Gemensamma bestämmelser om skatteberäkning

Skatten tas ut för ett skatteår eller en skatteperiod

Fordonsskatt ska betalas för ett skatteår. Om skatten överstiger 3 600 kronor för ett helt år betalas skatten i stället för en skatteperiod. För en skatteperiod är skatten en tredjedel av skatten för ett helt år (2 kap. 5 § VSL).

Skattens storlek för en del av ett skatteår eller en skatteperiod

Fordonsskatt ska betalas för den tid då fordonet är skattepliktigt. Om skatteplikt endast föreligger för en del av en kalendermånad, tas skatt ändå ut för hela månaden (2 kap. 13 § första stycket VSL). Om ett fordon ställs på en viss dag och det samma dag görs en avställning av fordonet, anses fordonet ändå ha varit skattepliktigt den dagen.

Rättsfall: fordon som varit påställt del av dag

P ställde på en lastbil den 30 maj 2003 och försökte ställa av fordonet samma dag. Skattemyndigheten i Örebro (SKM) beslutade att fordonsskatt och vägavgift skulle betalas, eftersom fordonet varit påställt en dag. P överklagade SKM:s beslut och åberopade en dom i förvaltningsrätten avseende registreringsärendet, där förvaltningsrätten funnit att fordonet skulle ha ställts av den 30 maj 2003. Förvaltningsrätten biföll P:s överklagande.

SKM överklagade domen till kammarrätten som fann att P ställt på fordonet den 30 maj 2003. Någon möjlighet att få en registrering annullerad fanns inte i fordonsskattelagen eller i lagen om vägavgift för vissa tunga fordon. P kunde därför inte undgå att betala fordonsskatt och vägavgift då aktuellt fordon varit påställt del av den 30 maj 2003 (KR 2004-03-01, mål nr 3758-03).

Dygnsskatt

Dygnsskatt tas under vissa förutsättningar ut för fordon vars skatt uppgår till minst 4 800 kronor för ett helt skatteår (2 kap 13 § andra stycket VSL). När skatteplikten inträder första gången tas skatt ut fr.o.m. den dag skatteplikten inträdde till månadens slut och om skatteplikten upphör av någon annan anledning än avställning, återbetalas eller avräknas skatten per dag fr.o.m. den dag skatteplikten upphörde till månadens slut.

Om ett fordon med dygnsskatt har varit avställt i minst 15 dagar eller om fordonet har övergått till en ny ägare under avställningstiden, tas fordonsskatt ut per dag under den månad då avställningen började eller upphörde (2 kap. 13 § andra stycket VSL).

Kortare karenstid för husbilar som omfattas av malus

För husbilar (personbil klass II) med en fordonsskatt över 4 800 kr per år är karenstiden 4 dagar istället för 15 dagar under den tid då husbilen omfattas av förhöjd fordonsskatt (s.k. malus). Det innebär att om fordonet ställs av under den tid då den omfattas av malus ska avställningstiden omfatta minst 4 dagar, i stället för minst 15 dagar, för att fordonsskatt ska tas ut per dag under den månad då avställningen började eller upphörde (2 kap. 13 § andra stycket VSL).

Anledningen till den kortare karenstiden för husbilar som omfattas av malus är bl. a. att husbilar skiljer sig från andra fordon genom att de används som boende- och fritidsfordon. Användningsmönstret för husbilar är därför annorlunda än för andra fordon och de ställs på och av i större utsträckning. Många husbilsägare har därför missgynnats av de tidigare reglerna som inte medgav återbetalning av fordonsskatt per dag vid kortare avställningsperiod än 15 dagar.

Dessutom har effekten av WLTP (den nya EU-gemensamma testmetoden) på beskattningen av husbilar visat sig vara betydligt större än vad som kunde antas när bonus-malus-systemet infördes. Med den nu införda karenstiden på 4 dagar för husbilar som omfattas av malus blir den beloppsmässiga effekten i princip motsvarande en karenstid på 15 dagar för fordon som inte betalar malus.

Den kortare karenstiden på 4 dagar gäller bara om avställningsperioden påbörjas under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången, d.v.s. under den period husbilen beskattas med det förhöjda koldioxidbeloppet (malus). Efter de inledande tre åren blir fordonsskatten ungefär densamma för en husbil som blivit skattepliktig för första gången efter den 1 juli 2018 som för en motsvarande husbil som blivit skattepliktig före det datumet. Om en tidsmässig begränsning inte hade införts skulle nya husbilar få förmånligare regler vid avställning även under den tid då de har en fordonsskatt som beloppsmässigt motsvarar den som tas ut för äldre likvärdiga husbilar.

Fordonsskatten per dag är 1/360 av skatten för ett helt år och för en kalendermånad är fordonsskatten en tolftedel av skatten för ett helt år (2 kap. 13 § tredje stycket VSL).

Skattens storlek när ett fordons beskaffenhet ändras

Om ett fordons beskaffenhet ändras så att fordonsskatten blir högre än tidigare, tas den högre skatten ut från och med den kalendermånad under vilken registreringsbesiktningen skedde eller senast skulle ha skett. Om ändringen medför att fordonsskatten blir lägre än tidigare, tas den lägre skatten ut från och med den kalendermånad som kommer närmast efter den under vilken registreringsbesiktning med anledning av ändringen skedde (2 kap. 14 § första stycket VSL). Detta gäller även om registreringsbesiktningen ägde rum den första dagen i en månad.

Skattens storlek när ett fordons användning ändras

Om användningen av ett fordon ändras så att beskattningen påverkas ska ägaren, innan användningen ändras, anmäla det nya användningssättet till Transportstyrelsen (jmf. 5 kap. 14 § förordning [2019:383] om fordons registrering och användning, FFRA).

Ändras ett fordons användning så att fordonsskatten blir högre än tidigare, tas den högre skatten ut från och med den kalendermånad då ändringen skedde. Om fordonsskatten blir lägre till följd av ändrat användningssätt, tas den lägre skatten ut från och med kalendermånaden efter den månad då ändringen skedde (2 kap. 14 § andra stycket VSL). Detta gäller även om anmälan om ändrat användningssätt är den första dagen i en månad.

Avrundning av skattebeloppet

Skattebelopp ska avrundas till närmast lägre krontal (8 kap. 1 § första stycket VSL). Detta gäller även för dröjsmålsavgift och ränta (1 kap. 7 § VSL).

Om det till följd av ett skattebeslut uppkommer ett skattebelopp under 50 kronor, faller beloppet bort och behöver inte betalas in. Skattebelopp under 50 kronor återbetalas inte till den skattskyldiga (8 kap. 1 § andra stycket VSL). De skattebeslut som omfattas av denna begränsningsregel är debitering, nedsättning, avräkning och återbetalning.

Exempel: skattebelopp under 50 kronor

Skatt debiterad och betald	200 kronor
Skatteplikt upphör (tillgodo)	152 kronor
Avräknas mot andra skulder	104 kronor
Summa	+48 kronor

Efter att 104 kronor avräknats från det överskjutande beloppet återstår 48 kronor att återfå. Återbetalning ska inte ske eftersom 48 kronor är mindre än 50 kronor.

Fordonsår

Med fordonsår avses den uppgift i vägtrafikregistret som anger ett fordons årsmodell eller, om sådan uppgift saknas, tillverkningsår. Om båda uppgifterna saknas i registret, avses med fordonsår det år under vilket fordonet första gången togs i bruk (1 kap. 5 § VSL).

Skattepliktig för första gången

Med skattepliktig för första gången ska som huvudregel avses den tidpunkt då ett fordon har registrerats och ställts på i vägtrafikregistret för första gången. För fordon som har varit registrerade utomlands innan de har registrerats i Sverige, ska med skattepliktig för första gången avses den tidpunkt då fordonet för första gången registrerats i ett annat land. Om det inte går att fastställa den tidpunkt då fordonet för första gången registrerades i ett annat land ska med skattepliktig för första gången avses den 1 januari det år som är antecknat som fordonsår i vägtrafikregistret (1 kap. 6 a § VSL).

Skatteverket anser att en registrering av ett fordon i det militära fordonsregistret kan jämställas med en registrering i ett fordonsregister i ett annat land. Detta innebär att med skattepliktig för första gången avses den tidpunkt när fordonet första gången registrerades i det militära fordonsregistret (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av fordon som tidigare varit registrerade i det militära fordonsregistret).

När fordonsskatten beräknas efter skälig grund

Om fordonsskatten inte kan bestämmas tillförlitligt med ledning av uppgifter i vägtrafikregistret eller med stöd av en verkställd utredning, ska den beräknas efter skälig grund (4 kap. 10 § VSL). Då tas uppgiften om koldioxidutsläpp fram med hjälp av en beräkningsformel. Den framräknade koldioxiduppgiften används sedan för att beräkna fordonsskatten efter skälig grund.

Det framräknade koldioxidvärdet läggs in i vägtrafikregistret med en särskild textkod (T31BS) som anger att uppgiften endast används för uttag av fordonsskatt. Ett beräknat koldioxidvärde kan efter utredning ändras av Skatteverket, beroende på vilka handlingar som kan uppvisas. En uppgift som ändrats av Skatteverket läggs in i vägtrafikregistret med en annan särskild textkod (T31BT) som anger att uppgiften är fastställd av Skatteverket som grund för uttag av fordonsskatt.

Beräkningsmodellerna

Det är två olika beräkningsmodeller som används för framtagandet av det koldioxidvärde som ligger till grund för beräkningen av fordonsskatt efter skälig grund. Den ena beräkningsmodellen används för personbilar klass I och den andra för personbilar klass II, lätta lastbilar och lätta bussar. Beräkningsmodellerna innehåller ett antal olika beräkningsformler baserade på drivmedel. Genom parametrarna fordonsår, totalvikt, motoreffekt, växeltyp och fyrhjulsdrift beräknas ett värde för koldioxidutsläpp som sedan används för att beräkna fordonsskatt efter skälig grund. Formlerna är baserade på alla bilar som registrerats i vägtrafikregistret under åren 2007–2014.

Det framräknade värdet ska avrundas till ett helt värde. Om siffran efter decimalen är under 5 ska värdet avrundas nedåt. Om siffran är 5 eller högre ska värdet avrundas uppåt.

Husbilar

För vissa tyngre husbilar finns endast uppgift om koldioxidutsläpp för grundfordonet och inte för den färdigbyggda husbilen.

Skatteverket anser att om det i vägtrafikregistret saknas uppgift om koldioxidutsläpp som avser den färdigbyggda husbilen medför det att fordonsskatten inte kan bestämmas tillförlitligt med ledning av uppgifter i vägtrafikregistret. I dessa fall ska fordonsskatten beräknas enligt skälig grund.

Från och med den 1 september 2019 testas vissa husbilar med den nya testmetoden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning, WLTP. Det innebär att det för dessa husbilar kommer finnas uppgift om koldioxidutsläpp för den färdigbyggda husbilen i vägtrafikregistret. Med den gamla testmetoden, NEDC, saknades många gånger uppgift om koldioxidutsläpp för den färdigbyggda husbilen och de har därför beskattats efter skälig grund. Finns det en uppgift om koldioxidutsläpp för den färdigbyggda husbilen i vägtrafikregistret ska den ligga till grund för uttaget av fordonsskatt.

Glesbygdsavdrag

För personbilar klass I som hör hemma i vissa glesbygdskommuner ska fordonsskatt betalas endast till den del fordonsskatten för ett skatteår överstiger 384 kronor (2 kap. 11 § VSL). Det innebär att det belopp som ska betalas för ett skatteår minskas med 384 kronor och det belopp som ska betalas för en skatteperiod minskas med 128 kronor.

En personbil anses höra hemma i den kommun där den skattskyldige har sin adress enligt vägtrafikregistret när skattskyldigheten avgörs enligt 5 kap. 2 § VSL.

Berättigad till att betala lägre fordonsskatt är den som är registrerad som ägare till en bil som hör hemma i någon av de kommuner som anges i bilaga 1 till VSL.

Rättsfall: i vilken kommun en personbil anses höra hemma

B överklagade ett beslut av Skattemyndigheten i Örebro (SKM) om fordonsskatt. Hon anmälde den 29 april 1996 adressändring från Mölndal till Malå (glesbygdskommun) som skulle gälla från den 1 juni 1996. Uppbördsmånad för fordonsskatten var juni. SKM anförde att en adressändring inte kan registreras i folkbokföringsregistret innan adressen börjat gälla. Förvaltningsrätten biföll överklagandet och SKM överklagade vidare.

Kammarrätten fann att avgörande för frågan om nedsättning av fordonsskatt är var den skattskyldiga hade sin adress enligt vägtrafikregistret när skatteplikten inträdde. Vid ingången av juni månad 1996 hade adressen i vägtrafikregistret inte ändrats till Malå kommun. Därför fanns det inga förutsättningar för nedsättning av fordonsskatten enligt 14 § fordonsskattelagen. B hade i god tid anmält sin flyttning för ändrad folkbokföring, men någon undantags- eller jämkningsregel som tillåter nedsättning av fordonsskatten i ett fall som detta finns inte. Kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom och fastställde SKM:s beslut (KR 1998-06-10, mål nr 895-1997).