OBS: Detta är utgåva 2024.1. Visa senaste utgåvan.

Här kan du läsa om undantaget från skyldigheten att lämna kontrolluppgift som gäller för alla kontrolluppgifter.

Ersättning för arbete ska normalt redovisas per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration. Kontrolluppgift ska inte lämnas om ersättningen har redovisats eller skulle ha redovisats per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration.

När behöver kontrolluppgift inte lämnas?

Det finns ett generellt undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift. För att en kontrolluppgift inte ska behöva lämnas måste uppgiften sakna betydelse för samtliga följande sju ändamål (25 kap. 1 § SFL):

  1. bestämma underlaget för att ta ut skatt eller avgift enligt de lagar som anges i 14 kap. 1 § 1 SFL
  2. bestämma underlaget för att ta ut egenavgifter
  3. registrera skatteavdrag
  4. bestämma skattereduktion
  5. beräkna PGI
  6. beskattning enligt SINK eller A-SINK
  7. uppfylla Sveriges åtaganden inom det internationella utbytet av information.

Vid utdelning på aktier eller andelar i ett avstämningsbolag, en värdepappersfond eller en specialfond ska på blankett KU31 (SKV 2322) lämnas både uppgifter enligt bestämmelserna om kontrolluppgifter i SFL och uppgift om utbetald utdelning och kupongskatt som hållits inne för varje skattskyldig enligt bestämmelserna i KupL. Undantaget ovan gäller inte uppgifterna som ska lämnas enligt bestämmelserna i KupL.

För vilka länder m.m. ska kontrolluppgift lämnas p.g.a. åtaganden om informationsutbyte?

Skatteverket har i föreskrifterna SKVFS 2023:16 angett i vilka fall undantaget från skyldigheten att lämna kontrolluppgift i 25 kap. 1 § 7 SFL inte gäller. Föreskrifterna innebär att kontrolluppgift alltid ska lämnas för:

  • en person som är bosatt i eller ska beskattas i ett land eller område som finns med på listan i bilagan till föreskrifterna
  • en person eller en enhet för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt bestämmelserna om rapporteringspliktiga finansiella konton i 22 a kap. (FATCA) och 22 b kap. SFL (CRS och DAC 2)
  • en person eller en enhet för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt bestämmelserna om rapporteringspliktiga säljare som bedriver verksamhet via digitala plattformar i 22 c kap. SFL (DAC 7).

Exempel: tjänsteinkomst som inte ska beskattas i Sverige

Sarah bor i Storbritannien. Hon får anställning som designer hos ett svenskt möbelföretag. Hon kommer att utföra arbetet i sitt hem i Storbritannien. Inkomsten är inte pensionsgrundande i Sverige.

Sarah är begränsat skattskyldig i Sverige. Hon är inte skattskyldig i Sverige eftersom inkomsten inte är skattepliktig enligt 5 § SINK. Uppgift om hennes inkomst saknar då betydelse för svensk beskattning. Eftersom Storbritannien finns med på listan ska det svenska möbelföretaget ändå lämna en kontrolluppgift. Den kontrolluppgift som ska lämnas är KU14 (och kryss ska sättas i ruta F).

Om utbetalaren frivilligt har lämnat uppgifter om Sarah i arbetsgivardeklarationen ska dock ingen kontrolluppgift lämnas.

Exempel: kapitalinkomst som inte ska beskattas i Sverige

David, som bor i Ghana, arbetade i Sverige 2007–2008. Han öppnade då ett bankkonto i Sverige. Han får varje år ränta på kontot. Banken gör inte skatteavdrag från räntan.

David är begränsat skattskyldig i Sverige. En begränsat skattskyldig person är inte skattskyldig i Sverige för ränteinkomster. Ghana finns inte med på listan. Uppgiften om ränta saknar då betydelse för samtliga ändamål varför banken inte ska lämna någon kontrolluppgift om ränta (KU20). Däremot ska banken lämna en kontrolluppgift enligt bestämmelserna om CRS och DAC 2 då undantagen inte gäller uppgifter som lämnas enligt 22 b kap. SFL.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Föreskrifter

  • Skatteverkets föreskrifter om skyldighet att lämna kontrolluppgift; [1]

Lagar & förordningar

  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2]