgare vid utlandsmyndigheter

Svenska medborgare som tillhör svenska utlandsmyndigheter (beskickningar, internationella organisationer och karriärkonsulat) och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegränsat skattskyldiga. Detsamma gäller medföljande make och barn under 18 år under förutsättning att de också är svenska medborgare (3 kap. 4 § IL). Våra svenska utlandsmyndigheter är listade på SCBs hemsida (välj Svenska utlandsmyndigheter). Bestämmelsens tillämpningsområde kan enligt kammarrätten inte inskränkas till att gälla endast utsänd personal (Skatteverkets rättsfallskommentar KRNJ, mål nr 3200-16; obegränsad skattskyldighet vid tjänstgöring hos Sveriges FN-representation).

Skatteverket anser dock att svenska medborgare inte alltid är obegränsat skattskyldiga p.g.a. dessa bestämmelser. En svensk medborgare som är begränsat skattskyldig och då tar ett uppdrag vid svensk beskickning i utlandet blir därför inte obegränsat skattskyldig p.g.a. detta uppdrag.

Hur skiljer sig begreppet bosatt i Sverige enligt IL från uttrycket egentlig bo och hemvist enligt KL?

I kommunalskattelagen (KL) som numera är upphävd var begreppet bosatt ett samlingsbegrepp för de tre kriterierna egentlig bo och hemvist, stadigvarande vistelse och väsentlig anknytning. Dessa kriterier medförde var och en fristående oinskränkt skattskyldighet, d.v.s. det vi idag kallar obegränsad skattskyldighet. Man kan kortfattat säga att bosatt i Sverige enligt IL har ersatt egentlig bo och hemvist enligt KL. Avsikten var inte att ändra innebörd (prop. 1999/00:2 del 2 s. 50) utan det som åsyftas i båda fallen är bosättningen i egentlig mening.