I inkomstslaget kapital finns bara en förvärvskälla. Överskott av kapital beskattas med en statlig skatt på 30 procent och vid underskott medges skattereduktion.

En förvärvskälla

I inkomstslaget kapital finns bara en beräkningsenhet och ingen uppdelning på förvärvskällor, vilket bl.a. innebär att kapitalförluster får dras av från alla slag av intäkter i inkomstslaget kapital.

Statlig inkomstskatt

Överskottet av inkomstslaget kapital beskattas med en separat statlig skatt på 30 procent (65 kap. 7 § IL).

Underskott ger skattereduktion

Underskott i inkomstslaget kapital ger rätt till skattereduktion med 30 procent, som räknas av från statlig och kommunal inkomstskatt på inkomst av tjänst och näringsverksamhet samt statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift (67 kap. 10 § IL).

Om underskottet är större än 100 000 kr, blir skattereduktionen 21 procent av överskjutande belopp.

För investeraravdraget gäller särskilda regler.

En privatperson som har inkomst av tjänst och enbart utgiftsräntor, får således skatten på tjänsteinkomsten nedsatt på grund av utgiftsräntorna, eftersom dessa medför ett underskott i inkomstslaget kapital. På samma sätt ger en kapitalförlust en sänkning av skatten på tjänsteinkomsten.

Underskott får inte sparas

Underskott som inte kan utnyttjas det år det uppkom får inte sparas för avräkning ett senare år eller överföras till make eller annan. Om någon vistats utomlands och då inte haft skattepliktig lön i Sverige, kan underskott av kapital på grund av utgiftsräntor inte sparas till återkomsten till Sverige ett senare år.

Beskattningsår

I inkomstslaget kapital är beskattningsåret alltid detsamma som kalenderåret före det år då deklarationen ska lämnas in (1 kap. 13 § IL).

Växelkurs

Alla inkomster och utgifter ska redovisas i svenska kronor. Om växling skett i samband med en transaktion ska den faktiska växelkursen användas.

I de fall växling inte sker i anslutning till transaktionen ska omräkning ske till svenska kronor med hjälp av Riksbankens publicerade valutakurs för den dagen omräkning ska ske. Historiska valutakurser finns på Riksbankens webbplats. Den faktiska växelkursen ska dock användas vid växling inom 30 dagar vid försäljning av tillgång mot utländsk valuta enligt den s.k. trettiodagarsregeln (se nedan).

Utländsk valuta vid löpande inkomster 

Löpande inkomster såsom t.ex. utdelningar eller ränteinkomster som utbetalas i utländsk valuta ska tas upp när de blir disponibla, det vill säga dagen för skattskyldighetens inträde enligt kontantprincipen. Inkomsten ska räknas om till svenska kronor. Om växling skett i samband med att inkomsten blev disponibel ska den faktiska växelkursen användas vid omräkningen av inkomsten i utländsk valuta. I de fall växling inte skett i samband med utbetalningen ska inkomsten räknas om till svenska kronor med Riksbankens publicerade valutakurs per den dag då inkomsten blev disponibel.

Utländsk valuta vid kapitalvinstberäkning

Vid försäljning av en tillgång mot ersättning i utländsk valuta ska försäljningsintäkten räknas om till svenska kronor och vid köp av en tillgång med betalning i utländsk valuta ska anskaffningsutgiften räknas om till svenska kronor.

Försäljning av tillgång mot ersättning i utländsk valuta

Om en köpeskilling har betalats i utländsk valuta ska den räknas om till svenska kronor efter kursen vid dagen för köpeavtalet. Detta gäller även försäljningsintäkt i utländsk valuta. Om växling till svenska kronor sker inom trettio dagar från avyttringen ska dock kursen vid växlingen användas vid beräkning av värdet på ersättningen enligt den s.k. trettiodagarsregeln.

Om en tillgång har sålts mot ersättning i utländsk valuta med en senare betalningsdag har säljaren förvärvat en fordringsrätt i utländsk valuta. Skatteverket anser att denna fordringsrätt ska beskattas separat om inte trettiodagarsregeln kan tillämpas (Skatteverkets ställningstagande Försäljning av tillgång mot ersättning i utländsk valuta och tillämpning av den s.k. 30-dagarsregeln).

Köp av tillgång med betalning i utländsk valuta

Har man köpt en tillgång med utländsk valuta har man bytt den utländska valutan mot tillgången. Anskaffningsutgift blir därför värdet av den utländska valuta man använt som betalning.

I Sverige sker beskattningen i svenska kronor och betald anskaffningsutgift ska därför värderas i svenska kronor vid den tidpunkt man hade utgiften, d.v.s. när förvärvet gjordes. När det gäller tillgångar såsom aktier eller fastigheter, gäller samma sak (Skatteverkets ställningstagande Köpeskilling i utländsk valuta vid kapitalvinstberäkning).

Om en tillgång har köpts och betalningen i utländsk valuta ska ske vid en senare tidpunkt har köparen en skuld i utländsk valuta mellan avtalstidpunkten och betalningstidpunkten som ska beskattas separat.

Anstånd

Under vissa förutsättningar kan anstånd med inbetalning av skatten medges, se 63 kap. 11 § SFL och 63 kap. 17–22 §§ SFL.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2] [3]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2]

Ställningstaganden

  • Försäljning av tillgång mot ersättning i utländsk valuta och tillämpning av den s.k. 30-dagarsregeln [1]
  • Köpeskilling i utländsk valuta vid kapitalvinstberäkning [1]