Innebörden av vissa uttryck gällande stöd vid korttidsarbete

Ordinarie arbetstid

Ordinarie arbetstid är den tid som en arbetstagare skulle ha arbetat, om hen inte hade deltagit i korttidsarbete (4 § 1 lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete). Vid beräkning av den ordinarie arbetstiden ska det bortses från frånvaro av någon annan anledning än deltagande i korttidsarbete t.ex. sjukdom, semester, ledighet för facklig förtroendeman eller föräldraledighet, även om frånvaron pågår under en längre period, prop. 2013/14:1 s. 493.

Ordinarie lön

Ordinarie lön är den regelmässiga kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om hen inte hade deltagit i korttidsarbete (4 § 2 lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete). Det är ersättningar som normalt ingår i månadslönen. Det kan t.ex. vara normalt förekommande ersättningar för obekväm arbetstid och skifttillägg. Däremot ska inte t.ex. bonus, provision och ersättning för övertidsarbete som inte betalas regelmässigt varje månad räknas med. Begränsningen till kontant lön innebär att olika typer av löneförmåner inte ingår. I den ordinarie lönen ingår inte heller löneökningar för tid efter jämförelsemånaden eller lön till den del den överstiger ett belopp som regeringen bestämmer (takbeloppet). På samma sätt som vid beräkningen av ordinarie arbetstid så ska det bortses från frånvaro av någon annan anledning än deltagande i korttidsarbete. Om en arbetstagare har deltagit i korttidsarbete under endast en del av stödmånaden, utgör den ordinarie lönen motsvarande del (prop. 2013/14:1 s. 493).

Korttidsarbete

Korttidsarbete är arbete där arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden, eller där partiell arbetsbefrielse införs, under en begränsad period. Lönen är lägre än den ordinarie lönen (4 § 3 lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete). Med partiell arbetsbefrielse menas att arbetstagarens faktiskt arbetade tid minskas utan att det i kollektivavtalet betraktas som en minskning av arbetstiden. En överenskommelse om partiell arbetsbefrielse måste finnas i ett centralt kollektivavtal för att jämställas med arbetstidsminskning. Arbetstagaren behöver inte stå till arbetsgivarens förfogande under vare sig arbetstidsminskning eller partiell arbetsbefrielse (prop. 2013/14:1 s. 493).

Stödperiod och stödmånad

En stödperiod är den period för vilken stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5–8 §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. En stödmånad är den kalendermånad som arbetsgivaren begär preliminärt stöd för (4 § 4 och 5 lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete).

Jämförelsemånad

För att säkerställa att stöd inte lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod eller att stödet missbrukas genom att arbetstagaren ges en högre sysselsättningsgrad eller löneökning innan stödmånaden, finns bestämmelser om jämförelsemånad i lagen om stöd vid korttidsarbete (prop. 2019/20:132 s. 85). Jämförelsemånaden är den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då beslutet om godkännande fattades (4 § 6 lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete). Preliminärt stöd får endast lämnas för arbetstagare som även var anställda hos arbetsgivaren under hela eller någon del av jämförelsemånaden med samma eller högre sysselsättningsgrad än under stödmånaden.

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom avseende tiden då Tillväxtverket var handläggande myndighet konstaterat att när Tillväxtverket fattat beslut om godkännande av en arbetsgivare för stöd vid korttidsarbete är jämförelsemånaden den kalendermånad som infaller tre månader före den kalendermånad då beslutet fattades (HFD 2021-06-18, mål nr 1649-21). Sedan den 1 april 2022 är det Skatteverket som beslutar om godkännande enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

Avstämningstidpunkt och avstämningsperiod

En avstämningstidpunkt inträffar då arbetsgivarens skyldighet att göra en avstämning har uppkommit (4 § 7 lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete). Hur tidpunkten bestäms anges i 19 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

En avstämningsperiod är en stödperiod eller den kortare period som skyldigheten att göra en avstämning avser (4 § 8 lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete).

Kompetensinsats

En kompetensinsats syftar till att höja eller validera kompetensen hos en arbetstagare (4 § 9 lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete). Med validering avses här detsamma som i 20 kap. 42 § skollagen (2010:800) och 13 § förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. Det är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. En validering kan avse såväl en branschvalidering som en validering inom utbildningsväsendet. Åtgärder som syftar till att höja kompetensen hos en arbetstagare kan vara formella utbildningar inom högskola, yrkeshögskola, kommunal vuxenutbildning inklusive yrkesvux. Det kan även vara uppdragsutbildningar samt internt eller externt anordnade seminarier, konferenser, föreläsningar och kurser. Vidare omfattas exempelvis lärande på arbetsplatsen (prop. 2020/21:1 s. 3055). Läs mer om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete.