Har skogen anskaffats genom ett benefikt eller oneröst förvärv?

Är förvärvet benefikt eller oneröst?

En fastighet kan övergå från en ägare till en annan genom olika former av överlåtelser, t.ex. köp, gåva och arv. Av bestämmelserna i 21 kap. 12-16 §§ IL framgår att beräkningen av skogens anskaffningsvärde bland annat skiljer sig åt beroende på om förvärvet är oneröst eller benefikt.

Vid beskattningen behöver inte alltid avtalets beteckning få skatterättslig verkan. Exempelvis kan en fastighetsöverlåtelse som har betecknats som ett köp komma att behandlas som gåva om ersättningen understiger taxeringsvärdet (jfr. RÅ 1981 1:29).

Var gränsen går mellan oneröst och benefikt förvärv kan du läsa mer om på sidan Olika former av överlåtelser.

Förvärv som skett under år 1981

Vid tillämpning av bestämmelser om skogsavdrag kan skogsägaren under vissa förutsättningar begära att en fastighet behandlas som om den förvärvats genom ett oneröst fång trots att den enligt huvudsaklighetsprincipen ska anses vara förvärvad benefikt.

Förutsättningarna är enligt 4 kap. 33 § ILP att:

• fastigheten förvärvades under år 1981
• fastigheten då var taxerad som jordbruksfastighet
• överlåtelsen var betecknad som köp, byte eller liknande
• den avtalade ersättningen inte understeg fastighetens taxeringsvärde för år 1980.

Om den överlåtna fastigheten utgjorde en del av en taxeringsenhet vid 1980 års fastighetstaxering ska den del av taxeringsvärdet som belöpte på fastigheten anses som dess taxeringsvärde vid jämförelsen mot ersättningen för fastigheten.

Skatteflyktslagens tillämplighet vid bestämningen av anskaffningsvärdet för skogen

Högsta förvaltningsdomstolen fann att den äldre skatteflyktslagen var tillämplig i ett fall där en arvinge tillskiftades en fastighet vid arvskiftet. Fastigheten såldes sedan i anslutning till arvsskiftet vidare till en annan delägare i dödsboet. Domstolen fann att med tillämpning av lagen mot skattflykt ska fastighetens anskaffningsvärde vid framtida skogsavdrag bestämmas som om köparen förvärvat fastigheten dels genom arv till den del som motsvarar hens andel i dödsboet, dels genom köp vad gäller resterande del (RÅ 1984 1:92).