Vissa beslut ska förankras hos en särskilt kvalificerad beslutsfattare (SKB). Det gäller till exempel beslut om skattetillägg och beslut till nackdel för den som beslutet gäller.
Vissa omprövningsbeslut ska i stället fattas av en SKB.
Följande beslut som Skatteverket fattar med stöd av reglerna i SFL ska förankras hos en SKB:
Beslut om förseningsavgift behöver inte förankras. Enligt förarbetena till SFL behöver inte heller beslut om kontrollavgift förankras (prop. 2010/11:165 s. 590).
Beslut om skattetillägg fattas med stöd av bestämmelserna i 49 kap. SFL. Skattetillägg anses enligt Europakonventionen utgöra ett straff (prop. 2010/11:165 s. 590). Motsvarande rättssäkerhetsskäl som motiverat införandet av en SKB för omprövningsärenden enligt 66 kap. 5 § SFL kan därför sägas gälla också för beslut om skattetillägg (prop. 2010/11:165 s. 589). Förankring hos en SKB ska därför ske inför beslut i ärende där skattetillägg ska tas ut på grund av oriktig uppgift, eller ifråga om omprövning till nackdel av ett sådant beslut om skattetillägg för den som beslutet gäller.
Beslut om befrielse från skattetillägg fattas med stöd av bestämmelserna i 51 kap. SFL. Om det i ett ärende kommit fram uppgifter eller omständigheter som kan innebära hel eller delvis befrielse från ett skattetillägg ska beslutet förankras hos en SKB, oavsett om beslutet blir befrielse eller inte.
Omprövningsbeslut på Skatteverkets initiativ till nackdel inom tvåårsfristen och grundbeslut till nackdel för den enskilda ska i vissa fall förankras hos en SKB. Kravet på förankring tillämpas endast på ärenden som gäller en skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för den som beslutet gäller och prövningen inte är enkel. Detta gäller i fråga om
Det förekommer inga grundbeslut till nackdel i fråga om mervärdesskatt, punktskatt, arbetsgivaravgift och avdragen skatt, eftersom sådana beslut antingen anses fattade i enlighet med deklarationen (53 kap. 2 § SFL) eller så bestäms skatten till noll kronor om ingen deklaration inkommit (53 kap. 4 § SFL). Det första beslut som fattas på initiativ av Skatteverket för dessa ärendegrupper blir därför ett omprövningsbeslut och ska förankras om förutsättningarna för förankring är uppfyllda.
När det gäller beslut om betalningsanstånd till nackdel i samband med grundbeslut, omprövning och överklagande menas beslut där anstånd inte medges (helt eller delvis).
Vid bedömningen av om en skälighets- eller bedömningsfråga är av väsentlig ekonomisk betydelse för den som beslutet gäller ska bedömningen göras utifrån skatteffekten av det tilltänkta beslutet.
Om avvikelsen gäller flera frågor som inte var för sig men sammantaget avser ett väsentligt belopp ska beslutet förankras av en SKB, oavsett om frågorna gäller samma eller skilda skatteslag.
Väsentlig ekonomisk betydelse motsvarar beslut där skatteeffekten för fysiska personer och dödsbon överstiger 20 procent av prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken. Detsamma gäller även andra juridiska personer (än dödsbon) som har en omsättning upp till 250 prisbasbelopp.
För juridiska personer med en omsättning mellan 250 och 10 000 prisbasbelopp motsvaras väsentlig ekonomisk betydelse av 1 prisbasbelopp och för juridiska personer med en omsättning överstigande 10 000 prisbasbelopp motsvaras väsentlig ekonomisk betydelse av 2 prisbasbelopp.
För omprövningsbeslut till nackdel inom tvåårsfristen eller ett grundbeslut till nackdel för den som beslutet gäller, avgör man om prövningen är enkel utifrån samma avvägningar som för omprövningsbeslut enligt 66 kap. 5 § 4 SFL.
När ett beslut grundar sig på en sköns- eller skälighetsuppskattning av den enskildas inkomster eller avdragsgilla kostnader är det en skälighetsfråga. Ärenden om skönsbeskattning (57 kap. SFL) är därför normalt att betrakta som ärenden som gäller skälighetsfrågor, med ett undantag. En skönsbeskattning vid utebliven deklaration som helt grundar sig på individ- och kontrolluppgifter är inte en skälighetsuppskattning.
Som skälighetsuppskattning räknas också en avvikelse från deklarerade uppgifter som har sin grund i att den enskilda inte kunnat lämna en godtagbar utredning av t.ex. storleken av yrkade kostnader, och där det begärda avdraget i stället medges med ett skäligt belopp. Som ytterligare exempel på skälighetsuppskattningar kan nämnas värdet av olika slags förmåner. I de fall Skatteverket har gett ut föreskrifter eller liknande för fasta och schabloniserade förmånsvärden är det dock normalt inte en skälighetsuppskattning.
Med bedömningsfrågor menas ”rättsligt kvalificerade frågor”, d.v.s. rena rättstillämpningsfrågor där rättsläget är oklart. Det kan t.ex. gälla frågan
Med bedömningsfråga menas också rena bevisfrågor, t.ex. om den enskilda har presterat tillräcklig bevisning för att kunna medges ett begärt avdrag.
Omprövningsbeslut på Skatteverkets initiativ till nackdel för den som beslutet gäller som meddelas efter tvåårsfristen men inom sex år från utgången av det kalender år då beskattningsåret har gått ut (efterbeskattning) ska förankras när det gäller
SFL ställer inte några krav på särskild beslutsfattare vid omprövning genom efterbeskattning. Regeringen har inte heller i förarbetena till SFL gjort några särskilda uttalanden för beslut om efterbeskattning. Efterbeskattningsbesluten handlar ofta om svåra bedömningar, bl.a. att avgöra om om en uppgift är oriktig. Skatteverket har därför bestämt att dessa beslut ska förankras hos en SKB.
Ett beslut som tidigare har förankrats hos en SKB får vid en omprövning på oförändrat underlag inte ändras utan att det förankras på nytt hos en SKB. Detsamma gäller i fråga om beslut som tidigare har fattats av en SKB.