Organisationskostnader är kostnader som har samband med ägandet av aktiebolag. Ingående skatt på organisations­kostnader får dras av i vissa fall.

Förutsättningarna som avgör om köp och försäljning av aktier eller organisations­kostnader är beskattningsbara transaktioner framgår på sidorna Finansiella tjänster och Beskattningsbara transaktioner.

Nytt: 2024-02-01

I årsutgåvan 2024 har avsnittet Ett holdingbolag med delvis passiv och delvis aktiv verksamhet kompletterats med nytt ett stycke om fördelningsnyckel, som ett förtydligande.

Transaktioner med aktier

Transaktioner med aktier som genomförs av en beskattningsbar person i denna egenskap omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatten (se C-77/01 EDM punkt 59, C-155/94 Wellcome Trust punkt 35 och C-29/08 AB SKF punkt 31 samt nedan under rubriken försäljning av aktier).

Köp, innehav och försäljning av aktier som sker bara i syfte att få utdelning och annan avkastning är inte en ekonomisk verksamhet, se bl.a. EU-domstolens domar i målen C-80/95 Harnas & Helm och C-77/01 EDM. Den som uteslutande bedriver en sådan verksamhet omfattas därför inte av mervärdesskatte­systemet. Detta innebär att avdragsrätt saknas för ingående skatt på kostnader i samband med inköp och försäljning av aktier i en sådan verksamhet (C-155/94, Wellcome Trust).

Rättsfall: kostnader för förvärv av ett bolag med outnyttjat underskott

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att ett aktiebolag har rätt till avdrag för ingående skatt som gäller kostnader för inköp av andelar i ett bolag vars enda tillgång är ett vid inkomstbeskattningen outnyttjat underskott. Kostnaderna avsåg skatterådgivning, s.k. due diligence, och kostnader för att finna ett lämpligt bolag att förvärva. I sin motivering har domstolen bl.a. sagt att bolagets inköp och innehav av andelar i ett underskottsbolag i sig inte är en ekonomisk verksamhet och därför inte omfattas av tillämpnings­området för mervärdesskatt. Den ingående skatt som gäller de tjänster som bolaget ska köpa i samband med anskaffningen kan dock ändå medföra avdragsrätt om kostnaderna är sådana allmänna omkostnader som är komponenter i priset för bolagets skattepliktiga produkter. Sådana allmänna omkostnader kan exempelvis vara kostnader som syftar till att stärka ett företags kapital till förmån för dess ekonomiska verksamhet i allmänhet. Bolagets inköp av andelar i ett underskottsbolag görs i syfte att vid inkomstbeskattningen utnyttja det förvärvade bolagets outnyttjade underskott av näringsverksamhet. Syftet är alltså att minska bolagets inkomstskatt och på så sätt öka verksamhetens resultat efter skatt. I och med detta får inköpet anses vara av betydelse för bolagets hela ekonomiska verksamhet, vilken enligt vad som uppgetts i sin helhet är en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt (RÅ 2009 not. 76).

Särskilt om holdingbolag och riskkapitalbolag

Skatteverket har i sitt ställningstagande Holdingbolag – avdragsrätt för mervärdesskatt tagit ställning till rätten och omfattningen av avdraget för ingående skatt hos holdingbolag och riskkapitalbolag.

Nytt: 2024-02-05

Avsnitt 4.2.4 och exempel 2 om riskkapitalbolag i Skatteverkets ställningstagande ”Holdingbolag – avdragsrätt för mervärdesskatt” ska inte längre tillämpas. Där har Skatteverket ansett att riskkapitalbolag bedriver blandad verksamhet. Skatteverket kommer i stället att utveckla sin i syn i ett nytt ställningstagande, se vidare nedan under rubriken riskkapitalbolag.

Ett aktivt holdingbolag

Holdingbolag är bolag som äger andelar i andra företag. För att kunna bedöma avdragsrätten för ingående skatt hos ett holdingbolag måste man först avgöra om bolagets innehav kan anses vara en ekonomisk verksamhet eller inte.

Enbart ett förvärv, innehav eller en försäljning av andelar i ett bolag utgör inte ett utnyttjande av en tillgång avsedd att fortlöpande ge intäkter, eftersom en eventuell utdelning är resultatet av själva ägandet av tillgången. Ett holdingbolag vars enda syfte är att inneha andelar i andra företag utan att direkt eller indirekt delta i förvaltningen av dessa ska därmed inte betraktas som en beskattningsbar person. Ett sådant egendomsinnehav anses inte utgöra en ekonomisk verksamhet i den mening som avses i mervärdesskatte­direktivet (se bl.a. de förenade målen C-108/14 Larentia + Minerva punkterna 18–19 och C-77/01 EDM punkt 57).

Ett holdingbolag som däremot deltar i förvaltningen av de bolag i vilka det har förvärvat andelar bedriver en ekonomisk verksamhet i den utsträckning som detta innebär genomförandet av transaktioner som är skattepliktiga. Sådana transaktioner kan bl.a. vara administrativa tjänster, finansiella tjänster, affärstjänster och tekniska tjänster som holdingbolaget tillhandahåller till sina dotterbolag (de förenade målen C-108/14, Larentia + Minerva, punkterna 20–21 och där angiven praxis samt C-320/17, Marle Participations). Ett holdingbolag är ett aktivt holdingbolag om det deltar i förvaltningen av de bolag som det äger andelar i. Ett holdingbolag anses delta i förvaltningen om det utför skattepliktiga tjänster åt de ägda bolagen och tar betalt för dessa tjänster. Enligt Skatteverkets uppfattning krävs det även att tjänsterna på något sätt innebär att holdingbolaget direkt eller indirekt tar aktiv del i förvaltningen av dotterbolaget.

Ett aktivt holdingbolag har i normalfallet rätt till avdrag för ingående skatt på kostnader som har samband med skattepliktiga tjänster som utförs åt dotterbolagen. Avdragsrätt finns dock inte till den del kostnaderna avser en skattefri eller icke-ekonomisk verksamhet. Om den ingående skatten avser kostnader som är gemensamma ska det göras en uppdelning av den ingående skatten.

Ett exempel på när den ingående skatten ska delas upp (fördelas) är om holdingbolaget bedriver en omfattande skattefri utlåningsverksamhet till dotterbolagen, utöver den skattepliktiga verksamheten, t.ex. genom en internbank eller treasuryavdelning. Däremot bör ett enstaka lån till ett dotterbolag som inte kräver någon större arbetsinsats eller aktiva åtgärder inte påverka holdingbolagets avdragsrätt.

Ett passivt holdingbolag

Ett holdingbolag kan ha som enda verksamhet att äga andelar i andra bolag utan att direkt eller indirekt delta i förvaltningen av dessa. Ett sådant holdingbolag är ett passivt holdingbolag. Ett passivt holdingbolag är inte en beskattningsbar person, och andelsinnehavet ingår inte i en ekonomisk verksamhet. Det innebär att avdragsrätt saknas för kostnader som har samband med denna icke-ekonomiska verksamhet.

Ett holdingbolag med delvis passiv och delvis aktiv verksamhet

Om ett holdingbolag tillhandahåller skattepliktiga tjänster mot ersättning till något eller några av dotterbolagen men inte till alla, anses bolaget delvis som ett passivt och delvis som ett aktivt holdingbolag (de förenade målen C-108/14, Larentia + Minerva, punkterna 27–31).

För kostnader som är gemensamma för all verksamhet som bedrivs i holdingbolaget ska det göras en uppdelning av den ingående skatten. En sådan uppdelning eller fördelning ska så långt möjligt motsvara resursförbrukningen i de olika verksamhetsgrenarna. Det är ofta svårt att avgöra hur ett holdingbolags inköp används i den passiva icke-ekonomiska verksamheten, eftersom det inte sker någon försäljning i denna verksamhet. Enligt Skatteverkets uppfattning bör en utgångspunkt för att kunna beräkna en skälighetsbedömd användning vara att jämföra antalet dotterbolag som omfattas av det aktiva ägandet med det totala antalet dotterbolag. Denna utgångspunkt är enbart en presumtion som kan frångås eller korrigeras beroende på övriga omständigheter.

I vissa fall kan en fördelningsnyckel som ger ett mer exakt resultat vara att jämföra summan av leverans av varor och tillhandahållande av tjänster hos de dotterbolag som holdingbolaget har ett aktivt ägande i med den totala summan av leverans av varor och tillhandahållande av tjänster i alla dotterbolag. Vid denna jämförelse ska även dotterbolagens skattefria leveranser och tillhandahållanden räknas med. En sådan fördelningsnyckel skulle kunna vara aktuell för ett holdingbolag som har flera dotterbolag och som gör sannolikt att de större bolagen förbrukar mer av bolagets resurser än de mindre.

Rättsfall: holdingbolag – avdragsrätt för mervärdesskatt

Kammarrätten har prövat en fråga om avdragsrätt för ett holdingbolag avseende ingående skatt på kostnader i samband med en börsintroduktion och nyemission. Holdingbolaget var moderbolag i en koncern som består av cirka 75 bolag. Närmast under holdingbolaget fanns endast ett dotterbolag och inga tjänster mot ersättning hade tillhandahållits detta dotterbolag. Kammarrätten ansåg dock att bolaget hade tillhandahållit tjänster till samtliga rörelsedrivande bolag i koncernen även om det bara hade fått betalning ifrån ett av bolagen (ett dotter­dotter­dotter­bolag) och att detta innebar att bolaget hade en aktiv förvaltning gentemot dessa bolag. Bolaget hade därför rätt till avdrag för den ingående skatten såsom för en allmän omkostnad i verksamheten.

Skatteverket överklagade domen till Högsta förvaltningsdomstolen men fick inte prövningstillstånd. Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning och tolkning av EU-domstolens praxis och anser att avdragsrätten ska bedömas i enlighet med de kriterier som Skatteverket ställt upp i det ovan nämnda ställningstagandet.

Se vidare Skatteverkets rättsfallskommentar om holdingbolag och rätt till avdrag för ingående skatt.

Rättsfall: registreringens betydelse för ett passivt holdingbolags rätt till avdrag

Kammarrätten har prövat en fråga om registreringens betydelse för rätten till avdrag för ingående skatt för ett holdingbolags kostnader för förvaltning av dotterbolag. Holdingbolaget hade under drygt 3 år utfört tjänster till dotterbolagen men inte tagit betalt för dessa.

Kammarrätten anser att Skatteverket inte med retroaktiv verkan kan vägra avdrag för ingående skatt för de inköp holdingbolaget gjort, eftersom Skatteverket registrerat holdingbolaget för mervärdesskatt.

Enligt Skatteverkets uppfattning kan dock inte en registrering ha sådan rättskraft att den innebär att någon får rätt till avdrag när avdragsrätten är kopplad till en icke-ekonomisk verksamhet, se vidare Registreringens betydelse för rätten till avdrag och Rättsfall: registreringens betydelse för rätten till avdrag vid tillhandahållanden utan ersättning. Bolaget hade använt de aktuella förvärven för en icke-ekonomisk passiv verksamhet och EU-domstolen har, oavsett registrering, klargjort att avdrag ska vägras om ett moderbolag förvaltar ett dotterbolag passivt, d.v.s. utan att ta betalt för utförda tjänster.

Skatteverket har överklagat domen till Högsta förvaltnings­domstolen, som meddelat prövningstillstånd i målet. Se vidare Skatteverkets rättsfallskommentar KRNG, mål nr 599—601-22, registreringens betydelse för rätten till avdrag av ingående skatt.

Riskkapitalbolag

Ett riskkapitalbolag eller fondbolag har en verksamhet som är inriktad på att köpa, förädla och sälja andelar och göra vinst på andelsförsäljningen. Dessa bolag har specialiserat sig på investeringar i onoterade företag utifrån en i förväg bestämd tidshorisont för att därefter likvideras.

Kammarrätten har i flera rättsfall prövat frågan om avdragsrätt och fördelning för bolag som har som verksamhet att köpa, äga och sälja andelar i intressebolag och dotterbolag, KRNG 2014-01-23, mål nr 5192–5193-13, KRNS 2014-03-13, mål nr 311–316-13, KRNG 2016-07-05, mål nr 3550-15.

Nytt: 2024-02-05

I ställningstagandet Holdingbolag – avdragsrätt för mervärdesskatt har Skatteverket ansett att riskkapitalbolag bedriver blandad verksamhet när dessa bolag både har transaktioner som består av från skatteplikt undantagen försäljning av andelar och tillhandahåller skattepliktiga tjänster mot ersättning till dotterbolagen.

Kammarrätten har dock i ett senare mål prövat en fråga om avdrag för ingående skatt på kostnader för en mervärdesskatte­grupp som bedriver en investeringsverksamhet genom en private equity-fond (KRNS 2023-05-30, mål nr 1769-22). Kammarrätten har konstaterat att investerings­verksamheten är en icke-ekonomisk verksamhet. Det förhållandet att tjänster tillhandahålls till ett dotterbolag innebär alltså inte att all verksamhet ska anses utgöra ekonomisk verksamhet. Mervärdesskattegruppen är därmed inte att betrakta som ett renodlat holdingbolag och ingående skatt på gemensamma kostnader ska delas upp mellan den ekonomiska och den icke-ekonomiska verksamheten. Resultatet av denna uppdelning blir dock detsamma som i ställningstagandet (Skatteverkets rättsfallskommentar Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i en investeringsverksamhet).

Skatteverket anser att bedömningen i ställningstagandet gällande riskkapitalbolag i avsnitt 4.2.4 och exempel 2 inte längre ska tillämpas. Bedömningen stämmer inte överens med kammarrättens dom. Skatteverket kommer att utveckla sin syn i ett nytt ställningstagande.

Tidigare:

Förutom verksamheten som består av skattefri försäljning av andelar tillhandahåller riskkapitalbolagen ofta skattepliktiga tjänster mot ersättning till dotterbolagen. Genom dessa tjänster får riskkapitalbolagen anses aktivt delta i förvaltningen av dotterbolagen, även om dessa företag inte kan anses som traditionella holdingbolag. Sådana riskkapitalbolag anses därmed bedriva ekonomisk verksamhet och innehavet av andelarna ingår i den ekonomiska verksamheten.

Enligt Skatteverkets uppfattning bedriver riskkapitalbolag s.k. blandad verksamhet vilket innebär att den ingående skatten på kostnader som är gemensamma för hela verksamheten ska fördelas. Denna bedömning gäller enligt Skatteverkets uppfattning även om den skattefria aktieförsäljnings­verksamheten är i ett uppstartsskede och ännu inte lett till någon försäljning.

Kammarrätten har i flera rättsfall prövat frågan om avdragsrätt och fördelning för bolag som har som verksamhet att köpa, äga och sälja andelar i intressebolag och dotterbolag, KRNG 2014-01-23, mål nr 5192–5193-13, KRNS 2014-03-13, mål nr 311–316-13, KRNG 2016-07-05, mål nr 3550-15. Skatteverket har beskrivit sin tolkning av dessa rättsfall i ställningstagandet Holdingbolag – avdragsrätt för mervärdesskatt, avsnitt 3.2.3.

Inköp av andelar

Ett befintligt eller blivande holdingbolag eller riskkapitalbolag kan ha kostnader i samband med inköpet av bolagsandelar.

Holdingbolag

De kostnader som uppstår för ett holdingbolag för olika tjänster som det har fått i samband med inköp av andelar i ett dotterbolag är allmänna omkostnader. Det finns alltså i princip ett direkt och omedelbart samband mellan dessa kostnader och holdingbolagets ekonomiska verksamhet. Om holdingbolaget samtidigt genomför transaktioner som ger rätt till avdrag och transaktioner som inte ger rätt till avdrag, framgår det av artikel 173.1 första stycket i mervärdesskatte­direktivet att det bara är den andel av mervärdesskatten som gäller de förstnämnda transaktionerna som är avdragsgill (C-16/00, Cibo).

Allmänna omkostnader som har samband med en klart avgränsad del av den beskattningsbara personens ekonomiska verksamhet i vilken alla transaktioner är skattepliktiga kan ge rätt till fullt avdrag för ingående skatt (C-408/98, Abbey National, punkterna 37–40).

Enligt Skatteverkets uppfattning ska bedömningen av om avdragsrätt finns för ingående skatt på kostnaderna göras med utgångspunkt i avsikten med den verksamhet som ska bedrivas med anledningen av inköpet, och inte utifrån eventuell annan verksamhet som holdingbolaget bedriver. I normalfallet ska bedömningen alltså utgå från den verksamhet som ska bedrivas gentemot det inköpta bolaget.

Skatteverket anser alltså att det för avdragsrätt krävs att holdingbolaget deltar i förvaltningen av just det bolag som förvärvas. Att enbart delta i förvaltningen av t.ex. ett bolag som ägs av ett dotterbolag innebär inte att andelarna i dotterbolaget ingår i en ekonomisk verksamhet. Denna uppfattning har även delats av kammarrätten (KRNS 2021-12-21, mål nr 1318-20). Kammarrätten har dock kommit fram till motsatt slutsats i ett annat avgörande. Där har kammarrätten ansett att det förhållandet att ett holdingbolag bara tagit en aktiv del i förvaltningen av ett dotterdotter­bolag, men inte av dotterbolaget, inte har någon avgörande betydelse när det gäller att bedöma avdragsrätten. Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning och har överklagat domen till Högsta förvaltnings­domstolen (Skatteverkets rättsfalls­kommentar KRNG mål nr 3116-21 – Holdingbolags avdrag för ingående skatt).

Bedömningen av avdragsrätten ska göras med beaktande av avsikten vid inköpstillfället. Om holdingbolagets avsikt vid inköpstillfället är att aktivt delta i förvaltningen av dotterbolaget, har holdingbolaget avdragsrätt för ingående skatt på kostnader som har samband med inköpet. Denna avsikt måste kunna styrkas med objektiva omständigheter. Om holdingbolagets avsikt är att tillhandahålla både skattepliktiga och skattefria tjänster till dotterbolaget, ska holdingbolaget göra en uppdelning av den ingående skatten.

Om holdingbolagets avsikt vid inköpstillfället är att enbart passivt inneha andelarna, saknar bolaget avdragsrätt för ingående skatt på kostnader som har samband med inköpet. Det innebär att holdingbolaget inte har avdragsrätt för ingående skatt på kostnader i samband med inköpet av andelarna, även om bolaget vid ett senare tillfälle börjar tillhandahålla skattepliktiga tjänster mot ersättning till dotterbolaget. Holdingbolaget har då inte gjort förvärvet i egenskap av beskattningsbar person. Vid den tidpunkt då bolaget börjar tillhandahålla de skattepliktiga tjänsterna till dotterbolaget övergår dock verksamheten till en ekonomisk verksamhet. Det innebär att holdingbolaget från och med denna tidpunkt blir en beskattningsbar person (ett aktivt holdingbolag).

Skatteverket anser att denna bedömning även kan tillämpas på ingående skatt i samband med kostnader för inte genomförda inköp. Detta innebär att avsikten med inköpet får bedömas och avdragsrätten avgörs i enlighet med de principer som nämnts ovan (jfr C-249/17, Ryanair).

EU-domstolen har dock slagit fast att om den faktiska användningen av en inköpt vara eller tjänst inte överensstämmer med den ursprungliga avsikten ska i stället den faktiska användningen ha företräde framför den ursprungliga avsikten. Målet rörde ett holdingbolag som köpte in olika tjänster inför en investering. EU-domstolen konstaterade att oavsett vad avsikten varit med inköpen så kunde det konstateras att den faktiska användningen av de inköpta tjänsterna avsåg en lånetransaktion som är undantagen från skatteplikt. Holdingbolaget saknade därför avdragsrätt för ingående skatt på de inköpta tjänsterna (C-42/19, Sonaecom).

Riskkapitalbolag

Även när ett riskkapitalbolag köper andelar i ett blivande dotterbolag måste man bedöma om det finns avdragsrätt för kostnader i samband med inköpet av andelarna. Bedömningen ska göras med utgångspunkt i avsikten med den verksamhet som ska bedrivas med anledningen av inköpet. Ett riskkapitalbolags syfte med inköpet är att det ska användas i bolagets hela riskkapital­verksamhet, d.v.s. för förädling och försäljning.

Nytt: 2024-02-05

Kostnader i samband med inköpet kommer därmed att förbrukas både för andelsförsäljningar och skattepliktiga tjänster till dotterbolagen. I dessa fall får kostnaderna som har samband med inköpet anses som allmänna omkostnader i hela bolagets verksamhet. Det innebär att även ingående skatt på kostnader i samband med ett riskkapitalbolags inköp av andelar i ett blivande dotterbolag ska delas upp. Denna bedömning gäller enligt Skatteverkets uppfattning även om aktieförsäljnings­verksamheten är i ett uppstartsskede och ännu inte lett till några utgående transaktioner.

Avsnitt 4.2.4 och exempel 2 om riskkapitalbolag i Skatteverkets ställningstagande ”Holdingbolag – avdragsrätt för mervärdesskatt” ska inte längre tillämpas. Där har Skatteverket ansett att riskkapitalbolag bedriver blandad verksamhet. Skatteverket kommer i stället att utveckla sin i syn i ett nytt ställningstagande, se vidare ovan under rubriken riskkapitalbolag.

Tidigare:

Kostnader i samband med inköpet kommer därmed att förbrukas både för skattefria andelsförsäljningar och skattepliktiga tjänster till dotterbolagen. I dessa fall får kostnaderna som har samband med inköpet anses som allmänna omkostnader i hela bolagets verksamhet. Det innebär att även ingående skatt på kostnader i samband med ett riskkapitalbolags inköp av andelar i ett blivande dotterbolag ska fördelas. Denna bedömning gäller enligt Skatteverkets uppfattning även om den skattefria aktieförsäljnings­verksamheten är i ett uppstartsskede och ännu inte lett till några utgående transaktioner.

När det inte går att koppla en kostnad till en viss verksamhetsdel får kostnaden normalt anses avse den totala verksamheten. Om den faktiska användningen av inköpet inte är känd, anser Skatteverket att en fördelning i stället ska göras efter skälig grund (Skatteverkets ställningstagande Holdingbolag – avdragsrätt för mervärdesskatt).

Försäljning av aktier

Nedan följer en redogörelse för i vilken mån och i vilka situationer avdragsrätt kan finnas för ingående skatt på kostnader i samband med försäljning av aktier.

Ekonomisk verksamhet

EU-domstolen har slagit fast att ett moderbolags försäljning av aktier i dotterbolag till vilka moderbolaget tillhandahållit skattepliktiga tjänster är en ekonomisk verksamhet som omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt och undantaget från skatteplikt i artikel 135.1 f i mervärdesskatte­direktivet (C-29/08, AB SKF). I ett annat fall har EU-domstolen ansett att försäljning av aktier i koncernbolag inte omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt (C-502/17, C&D Foods Acquisition).

Avdragsrätt för kostnader i samband med försäljning av aktier

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att avdragsrätt saknas för ingående skatt på kostnader i samband med försäljning av aktier. Målet avsåg ett moderbolag som tillhandahållit skattepliktiga tjänster mot ersättning till dotterbolaget. Domstolen konstaterade att de inköpta tjänsterna var direkt och omedelbart hänförliga till den skattefria försäljningen av aktier (RÅ 2010 ref. 56).

Högsta förvaltningsdomstolen har därefter prövat en fråga om avdragsrätt för ingående skatt avseende kostnader som har samband med försäljning av dotterbolagsaktier vid en omstrukturering (HFD 2017 ref. 20). Målet avsåg ett bolag som både före och efter aktieförsäljningarna bedrev skogsförvaltning. Bolagets försäljningar föranleddes av en omstrukturering som hade till syfte att effektivisera bolagets verksamhet genom att fokusera på skogsrörelsen och frigöra kapital för den kvarvarande skattepliktiga verksamheten. Domstolen ansåg att kostnaderna för aktieförsäljningarna hade ett direkt och omedelbart samband med bolagets samlade ekonomiska verksamhet, d.v.s. kostnaderna utgjorde allmänna omkostnader. Det förutsattes även att kostnaderna inte kunnat övervältras på köparna av aktierna utan kommit att ingå i priset på bolagets produkter i skogsrörelsen. Bolaget hade därför rätt till avdrag för ingående skatt på kostnaderna i samband med aktieförsäljningarna. Domen innebär att avdragsrätt för ingående skatt i vissa fall kan finnas när det gäller kostnader som har samband med aktieförsäljningar.

Rättsfall: Avdragsrätt finns även om det säljande bolagets verksamhet bara består av förvaltning av dotterbolag

Högsta förvaltningsdomstolen har i ytterligare ett mål konstaterat att konsultkostnader som uppkommit i samband med en försäljning av aktier i dotterbolag hade ett sådant direkt och omedelbart samband med ett bolags samlade ekonomiska verksamhet som krävs för rätt till avdrag för ingående skatt. Den omständigheten att bolagets ekonomiska verksamhet enbart bestått av att tillhandahålla skattepliktiga tjänster till sina svenska dotterbolag och att bolaget alltså inte hade någon egen rörelse vid sidan av deltagandet i förvaltningen saknade betydelse för bedömningen (Skatteverkets rättsfallskommentar om avdragsrätt i samband med försäljning av aktier i dotterbolag, HFD 2023-09-26, mål nr 1041–1043-22).

I målet har bolaget tillhandahållit skattepliktiga tjänster mot ersättning till det sålda dotterbolaget. Aktieförsäljningen var därmed en från skatteplikt undantagen transaktion inom ramen för den ekonomiska verksamheten. Syftet med bolagets omstrukturering och försäljning av dotterbolaget var att effektivisera och öka avsättningen inom den kvarvarande verksamheten samt att åstadkomma ett kapitaltillskott till koncernen. Bolaget har även uppgett att vinsten från försäljningen har tillförts bolagets huvudkontorsfunktion. Konsultkostnaderna har inte övervältrats på köparna av aktierna.

Om en försäljning av aktier är undantagen från skatteplikt kan avdrag för den ingående skatten inte medges om kostnaderna anses ha ett direkt och omedelbart samband med försäljningen av aktierna i dotterbolaget. En förutsättning för avdragsrätt är därför att kostnaderna i stället anses ha ett direkt och omedelbart samband med bolagets samlade ekonomiska verksamhet. Vid bedömningen av om så är fallet måste bl.a. avgöras om kostnaderna ingår i priset på de utgående beskattade transaktionerna snarare än i priset på de aktier som säljs (punkt 16 i domen, se även C-29/08 SKF punkterna 60, 71 och 73 och HFD 2017 ref. 20).

Av domen framgår därmed att det för avdragsrätt krävs att bolaget kan visa att kostnaderna har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten och inte med den obeskattade aktieförsäljningen. Om syftet är att effektivisera och öka avsättningen inom den kvarvarande verksamheten genom att frigöra kapital dit får kostnaderna anses ha ett sådant direkt och omedelbart samband med bolagets samlade ekonomiska verksamhet som krävs för rätt till avdrag.

Högsta förvaltningsdomstolen har dock återförvisat ärendet till kammarrätten för prövning om avdragsrätten ska begränsas med hänsyn till dels eventuell icke-ekonomisk verksamhet som bolaget bedriver i egenskap av passivt holdingbolag, dels den från skatteplikt undantagna försäljningen av dotterbolaget.

Fördelning av den ingående skatten kan bli aktuell

Kostnader som inte har samband med en obeskattad aktieförsäljning utan i stället med den samlade ekonomiska verksamheten är s.k. allmänna omkostnader. Det innebär att kostnaderna saknar ett direkt och omedelbart samband med en eller flera specifika utgående transaktioner utan i stället har ett direkt och omedelbart samband med holdingbolagets hela verksamhet.

Avdragsrätt för ingående skatt på allmänna omkostnader finns bara till den del kostnaderna avser den skattepliktiga ekonomiska verksamheten. När ett holdingbolag även utför från skatteplikt undantagna transaktioner eller bedriver icke-ekonomisk verksamhet kan avdrag för ingående skatt på de allmänna omkostnaderna därför bara göras i förhållande till de skattepliktiga transaktionerna.

Fördelning av den ingående skatten vid icke-ekonomisk verksamhet

Enligt Skatteverkets bedömning har ett holdingbolag inte rätt till fullt avdrag för den ingående skatten på allmänna omkostnader om holdingbolaget bedriver både aktiv och passiv förvaltning i förhållande till sina dotterbolag, d.v.s. både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet. Eftersom allmänna omkostnader har ett direkt och omedelbart samband med den beskattningsbara personens hela verksamhet, saknas avdragsrätt till den del verksamheten bedrivs som en icke-ekonomisk passiv verksamhet. Det innebär att den ingående skatten ska fördelas om holdingbolaget har tillhandahållit skattepliktiga tjänster mot ersättning endast till en del av sina dotterbolag (jfr t.ex. C-108/14 Larentia + Minerva punkterna 28–29 och C-42/19 Sonaecom punkt 47).

Se vidare under rubriken Särskilt om holdingbolag och riskkapitalbolag (ovan) för hur den ingående skatten ska fördelas.

Fördelning av den ingående skatten vid en aktieförsäljning som är undantagen fån skatteplikt

Om ett holdingbolag har tillhandahållit skattepliktiga tjänster mot ersättning till det dotterbolag som säljs är försäljningen en från skatteplikt undantagen transaktion inom ramen för den ekonomiska verksamheten. Eftersom det finns både skattepliktiga och undantagna transaktioner i verksamheten ska den ingående skatten fördelas (Skatteverkets rättsfallskommentar om avdragsrätt i samband med försäljning av aktier i dotterbolag).

Vid en sådan fördelning kan dock s.k. bitransaktioner undantas från beräkningen (jmf artikel 174 i mervärdesskatte­direktivet). Syftet med att undanta vissa transaktioner från beräkningen av den avdragsgilla andelen är att hindra snedvridning som inte återspeglar den beskattningsbara personens ekonomiska verksamhet. Vissa transaktioner som endast har en underordnad eller tillfällig betydelse i förhållande till företagets totala årsomsättning kan utgöra sådana bitransaktioner.

EU-domstolen har klargjort att en transaktion som utgör en direkt, bestående och nödvändig förlängning av ett företags skattepliktiga verksamhet inte kan anses utgöra en bitransaktion (C-174/08, NCC, punkterna 30, 31 och 35). Domstolen har även klargjort att beräkningen av den avdragsgilla andelen skulle kunna förvanskas om hänsyn inte tas till att mervärdesskatte­pliktiga tjänster har använts i mer än endast i mycket begränsad omfattning för att genomföra en finansiell transaktion (C-77/01, EDM, punkt 76).

Av EU-domstolens praxis framgår att ett moderbolags försäljning av aktier i ett dotterbolag, till vilket skattepliktiga tjänster mot ersättning har tillhandahållits har ett direkt samband med hur koncernens verksamhet organiseras och utgör därmed en direkt, stadigvarande och nödvändig förlängning av den beskattningsbara personens skattepliktiga verksamhet (C-29/08, AB SKF, punkt 33).

Eftersom en sådan aktieförsäljning utgör en direkt, stadigvarande och nödvändig förlängning av ett holdingbolags skattepliktiga verksamhet kan försäljningen, enligt Skatteverkets uppfattning, inte vara en sådan bitransaktion som det ska bortses ifrån vid en fördelning av den ingående skatten. Aktieförsäljningen har även normalt medfört att mervärdesskatte­belagda tjänster används i sådan omfattning att den avdragsgilla andelen skulle kunna förvanskas om hänsyn inte tas till aktieförsäljningen vid fördelningen.

Enligt Skatteverket saknar det betydelse om kostnaderna för försäljningen ingått eller inte ingått i försäljningspriset av aktierna. Sambandet mellan en ingående och en utgående transaktion ska bedömas mot bakgrund av den aktuella transaktionens objektiva innehåll. Det saknar därmed betydelse för avdragsrätten om kostnaderna inte på ett klart sätt återspeglas i det pris som tas ut för de varor eller tjänster ett företag tillhandahåller (jfr C-153/17 Volkswagen Financial Services punkterna 43–45 och HFD 2020 ref. 44 punkt 25).

Enligt Skatteverkets har den ingående skatten vid aktieförsäljningar som sker inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt ett samband med både skattepliktiga och undantagna transaktioner, oavsett hur holdingbolaget har valt att prissätta sina transaktioner. Därmed ska den från skatteplikt undantagna aktieförsäljningen beaktas vid en uppdelning av den ingående skatten.

Enstaka aktieförsäljningar som sker utom tillämpningsområdet för mervärdesskatt begränsar dock inte avdragsrätten. Det gäller under förutsättning att kostnaderna har ett direkt och omedelbart samband med den ekonomiska verksamhet som bolaget bedriver. Det ska därmed inte göras någon fördelning med anledning av aktieförsäljningar i de fall ett holdingbolag inte har tillhandahållit skattepliktiga tjänster mot ersättning till det dotterbolag som säljs men bolaget i övrigt har skattepliktig ekonomisk verksamhet (jfr HFD 2017 ref. 20).

Uttrycket ”enstaka aktieförsäljningar” i ovanstående stycke används för att klargöra att det gäller försäljningar av aktier i andra fall än vid värdepappershandel som inte är ekonomisk verksamhet eftersom handeln görs på samma sätt som hos privata investerare, jfr C-155/94, Wellcome Trust. Ett holdingbolag behöver därmed inte fördela den ingående skatten på kostnader för aktieförsäljningar som sker utom tillämpnings­området för mervärdesskatt om bolaget enbart bedriver skattepliktig ekonomisk verksamhet efter aktieförsäljningen. Det gäller under förutsättning att aktieförsäljningen har ett direkt och omedelbart samband med bolagets hela kvarvarande verksamhet. Ett exempel på en sådan situation är om bolaget har sålt dotterbolagsaktierna i syfte att frigöra kapital för sin skattepliktiga verksamhet. Det saknar betydelse om bolagets verksamhet efter aktieförsäljningen består av att tillhandahålla skattepliktiga tjänster mot ersättning till sina kvarvarande dotterbolag eller om det rör sig om annan skattepliktig verksamhet.

Ett holdingbolag med skattepliktig ekonomisk verksamhet ska däremot fördela den ingående skatten på kostnader för en aktieförsäljning som har ett direkt och omedelbart samband med bolagets hela verksamhet om bolaget även utför transaktioner som är undantagna från skatteplikt eller bedriver icke-ekonomisk verksamhet. Enligt Skatteverket gäller det både när aktieförsäljningen sker utom tillämpnings­området för mervärdesskatt och när aktieförsäljningen är en från skatteplikt undantagen transaktion, se ovan under rubriken Fördelning av den ingående skatten kan bli aktuell.

Kan försäljning av aktier likställas med verksamhetsöverlåtelse?

EU-domstolen har i målet C-651/11, X BV utvecklat sin syn på om försäljning av aktier kan likställas med en verksamhetsöverlåtelse. I detta mål har EU-domstolen kommit fram till att en överlåtelse av 30 procent av aktierna i ett bolag, till vilket överlåtaren har tillhandahållit skattepliktiga tjänster, inte kan likställas med en verksamhetsöverlåtelse. Härefter har även Högsta förvaltningsdomstolen prövat frågan om verksamhetsöverlåtelse (HFD 2014 ref. 1).

En slutsats av EU-domstolens och Högsta förvaltningsdomstolens domar är att en försäljning av enbart aktierna i dotterbolag, till vilket skattepliktiga koncerngemensamma tjänster tillhandahållits, inte är en verksamhetsöverlåtelse i den mening som förstås i 5 kap. 38 § ML.

Nyemissionskostnader

EU-domstolen har konstaterat att kostnader för transaktioner som syftar till att förstärka ett företags kapital till förmån för dess ekonomiska verksamhet kan hänföras till företagets allmänna omkostnader. Avdragsrätt för ingående skatt föreligger därför vid inköp av tjänster i samband med nyemission och börsintroduktion (C-465/03, Kretztechnik, punkterna 36–38).

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att ett bolag hade rätt till avdrag för den ingående skatten för kostnader för nyemission av aktier och börsintroduktion. Domstolen uttalade att de kostnader bolaget haft för börsintroduktionen måste anses vara sådana allmänna omkostnader som är komponenter i priset på de skattepliktiga varor och tjänster som bolaget tillhandahåller (RR 2006-05-16, mål nr 1337-04).

Högsta förvaltningsdomstolen har även fastställt ett förhandsbesked, där Skatterättsnämnden bedömt att avdragsrätt finns för mervärdesskatt på ett bolags kostnader för nyemission av aktier och för utgivning av konvertibla skuldebrev. Avdragsrätt finns för den ingående skatten på kostnaderna eftersom de ansågs vara allmänna omkostnader i verksamheten som bestod av skattepliktiga transaktioner. Kostnaderna var bl.a. tryck- och annonseringskostnader vid utgivande av prospekt och kostnader för diverse rådgivnings- och konsulttjänster i anknytning till kapitalanskaffningen. De konvertibla skuldebreven var inte s.k. personalkonvertibler. Ansökan om förhandsbesked avsåg inte heller kostnader för att omvandla skuldebreven till aktier (RÅ 2004 ref. 60).

Bolags ägandefunktion

Ingående skatt på avgifter till Stockholms fondbörs får enligt Högsta förvaltnings­domstolen anses vara sådana allmänna omkostnader som är komponenter i priset på de skattepliktiga varor och tjänster som bolaget tillhandahåller. Domstolen ansåg därför att bolaget hade rätt till avdrag för den ingående skatten (RÅ 2006 ref. 19 [I]).

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att avdragsrätt finns för ett bolags ingående skatt för konsultkostnader i samband med ett offentligt uppköpserbjudande. Kostnaderna, som avsåg rådgivning (bl.a. i form av värdering) till styrelsen och information till bolagets aktieägare, har av domstolen ansetts vara sådana allmänna omkostnader som är komponenter i priset på de skattepliktiga varor och tjänster som bolaget tillhandahåller (RÅ 2006 ref. 19 [II]).

Med anledning av ovanstående domar från Högsta förvaltningsdomstolen har Skatteverket bedömt att avdragsrätt finns för ingående skatt på andra jämförbara kostnader som gäller ett bolags aktiekapital m.m. Exempel på detta är kostnader vid inlösen av aktier och nedsättning av aktiekapitalet. Avdragsrätt finns också för framtagande av årsredovisning, genomförande av bolagsstämma, förande av aktiebok samt för kallelser och meddelanden till aktieägare och liknande åtgärder. Ett bolag har även rätt till avdrag för kostnader som gäller administration av vinstutdelning och genomförande av fondemission.

Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till att avdragsrätt finns för ingående skatt för kostnader för administration av aktier som betalas till central värdepappersförvarare (RÅ 2009 ref. 6).

Förvaltning av kommanditbolag

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked där Skatterättsnämnden har uttalat sig om avdragsrätten för ingående skatt på allmänna omkostnader. I det fallet bedrev sökanden dels en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt, dels deltog i förvaltningen av ett kommanditbolag under sådana förhållanden att sökanden inte kunde anses tillhandahålla några tjänster mot ersättning i den delen. De allmänna omkostnaderna hänförde sig såväl till den del av sökandens verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt, som till de aktiviteter som inte utgjorde leverans av varor mot ersättning eller tillhandahållande av tjänster mot ersättning. Skatterättsnämnden uttalade, mot bakgrund av EU-domstolens praxis, att sökanden bara hade rätt till avdrag för den ingående skatt på de allmänna omkostnader som kunde kopplas till den del av verksamheten där transaktionerna medför avdragsrätt. Högsta förvaltnings­domstolen instämde i Skatterättsnämndens bedömning att sökanden inte hade rätt till avdrag för ingående skatt för inköp som gällde allmänna omkostnader för deltagande i förvaltningen av kommanditbolaget (RÅ 2004 not. 6).

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-dom C-108/14 [1] [2] [3] [4]
  • EU-dom C-153/17 [1]
  • EU-dom C-155/94 [1] [2]
  • EU-dom C-16/00 [1]
  • EU-dom C-174/08 [1]
  • EU-dom C-249/17 [1]
  • EU-dom C-29/08 [1] [2] [3] [4]
  • EU-dom C-320/17 [1]
  • EU-dom C-408/98 [1]
  • EU-dom C-42/19 [1] [2]
  • EU-dom C-465/03 [1]
  • EU-dom C-502/17 [1]
  • EU-dom C-651/11 [1]
  • EU-dom C-77/01 [1] [2] [3] [4]
  • EU-dom C-80/95 [1]
  • HFD 2014 ref. 1 [1]
  • HFD 2017 ref. 20 [1] [2] [3]
  • HFD 2020 ref. 44 [1]
  • KRNG 2014-01-23, mål nr 5192-5193-13 [1] [2]
  • KRNG 2016-07-05, mål nr 3550-15 [1] [2]
  • KRNS 2014-03-13, mål nr 311-316-13 [1] [2]
  • RR 2006-05-16, mål nr 1337-04 [1]
  • RÅ 2004 not. 6, mål nr 2979-02 [1]
  • RÅ 2004 ref. 60 [1]
  • RÅ 2006 ref. 19 [1] [2]
  • RÅ 2009 not. 76, mål nr 7960-08 [1]
  • RÅ 2009 ref. 6 [1]

EU-författningar

  • RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1] [2] [3]

Lagar & förordningar

  • Mervärdesskattelag (2023:200) [1]

Rättsfallskommentarer

  • HFD mål nr 1041-1043-22 – Avdragsrätt för mervärdesskatt i samband med försäljning av aktier i dotterbolag [1] [2]
  • KRNG mål nr 3116-21 – Holdingbolags avdrag för ingående skatt [1]
  • KRNG mål nr 599–601-22 - registreringens betydelse för rätten till avdrag av ingående skatt [1]
  • KRNS 2023-05-30, mål nr 1769-22 – Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i en investeringsverksamhet [1]
  • KRNS, mål nr 10056 —10057-18, Holdingbolag - avdragsrätt för mervärdesskatt [1]

Ställningstaganden

  • Avdrag för mervärdesskatt på ett aktiebolags kostnader för aktiekapitalet m.m. [1]
  • Avsnitt 4.2.4 och exempel 2 om riskkapitalbolag i ställningstagande ”Holdingbolag –avdragsrätt för mervärdesskatt” ska inte längre tillämpas [1] [2] [3]
  • Holdingbolag - avdragsrätt för mervärdesskatt [1] [2] [3] [4] [5]