Kronofogdens utmätning

Kronofogden är verkställande myndighet

Den som har en dom eller ett beslut (exekutionstitlar) som innebär en rätt till betalning kan vända sig till Kronofogden för verkställighet. Med verkställighet menas att Kronofogden tvångsvis genomför vad som har prövats i en exekutionstitel. Vid verkställighet tillämpar Kronofogden bestämmelserna i UB. Ett mål om verkställighet enligt UB kallas för utsökningsmål (1 kap. 3 § UB).

Vilka är parter i utsökningsmål?

Den som begär verkställighet hos Kronofogden kallas sökande. Sökandens motpart hos Kronofogden kallas svaranden och i mål om betalningsskyldighet kallas motparten gäldenär. Andra än parterna kallas tredje man. Tredje man hos vilken en gäldenär har en fordran kallas sekundogäldenär (1 kap. 7 § UB).

Allmänna och enskilda mål

Utsökningsmål handläggs antingen som allmänna mål eller som enskilda mål. Allmänna mål omfattar offentligrättsliga fordringar som staten eller en kommun har. Utsökningsmål som inte är allmänna mål är enskilda mål (1 kap. 6 § UB). Vid handläggningen av ett allmänt mål gäller ett flertal undantagsbestämmelser i UB. Dessa bestämmelser finns i slutet av kapitlen och innebär ofta att en eller flera tidigare paragrafer i kapitlet inte gäller vid handläggningen av ett allmänt mål. Läs mer om allmänna och enskilda mål.

Att ansöka om verkställighet

För att Kronofogden ska kunna verkställa måste en sökande ansöka om verkställighet (2 kap. 1 § UB). I ett allmänt mål anses ansökan gjord när indrivningsuppdraget har registrerats i Kronofogdens system för automatisk databehandling och uppgifterna är tillgängliga för Kronofogden (2 kap. 30 § tredje stycket UB). I ett enskilt mål ska sökanden bifoga den exekutionstitel som ska ligga till grund för verkställigheten, d.v.s. den handling där svarandens förpliktelse har beslutats (2 kap. 2 § UB).

Ett beskattningsbeslut utgör en exekutionstitel enligt 3 kap. 1 § 6 UB och får verkställas innan det har vunnit laga kraft (68 kap. 1 § samt 70 kap. 1 och 2 §§ SFL). En dom eller ett beslut om böter, vite eller särskild rättsverkan som innebär att svaranden är betalningsskyldig får inte verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft (3 kap. 23 § UB).

Ett beslut om skuldsanering med betalningsplan utgör en verkställbar exekutionstitel när beslutet har fått laga kraft (44 § NSksanL och 46 § FSksanL). Borgenärens ursprungliga fordran ersätts då av beslutet om skuldsanering med en betalningsplan. Om skuldsaneringen upphävs kan betalningsplanen inte längre verkställas. Kronofogdemyndigheten ska inte avvakta att det avgörande varigenom exekutionstiteln har blivit upphävd får laga kraft (3 kap. 22 § UB). En borgenär kan dock ansöka om verkställighet under åberopande av sin ursprungliga exekutionstitel först när beslutet att upphäva skuldsaneringen har fått laga kraft (NJA 2016 s 844).

Skyldighet att överlämna fordringar för indrivning

För fordringar som vid verkställighet handläggs som allmänna mål är det i princip obligatoriskt att begära indrivning. För skattefordringar gäller bestämmelserna i 70 kap. 1 och 2 §§ SFL och 4 § första stycket IndrF. Huvudregeln för övriga fordringar är att indrivning ska begäras senast två månader efter att fordringen skulle ha betalats (4 § fjärde stycket IndrF).

Hantering av influtna medel

Influtna medel i allmänna mål redovisas i de flesta fall direkt mot statsbudgeten utan att passera något konto hos den uppdragsgivande myndigheten. Underskott på skattekontot hanteras på detta sätt. För vissa grupper av allmänna mål redovisas influtna medel till uppdragsgivaren.

Handläggning vid utmätning

De flesta allmänna målen handläggs hos Kronofogden till dess gäldenären betalar, fordringen sätts ned eller skulden preskriberas.

Gäldenären ska underrättas

När en sökande ansöker om verkställighet ska Kronofogden underrätta gäldenären om målet innan några åtgärder vidtas för att driva in fordringen (4 kap. 12 § första stycket UB).

När Skatteverket snabbrestför en fordran enligt bestämmelserna i 70 kap. 1 och 2 §§ SFL underrättar Kronofogden inte gäldenären automatiskt, utan Kronofogden beslutar i det enskilda fallet om underrättelse ska skickas ut eller inte.

Kronofogden ska göra en tillgångsundersökning

I verkställighetsarbetet ska Kronofogden utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden samt undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom, d.v.s. att göra en tillgångsundersökning (4 kap. 9 § UB).

Om Kronofogdens utredning visar att gäldenären inte har tillräckliga utmätningsbara tillgångar för att kunna betala hela skulden avslutas tillgångsundersökningen med en utredningsrapport (URR).

Information från Kronofogden under verkställighetsarbetet

Kronofogden ska snarast underrätta borgenären om gäldenären saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen. Kronofogden ska även underrätta om vilka kommande åtgärder myndigheten planerar. Skatteverket är borgenärsföreträdare för samtliga fordringar som verket företräder enligt BorgL.

Kronofogden ska underrätta Skatteverket om utmätningsbeslut för sådana fordringar där verket är borgenärsföreträdare (8 § KFMFS 2008:1). Även i övrigt ska Kronofogden överlämna information till Skatteverket om sådana förhållanden som kan antas vara av betydelse för Skatteverkets handläggning enligt BorgL.

Förrättningskostnader hos Kronofogden

I utsökningsmål och andra mål om verkställighet tar Kronofogden ut ersättning för förrättningskostnader i form av grundavgift, förberedelseavgift, försäljningsavgift och särskild avgift (se 17 kap. UB samt förordningen [1992:1094] om avgifter vid Kronofogdemyndigheten – FAK). Som exempel på särskilda avgifter kan nämnas Kronofogdens kostnader för värdering och transport av egendom.

I enskilda mål är sökanden ansvarig för förrättningskostnaderna och Kronofogden kan begära att sökanden betalar ett förskott (17 kap. 2 § och 17 kap. 5 § UB samt 4 § FAK). Sökanden i allmänna mål är inte ansvarig för förrättningskostnaderna (17 kap. 13 § UB).

Förrättningskostnaderna ska i möjligaste mån tas ut av svaranden, oavsett om de har förskotterats av sökanden eller inte. Detta ska ske utan någon särskild begäran från sökanden (17 kap. 6 § UB). Vid fördelningen av influtna medel ska förrättningskostnaderna räknas som en fordran i utsökningsmålet (13 kap. 6 § fjärde stycket UB). Förrättningskostnaderna tas ut före huvudfordringen. Om en förrättningskostnad är gemensam för flera utsökningsmål ska den kostnaden tas ut före en kostnad som endast avser ett av målen (17 kap. 7 § andra stycket UB).

Kronofogden ska försöka ta ut förrättningskostnaderna av svaranden innan utsökningsmålet avslutas (16 a § FAK). Om svaranden betalat sin skuld till sökanden men däremot inte förrättningskostnaderna kan Kronofogden i det aktuella utsökningsmålet besluta om utmätning mot svaranden för att få in betalning enbart för att täcka förrättningskostnaderna (17 kap. 7 § första stycket UB).

Om kostnaderna i ett enskilt mål inte kan tas ut av svaranden ska Kronofogden under utsökningsmålets handläggning begära att sökanden betalar kostnaderna (4 § tredje stycket FAK). Om sökanden inte betalar frivilligt kan kostnaderna utsökas hos denne (17 kap. 11 § andra stycket UB). I så fall ska en ny grundavgift tas ut (5 f § FAK). Av tekniska skäl registrerar Kronofogden i detta läge ett nytt enskilt mål mot sökanden. Även om sökanden i detta läge kan bedömas ha en kvarstående fordran mot svaranden måste sökanden i vanlig ordning utverka en exekutionstitel för denna kostnad för att kunna ansöka om verkställighet (se ovan).

Sökandens ansvar för förrättningskostnader begränsas något i 17 kap. 3 § UB. Högsta domstolen har även uttalat att sökandens ansvar för förrättningskostnader är kopplat till vad som kan anses ingå i verkställigheten i det aktuella målet. Kostnader som är hänförliga till andra åtgärder bör sökanden inte ansvara för (NJA 2017 s. 1033).

Om förrättningskostnaderna i ett allmänt mål inte kan tas ut av svaranden kommer kostnaderna att stanna på staten.

Förutsättningar för utmätning

För att en egendom ska kunna utmätas måste dessa förutsättningar vara uppfyllda:

• att egendomen tillhör eller anses tillhöra gäldenären (4 kap. 17–19 §§ UB)
• att egendomen kan överlåtas (5 kap. 5 § UB)
• att egendomen har ett förmögenhetsvärde som vid försäljning ger ett överskott som gör utmätningsåtgärden försvarlig (4 kap. 3 § UB).

Utmätningen ska vara försvarlig

För att Kronofogden ska få utmäta egendom krävs att utmätningen, efter avdrag för förrättningskostnader, kan beräknas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig (4 kap. 3 § första stycket UB).

Enligt Högsta domstolen får Kronofogden utmäta så fort utmätningen beräknas dels täcka förrättningskostnaderna, dels ge någon utdelning till utmätningsborgenären. Det saknar betydelse att borgenären endast får en mindre del av sin fordran betald eller att den utmätta egendomens värde väsentligt överstiger utmätningsfordran. När andra utmätningsbara tillgångar saknas, finns det inte något egentligt utrymme för att ge omständigheter av annat slag än det förväntade överskottet en mer avgörande eller självständig betydelse. Det förhållandet att fastigheten avser en bostadsfastighet kan inte hindra en utmätning. En annan bedömning skulle innebära att egendom undantas från utmätning i vidare mån än som följer av 5 kap. utsökningsbalken. (NJA 2010 s. 397 I och II).

Hovrätten har i ett avgörande funnit att en utmätning av personbil värd 5 000 kr inte kunde anses som försvarlig. Enligt Skatteverkets uppfattning kan hovrättsavgörandet inte anses förenligt med Högsta domstolens uttalande i NJA 2010 s. 397 I och II (se Skatteverkets rättsfallskommentar ”Utmätning av personbil värd 5 000 kr har inte ansetts som en försvarlig åtgärd enligt 4 kap. 3 § utsökningsbalken”).

Kronofogden ska göra en intresseavvägning när det finns flera utmätningsbara tillgångar

Om Kronofogden har möjlighet att välja mellan flera tillgångar ska myndigheten i första hand utmäta den egendom som medför minst förlust och olägenhet för gäldenären att den utmäts (4 kap. 3 § andra stycket UB). Det är Kronofogden som beslutar om utmätningsordningen (Kronofogdens ställningstagande avseende utmätningsordningen, nr 2/20/VER).

Rättsfall: försvarlighetsbedömning och intresseavvägning vid utmätning av bostadsfastighet

Europadomstolen har funnit att vidhållandet av en exekutiv försäljning av en fastighet samt efterföljande avhysning från fastigheten för betalning av en kvarstående utmätningsbar skuld om 6 721 kr inneburit en kränkning av artikel 8 i Europakonventionen samt artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till konventionen (ECHR 25 juli 2013 27183/04). I det aktuella fallet fanns det andra tillgångar, t.ex. en bil, som kunde ha tagits i anspråk för att täcka den kvarvarande skulden. Europadomstolens avgörande bekräftar att vid utmätning av egendom ska alltid proportionalitetsprincipen beaktas. Det kan t.ex. vara rimligt att låta en utmätning av lön pågå under en längre tid, i stället för att utmäta t.ex. fast egendom eller annan värdefull egendom.

Högsta domstolen har i ett fall hävt en utmätning av en andel i en fastighet som gäldenären bodde i tillsammans med sin maka och två barn. Högsta domstolen konstaterade att vid tillämpningen av 4 kap. 3 § andra stycket UB ska det göras en intresseavvägning. Vid intresseavvägningen ska även artikel 8 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt FN:s konvention år 1989 om barnets rättigheter beaktas. I utmätningsordningen ligger att, i den mån det är möjligt, annan tillgänglig egendom än bostad bör tas i anspråk för betalning av skulden. Eftersom det fanns möjlighet att utmäta gäldenärens lön fann Högsta domstolen vid en intresseavvägning att det för närvarande inte fanns tillräckliga skäl för utmätning även av fastigheten (NJA 2013 s. 1241).

Vid bedömningen av om det är försvarligt att utmäta en fastighet där det bor ett barn ska barnets intresse av skydd för sin hemmiljö vägas mot intresset att kunna utnyttja det ekonomiska värdet som ligger i bostaden för att tillgodose borgenärernas intressen. Denna intresseavvägning ska inte göras schablonmässigt utan det är Kronofogdens uppgift att i det enskilda fallet utreda hur ingripande en utmätning skulle bli och vilka negativa konsekvenser den skulle få för ett barn. Högsta domstolen har prövat ett fall där gäldenären bodde i ett hus tillsammans med sex barn varav några hade funktionsnedsättningar och särskilda behov. Gäldenärens löneutmätningen skulle behöva pågå i mer än fyra år för att utmätningsfordringarna skulle bli betalda. Samtidigt skulle en försäljning av fastigheten medföra att mindre än hälften av borgenärernas fordringar betalades. Högsta domstolen anser även att viss hänsyn bör tas till att det rör sig om borgenärer som kan behöva acceptera en viss väntan på betalning. Enligt Högsta domstolen kunde den aktuella utmätningen inte anses försvarlig vid en sådan intresseavvägning (NJA 2021 s. 1065).

I ett avgörande från Högsta domstolen om utmätning av en bostadsfastighet aktualiseras betydelsen av en enskilds rätt till respekt för sitt hem vid den försvarlighetsbedömning och den intresseavvägning som ska göras enligt 4 kap. 3 § utsökningsbalken. Högsta domstolen uttalade att rätten till respekt för sitt hem innebär att hemmet inte bara ska tillmätas ett ekonomiskt värde utan också ett särskilt rättighetsvärde. Det skulle i så fall betyda att ett mindre överskott från en fastighetsförsäljning inte behöver vara tillräckligt vid försvarlighetsbedömningen; det förväntade resultatet av utmätningen måste vara av sådan storlek att utmätning av fastigheten framstår som försvarlig i ljuset av gäldenärens (eller tredje mans) intresse av att inte tvingas från sitt hem. I målet var dock det förväntade överskottet så stort att det inte kunde komma i fråga att vid en försvarlighetsbedömning freda bostadsfastigheten från utmätning. Vad gäller intresseavvägningen uttalade Högsta domstolen att i valet mellan löneutmätning och utmätning av en bostadsfastighet kan det få betydelse vem som är borgenär när det gäller hur lång tid som borgenären behöver vänta innan fordringen blir fullt betald. Om full betalning inte kan fås alls eller först efter lång tid, även om bostaden mäts ut, kan en jämförelse göras med hur länge en löneutmätning behöver pågå för att svara mot det förväntade överskottet från bostadsförsäljningen. Även inom intresseavvägningen kan försvarlighetsöverväganden aktualiseras. I det aktuella målet skulle en löneutmätning leda till att en fullbetalning av Skatteverkets fordran fördröjdes med närmare tre år. Högsta domstolen fann att det var alltför lång tid för att bostadsfastigheten skulle kunna undantas från utmätning (NJA 2018 s. 9).

Rättsfall: hovrättsavgöranden om utmätning av bostad

Svea hovrätt har efter intresseavvägning beslutat att fastställa ett beslut om utmätning av en bostadsrätt. I det aktuella fallet fanns ett betydande övervärde i bostadsrätten och dessutom medförde preskriptionstiden att Skatteverket inte ens på flera års sikt skulle kunna få betalt för hela sin fordran genom den pågående löneutmätningen (Svea HovR, 2014-12-03, mål nr ÖÄ 7747-14). I ett annat fall har ett beslut om utmätning av en bostadsrätt fastställts av Hovrätten för Västra Sverige eftersom det fanns ett förhållandevis stort övervärde i bostadsrätten. Hovrätten lyfte även fram att endast en mindre del av den totala skulden avsåg skattefordringar. Hovrätten utvecklar inte detta resonemang närmare men uttalandet talar möjligen för att hovrätten anser att det kan finnas anledning att göra olika bedömningar beroende på vem som är borgenär i det enskilda fallet (HovR VS, 2014-01-31, mål nr ÖÄ 1070-14).

Hovrätten för Västra Sverige har i ett fall ansett att det saknades tillräckliga skäl för utmätning av en bostadsrätt. Gäldenärerna (två makar) hade flyttat till den aktuella lägenheten för att underlätta sitt vardagsliv som präglades av sjukdom och funktionsnedsättningar. Det hade inte framkommit något som talade emot att Skatteverket på sikt skulle få betalt för hela fordran genom pågående utmätning i respektive makes inkomst (HovR VS, 2015-09-01, mål nr ÖÄ 3466-15). Hovrättens resonemang stämmer väl överens med vad som förs fram i avsnitt 4.1.5 i Kronofogdens handbok Utmätning. Samma hovrätt har även i ett annat fall hävt ett beslut om utmätning av en fastighet där gäldenären bodde med sin mor. Det pågick utmätning i gäldenärens pension och dessutom fanns en betydande osäkerhet rörande fastighetens värde (HovR VS, 2014-10-16, mål nr ÖÄ 3984-14).

Göta hovrätt har, med ändring av tingsrättens beslut, beslutat att fastställa ett beslut om utmätning av en obelånad fastighet. Enligt hovrätten skulle en försäljning av fastigheten medföra ett överskott (drygt 150 000 kr) motsvarande en betydande del av gäldenärens skulder (ca 205 000 kr) samtidigt som en pågående löneutmätning med drygt 2 600 kr per månad måste pågå under förhållandevis lång tid innan samma lättnad av hans skuldbörda har uppkommit. Gäldenären var en ensamstående man som led av kroniska sjukdomar. Hans intresse av att behålla fastigheten ansågs inte hindra utmätningen (Göta, 2016-09-08, mål nr ÖÄ 1452-16).

Hovrätten för Västra Sverige har i ett fall ansett att utmätning av gäldenärens andel av fastigheten med tillhörande pantbrev varit försvarlig och därför fastställt beslutet om utmätning. I det aktuella fallet bodde gäldenären på fastigheten tillsammans med sin sambo och tre barn. Utmätningen skulle ge ett överskott om drygt 388 000 kr. Detta ställdes mot att gäldenären för närvarande hade utmätning i lön med 14 000 kr per månad och att denna skulle behöva pågå i mer än två år för att betalningen skulle motsvara överskottet efter en försäljning av fastigheten. Trots att det rörde sig om borgenärer som kan behöva acceptera en viss väntan på betalning ansåg hovrätten att borgenärernas intresse av en försäljning vägde tyngre än barnens intresse av att inte behöva lämna sin hemmiljö (HovR VS, 2022-03-10, mål nr ÖÄ 1503-22).

Indragning av bostadsrätt

Högsta domstolen har slagit fast att samäganderättslagen i väsentliga delar är analogt tillämplig på bostadsrätter (NJA 2006 s. 678). Det innebär att en delägare i en samägd bostadsrätt med stöd av 6 § samäganderättslagen kan få till stånd en försäljning av hela bostadsrätten (NJA 2007 s. 455). Högsta domstolen anser vidare att en bostadsrättsandel kan ha ett ekonomiskt värde som gör en utmätning försvarlig (NJA 2011 not 16). Högsta domstolen har även ändrat tidigare praxis och nu slagit fast att indragningsregeln i 8 kap. 8 § UB kan tillämpas analogt vid utmätning av en andel i en bostadsrätt (NJA 2015 s. 72).

Kompletterande information

• Kronofogdens handbok Utmätning, 2022