Vad innebär återbetalning?

Beskattningsbara personer och organisationer m.fl.

Rätt till återbetalning av ingående skatt kan under vissa förutsättningar finnas för beskattningsbara personer som inte är etablerade i Sverige, hjälporganisationer och utländska beskickningar m.fl.

EU:s bestämmelser om återbetalning i dessa fall finns i rådets direktiv 2008/9/EG och rådets trettonde direktiv (86/560/EEG) samt bland annat i artikel 146.1 c, 146.2, 151.1 a, 151.1 aa, 151.1 b, 151.2, 170 och 171 i mervärdesskattedirektivet.

Beskattningsbara personer etablerade här, har normalt möjlighet att via den svenska elektroniska portalen ansöka om återbetalning av utländsk mervärdesskatt hos respektive utländsk skattemyndighet som finns i ett annat EU-land. Återbetalning av utländsk mervärdesskatt från en skattemyndighet i ett land utanför EU, kan också vara möjlig. Den beskattningsbara personen får dock kontakta den aktuella skattemyndigheten för ytterligare information kring det eventuella återbetalningsförfarandet.

Återbetalningsrätt betyder ingen avdragsrätt

Den systematiska strukturen i ML medför att vissa transaktioner skulle kunna omfattas av både avdragsrätt och återbetalningsrätt. Därför finns en bestämmelse som skiljer avdragsrätt från återbetalningsrätt (prop. 2022/23:46 s. 314). Beskattningsbara personer som omfattas av bestämmelserna om återbetalning av ingående skatt i 14 kap. 7–9 §§ ML eller 14 kap. 36–37 §§ ML har inte rätt till avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. 6 § ML eller någon av 13 kap. 8–11 §§ ML (13 kap. 12 § ML).

Särskilda ordningar

En beskattningsbar person som redovisar mervärdesskatt enligt särskilda ordningar i 22 kap. ML har återbetalningsrätt i stället för rätt till avdrag för ingående skatt (22 kap. 63 och 64 §§ ML).

En beskattningsbar person som redovisar mervärdesskatt enligt motsvarande bestämmelser om särskilda ordningar i ett annat EU-land, har återbetalningsrätt i stället för rätt till avdrag för ingående skatt (22 kap. 63 och 64 § ML).

En beskattningsbar person etablerad i Sverige, men som inte är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § SFL, omfattas normalt också av dessa bestämmelser (jfr prop. 2019/20:122 s. 83 och 88).

Återbetalningsrätt enligt ovanstående gäller dock inte den som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt i Sverige enligt SFL för annan verksamhet än den som omfattas av den särskilda ordningen. Bestämmelserna om rätt till avdrag ska i stället tillämpas (22 kap. 65 § ML).

Avdrag eller återbetalning?

Enligt GML gällde att den som inte var skattskyldig till mervärdesskatt saknade rätt till avdrag för ingående skatt i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. GML. I stället kunde den som bedrev en verksamhet i vilken omsättningen inte medförde skattskyldighet i vissa fall ha rätt till återbetalning av ingående skatt. Det gällde bl.a. exportföretag och företag som hade omsättning som var s.k. kvalificerat undantagen från skatteplikt. I gällande ML har dessa företag avdragsrätt i stället för återbetalningsrätt. Uppdelningen mellan avdragsrätt och återbetalningsrätt i ML ska som utgångspunkt göras utifrån var den beskattningsbara personen är etablerad (prop. 2022/23:46 s. 290).

Uppbyggnadsskede

Då avdragsrätten för ingående skatt kopplas till egenskapen beskattningsbar person innebär det att avdragsrätten i en nystartad ekonomisk verksamhet kommer att bedömas i enlighet med huvudregeln för avdragsrättens omfattning (13 kap. 6 § ML) och mot bakgrund av EU-domstolens rättspraxis på området. Härigenom och genom att huvudregeln för avdragsrättens omfattning är utformad i nära anslutning till mervärdesskattedirektivets lydelse i artikel 168 uppnås i ML en formell överensstämmelse med direktivet i fråga om avdragsrätt i en nystartad ekonomisk verksamhet (prop. 2022/23:46 s. 296). Därför finns i ML ingen motsvarighet till 10 kap. 9 § GML.