Så beräknas skatten

Vad utgör beskattningsunderlaget?

Skatt ska betalas på beskattningsunderlaget för varje kalendermånad (16 § LSÖE).

Beskattningsunderlaget beräknas genom att summan av samtliga timintäkter under månaden minskas med summan av samtliga takbelopp för månaden och justeras med det finansiella justeringsbeloppet för månaden (20 § första stycket LSÖE).

Om den skattskyldiga är ett koncernföretag enligt 13 § andra eller tredje stycket LSÖE ska beräkningen av timintäkter och takbelopp omfatta all den el som matats in av företag i koncernen under kalendermånaden (20 § andra stycket LSÖE).

Skattens storlek

Skatt ska betalas med 90 procent av beskattningsunderlaget (23 § LSÖE).

Elmarknaden i Sverige

Timintäkterna i beskattningsunderlaget baseras på priset på den svenska elmarknaden. Handeln med el sker på olika delmarknader för att möjliggöra en kostnadseffektiv handel och upprätthålla balansen i systemet (prop. 2022/23:58 s. 13). Vid varje givet tillfälle måste det förbrukas och produceras lika mycket el i systemet. Dessa delmarknader kan delas upp i den finansiella elhandeln och den fysiska elhandeln.

Den finansiella elhandeln

Den finansiella elhandeln består av handel med och avräkning av finansiella kontrakt, som används av olika aktörer för prissäkring (prop. 2022/23:58 s. 15). Den finansiella elhandeln sker som regel långt innan den faktiska produktionen av el, ibland flera år i förväg.

Fysiska elhandeln

Den fysiska elhandeln på grossistmarknaden för el består av tre olika delmarknader: dagenföremarknaden, intradagsmarknaden och balansmarknaden.

Dagenföremarknaden

Dagenföremarknaden är den handel med el som organiseras på elbörsen Nord Pools så kallade spotmarknad. Med priset på dagenföremarknaden menas det pris på el i kronor per megawattimme, som fastställts ett dygn i förväg av Nord Pool för en viss timme (9 § LSÖE). Priset på dagenföremarknaden fastställs per timma för respektive elområde.

Med elområde menas det största geografiska område inom vilket marknadsaktörerna kan handla med el utan kapacitetstilldelning (4 § LSÖE).

Intradagsmarknaden

Intradagsmarknaden är handel med el tiden mellan dagenföremarknaden och leveranstimmen. Det är en fysisk justeringsmarknad för kontinuerlig handel av timkontrakt.

Balansmarknaden

Svenska kraftnät är systemansvarig för överföringssystemet och ansvarar för att upprätthålla balansen mellan elförbrukning och elproduktion i det svenska elsystemet. I balanshanteringen köper Svenska kraftnät in och aktiverar stödtjänster, detta utgör balansmarknaden. Det kan då vara fråga om att säkra sådana förmågor som systemet behöver för att vara i balans under själva drifttimmen, exempelvis upp- eller nedreglering av produktion och förbrukning av el, s.k. balansenergi.

Timintäkter

En timintäkt beräknas genom att antalet megawattimmar skattepliktig el som en skattskyldig matat in under en kvalificerad timme multipliceras med priset på dagenföremarknaden (17 § LSÖE).

Med kvalificerad timme menas en timme när priset på dagenföremarknaden i det elområde där inmatning av elen sker överstiger 1 957 kronor per megawattimme (7 § LSÖE).

Det är alltid priset på dagenföremarknaden utifrån tidpunkten när elen matas in som används för att beräkna timintäkter. Det innebär att det saknar betydelse för beräkningen av timintäkten om elen i fråga faktiskt sålts på dagenföremarknaden eller om den sålts på intradags- eller balansmarknaden. Även el som matas in för försäljning till ett pris som överstiger priset på dagenföremarknaden kommer antas generera en intäkt motsvarande priset på dagenföremarknaden. Intäkter därutöver kommer alltså inte ingå i beskattningsunderlaget. Detta innebär att eventuella intäkter från försäljning av el på balansmarknaden som överstiger priset på dagenföremarknaden för timmen när elen matas in inte ingår i beskattningsunderlaget. Detsamma gäller intäkter från andra stödtjänster och avhjälpande åtgärder som innefattar att el matas in (prop. 2022/23:58 s. 31 f.).

Om priset på balansmarknaden är lägre än priset på dagenföremarknaden ska timintäkterna alltjämt beräknas utifrån priset på dagenföremarknaden.

Intäkter från stödtjänster som inte innefattar att el matas in kommer inte att påverka beskattningsunderlaget. Vid nedreglering kommer den skattskyldigas mängd inmatad el att minska, vilket i motsvarande utsträckning minskar beskattningsunderlaget. Eventuella intäkter den skattskyldiga får från nedregleringen kommer inte påverka beskattningsunderlaget. Kostnader på balansmarknaden för att täcka upp eventuella obalanser kommer inte heller att påverka beskattningsunderlaget (prop. 2022/23:58 s. 32).

Takbelopp

Ett takbelopp beräknas genom att det totala antalet megawattimmar skattepliktig el som en skattskyldig matat in under kvalificerade timmar den aktuella kalendermånaden multipliceras med 1 957 kronor (18 § LSÖE).

Särskilt takbelopp för en enskild kraftproduktionsanläggning

För att säkerställa att skatten inte tränger ut elproduktion med höga driftskostnader får en skattskyldig välja att för en enskild kraftproduktionsanläggning beräkna timintäkterna och ett särskilt takbelopp separat, förutsatt att driftskostnaderna för anläggningen överstiger 1 957 kronor per megawattimme (jfr 21 § första stycket LSÖE).

Med driftskostnader menas en kraftproduktionsanläggnings fasta och rörliga kostnader för att framställa el (21 § andra stycket LSÖE). Fasta kostnader innefattar t.ex. kostnader för räntor och personal samt avskrivning på anläggningstillgångar. Exempel på rörliga kostnader är kostnader för bränsle, drift och underhåll. Som utgångspunkt ska alla kostnader som är nödvändiga för att el ska kunna framställas i kraftproduktionsanläggningen beaktas. Sådana kostnader som får beaktas vid beräkning av ett finansiellt justeringsbelopp enligt 19 § utgör dock inte driftskostnader. Det gör inte heller kostnader som är hänförliga till balansmarknaden, omdirigering eller motköp och som inte påverkar beskattningsunderlaget (prop. 2022/23:58 s. 62).

Det särskilda takbeloppet för en viss kraftproduktionsanläggning beräknas enligt 22 § första stycket LSÖE genom att:

1. Det totala antalet megawattimmar skattepliktig el från den aktuella kraftproduktionsanläggning som den skattskyldiga matat in under kvalificerade timmar den aktuella kalendermånaden multipliceras med summan av driftskostnaderna för timmarna.
2. Produkten av beräkningen i punkt 1 multipliceras med faktorn 1,3.

Det särskilda takbeloppet kan högst vara summan av kalendermånadens timintäkter för den aktuella kraftproduktionsanläggningen (22 § andra stycket LSÖE). Ett särskilt takbelopp kan alltså inte minska timintäkter från el framställd i andra kraftproduktionsanläggningar.

Finansiellt justeringsbelopp

Många gånger har produktionen av el på förhand prissäkrats genom olika avtal och kontrakt på den finansiella marknaden. Den faktiskt realiserade intäkten för någon som producerar och säljer el blir i sådana situationer ofta betydligt lägre än den uppskattade intäkten beräknad utifrån priset på dagenföremarknaden (prop. 2022/23:58 s. 33).

För att komma tillrätta med det ska beskattningsunderlaget justeras med ett finansiellt justeringsbelopp. Ett finansiellt justeringsbelopp beräknas för en kalendermånad som nettoeffekten i kronor av en skattskyldigs avtalsenliga rättigheter och skyldigheter på de realiserade intäkterna från den skattepliktiga el som matats in under månadens kvalificerade timmar (19 § första stycket LSÖE).

Olika former av avtalsenliga rättigheter och skyldigheter som påverkat den skattskyldigas faktiskt realiserade intäkter ska beaktas, t.ex. prissäkringsavtal, energiköpsavtal, och terminssäkringar. Påverkan på intäkterna kan vara såväl positiv som negativ. Det är dock endast påverkan på skattepliktig el som matats in under kvalificerade timmar, under den aktuella kalendermånaden som ska beaktas. Beloppet ska beräknas så att det justerade beskattningsunderlaget motsvarar den skattskyldigas faktiska intäkter från skattepliktig el under den aktuella kalendermånaden. Det innebär bl.a. att avtalsenliga rättigheter eller skyldigheter som är knutna till el som framställts i en viss anläggning eller som framställts vid en viss tidpunkt som utgångspunkt ska anses ha påverkat de realiserade intäkterna endast för den elen. För avtalsenliga rättigheter eller skyldigheter som inte är knutna till någon viss framställd el är utgångspunkten att de ska anses ha påverkat inte bara den skattepliktiga el som matats in under kvalificerade timmar, utan även övrig el som den skattskyldiga framställt. Det är den skattskyldiga som ska visa att det finns skäl att beräkna nettopåverkan på något annat sätt. Avtalsenliga rättigheter och skyldigheter som är hänförliga till sådana kostnader och intäkter på balansmarknaden som inte påverkar beskattningsunderlaget ska inte beaktas vid beräkningen av det finansiella justeringsbeloppet (prop. 2022/23:58 s. 60).

Ett skattskyldigt koncernföretag enligt 13 § andra eller tredje stycket LSÖE ska vid beräkningen av ett finansiellt justeringsbelopp även beakta övriga koncernföretags avtalsenliga rättigheter och skyldigheter (19 § andra stycket LSÖE). Även utländska koncernföretags avtalsenliga rättigheter och skyldigheter, hänförliga till skattepliktig el som matats in under kvalificerade timmar under den aktuella kalendermånaden, ska beaktas (prop. 2022/23:58 s. 61).

Exempel på beräkning av skatt

Här nedan följer några förenklade exempel på hur skatten ska beräknas.

Exempel 1: negativt finansiellt justeringsbelopp

Företaget A har prissäkrat hela sin elproduktion under 2023 till ett fast pris på 500 kronor per megawattimme. Under mars månad överstiger priset på dagenföremarknaden 1 957 kronor per megawattimme vid två tillfällen. Priset på dagenföremarkanden för dessa kvalificerade timmar var 2 200 kronor per megawattimme respektive 1 965 kronor per megawattimme. Under dessa kvalificerade timmar matar företaget A in 56,5 megawattimmar. Skatten beräknas enligt följande.

		Kommentar
Timintäkter	30 x 2 200 = 66 000 26,5 x 1 965 = 52 072,50 Summa: 118 072,50	Timintäkterna beräknas utifrån priset på dagenföre-marknaden för respektive kvalificerad timme. I detta exempel matade A in 30 respektive 26,5 megawattimmar.
Takbelopp	56,5 x 1 957 = 110 570,5	Takbeloppet är de inmatade megawattimmarna multiplicerade med 1 957.
Finansiellt justeringsbelopp	500 x 56,5 = 28 250	Först beräknas de verkliga intäkterna under de kvalificerade timmarna genom att multiplicera de inmatade megawattimmarna med priset per megawattimme.
	28 250 -118 072,50 = - 89 822,50	Det finansiella justeringsbeloppet bestäms därefter genom att beräkna differensen gentemot timintäkterna.
Beskattningsunderlag	118 072,50 -110 570,50 - 89 822,50 = - 83 320,50	Timintäkterna minskas med takbeloppet och justeras sedan med finansiella justeringsbeloppet. Här blir beskattningsunderlaget negativt. Företag A ska alltså redovisa 0 kronor i skatt för denna redovisningsperiod.

Exempel 2: beräkning av beskattningsunderlaget i en koncern

Företag A är moderföretaget i en koncern och har tre dotterföretag: B, C och D. Alla tre dotterföretagen bedriver skattepliktig kraftproduktion i olika elområden. Företag A bedriver inte någon egen kraftproduktion. Företag A är skattskyldigt.

Företag B matar in el i elområde 2. Under mars månad inträffade inte några kvalificerade timmar. Det vill säga priset på dagenföremarknaden var lägre än 1 957 kronor under hela månaden. Företag B har prissäkrat hela sin produktion under månaden mars, till ett pris på 500 kronor per megawattimme.

Företag C matar in el i elområde 3. Under mars månad matade C in 30 megawattimmar under en kvalificerad timme. Priset på dagenföremarknaden var vid det tillfället 2 000 kronor per megawattimme. Företag C har prissäkrat 75 procent av sin produktion till priset 400 kronor per megawattimme.

Företag D matar in el i elområde 4. Under mars månad matade D in 100 megawattimmar jämnt fördelat på fyra kvalificerade timmar. Priset på dagenföremarknaden under dessa timmar var 2 000, 2 500, 3 000 och 3 500 kronor per megawattimme. Givet dessa förutsättningar ska skatten beräknas på följande sätt.

		Kommentar
Timintäkter	Företag C 2 000 x 30 = 60 000	Timintäkterna summeras för hela koncernen. Företag A har inte någon egen kraftproduktion och företag B matade inte in någon skattepliktig el under månaden. Företag C matade in 30 megawattimmar.
	Företag D 2 000 x 25 = 50 000 2500 x 25 = 62 500 3 000 x 25 = 75 000 3 500 x 25 = 87 500	Företag D matade in 100 megawattimmar jämnt fördelat på fyra kvalificerade timmar.
	Summa: 335 000	Timintäkterna för koncernen är 335 000 kronor, varav företag C 60 000 kronor och företag D 275 000 kronor.
Takbelopp	Takbeloppet för företag C 30 x 1 957 = 58 710	För att kunna beräkna skatten korrekt räknas takbeloppen ut separat för företagen C och D, eftersom de har matat in el i olika elområden och inte har prissäkrat sin produktion på samma sätt. Takbeloppet är de inmatade megawattimmarna multiplicerade med 1 957 och blir för företag C 58 710 kronor.
	Takbeloppet för företag D: 100 x 1 957 = 195 700	Takbeloppet för företag D är 195 700 kronor.
Finansiellt justeringsbelopp	0,75 x 30 = 22,5	Först beräknas hur stor andel av företag C:s elproduktion som omfattas av prissäkringsavtalet.
	22,5 x 400 = 9 000 7,5 x 2000 = 15 000 Summa: 24 000	Därefter beräknas hur stora verkliga intäkter Företag C haft under redovisningsperioden.
	24 000 - 60 000 = - 36 000	Differensen mot timintäkterna är 36 000 kronor. Det finansiella justeringsbeloppet avseende den skattepliktiga el som företag C matat in är alltså - 36 000 kronor.
		Företag D har inte några avtalsrättsliga skyldigheter eller rättigheter som behöver beaktas. Företag B har visserligen prissäkrat sin elproduktion, men eftersom företag B inte matat in någon skattepliktig el under redovisningsperioden påverkar detta inte det finansiella justeringsbeloppet.
Beskattningsunderlag	Företag C 60 000 - 58 710 = 1 290	Först subtraheras timintäkterna från företag C med takbeloppet.
	1 290 - 36 000 = - 34 710	Därefter justeras beskattningsunderlaget hänförligt till företag C med det finansiella justeringsbeloppet. Eftersom resultatet blir negativt har den skattepliktiga el som företag C matat in inte medfört att någon skatt ska betalas. Det finansiella justeringsbeloppet påverkar bara den skattepliktiga el som företag C matat, eftersom det var den elen som omfattades av ett prissäkringsavtal.
	275 000 - 195 700 = 79 300	För företag D subtraheras timintäkterna med takbeloppet.
		Eftersom företag D inte har något finansiellt justeringsbelopp att beakta är beskattningsunderlaget som företag A ska betala skatt på 79 300 kronor.

Exempel 3: delägare av ett företag som bedriver kärnteknisk verksamhet

Företagen A och B är delägare till företaget C som bedriver kärnteknisk verksamhet. A äger 40 procent och B äger 60 procent av andelarna i C.

Under mars månad har företag C matat in 500 megawattimmar under en kvalificerad timme. Priset på dagenföremarknaden var denna timme 2 500 kronor per megawattimme. Företag A har prissäkrat hela sin andel av C:s produktion till ett pris på 1 500 kronor per megawattimme. B har inte prissäkrat någon del av C:s produktion.

Utifrån dessa förutsättningar beräknas företag A:s beskattningsunderlag enligt följande.

		Kommentar
Timintäkter	0,4 x 500 = 200	Först beräknas företag A:s andel av den skattepliktiga elen som företag C matat in. Den blir 200 megawattimmar.
	200 x 2 500 = 500 000	De 200 megawattimmarna multipliceras med timpriset på dagenföremarknaden.
Takbelopp	200 x 1 957 = 391 400	Takbeloppet är A:s andel av megawattimmarna multiplicerat med 1 957.
Finansiellt justeringsbelopp	200 x 1 500 = 300 000	Det finansiella justeringsbeloppet beräknas genom att först beräkna de verkliga intäkterna. De är 300 000 kronor.
	300 000 - 500 000 = - 200 000	Differensen mot timintäkterna är - 200 000 kronor. Det finansiella justeringsbeloppet är alltså - 200 000 kronor.
Beskattningsunderlag	500 000 - 391 400 = 108 600	I beskattningsunderlaget subtraheras först timintäkterna med takbeloppet.
	108 600 -200 000 = - 91 400	Därefter justeras underlaget med det finansiella justeringsbeloppet. Eftersom resultatet blir negativt innebär det att företag A inte har någon skatt att betala avseende den skattepliktiga el som företag C matat in under mars månad.

Företag B:s beskattningsunderlag beräknas enligt följande.

		Kommentar
Timintäkter	0,6 x 500 = 300	Först beräknas företag B:s andel av den skattepliktiga elen som företag C matat in. Den blir 300 megawattimmar.
	300 x 2 500 = 750 000	De 300 megawattimmarna multipliceras med timpriset på dagenföremarknaden.
Takbelopp	300 x 1 957 = 587 100	Takbeloppet är B:s andel av megawattimmarna multiplicerat med 1 957.
Beskattningsunderlaget	750 000 - 587 100 = 162 900	Beskattningsunderlaget är timintäkterna subtraherade med takbeloppet.

Exempel 4: beräkning av det särskilda takbeloppet

Företag A bedriver kraftproduktion på flera platser i Sverige. Företag A har en kraftproduktionsanläggning, härefter anläggningen, som har mycket höga driftskostnader. Driftskostnaderna är så pass höga att företag A kan välja att beräkna ett särskilt takbelopp för anläggningen. Under mars månad har företag A vid anläggningen matat in totalt 1 000 megawattimmar. Av dessa har 200 megawattimmar matats in under en kvalificerad timme. Under den kvalificerade timmen var priset på dagenföremarknaden 3 500 kronor per megawattimme. För anläggningen har företag A haft följande fasta kostnader under mars månad:

• Personal: 100 000 kronor
• Avskrivning anläggningstillgångar: 50 000 kronor

Under mars månad har de rörliga kostnaderna per producerad megawattimme varit 2 000 kronor.

Utifrån dessa förutsättningar ska det särskilda takbeloppet för anläggningen beräknas enligt följande.

Driftskostnader per megawattimme	150 000 / 1 000 = 150	De fasta kostnaderna fördelas på antalet inmatade megawattimmar.
	150 + 2 000 = 2 150	De fasta och rörliga driftskostnaderna per megawattimme summeras.
Det särskilda takbeloppet	200 x 2 150 = 430 000	Antalet megawattimmar skattepliktig el som matats in under kvalificerade timmar multipliceras med summan av driftskostnaderna.
	430 000 x 1,3 = 559 000	Därefter multipliceras resultatet med faktorn 1,3. Det särskilda takbeloppet för anläggningen blir 559 000 kronor.
Timintäkter från anläggningen	200 x 3 500 = 700 000	Timintäkterna beräknas som vanligt genom att multiplicera det totala antalet megawattimmar som matats in under kvalificerade timmar med priset på dagenföremarknaden.
Beräkning av beskattningsunderlaget	700 000 - 559 000 = 141 000	Beskattningsunderlaget från anläggningen, innan justering för eventuellt finansiellt justeringsbelopp, är timintäkterna subtraherade med det särskilda takbeloppet.

Exempel 5: Baseload PPA

Företag A har ingått ett prissäkringsavtal i form av en Baseload PPA. Avtalet innebär att A ska leverera 100 megawattimmar under mars månad till ett pris om 500 kronor per megawattimme. A producerar dock endast 90 megawattimmar. Resterande 10 megawattimmar köps in för 12 000 kronor.

Av de 90 megawattimmar som A producerar matas 30 megawattimmar in under kvalificerade timmar. Timintäkterna uppgår till 70 000 kronor. Givet dessa förutsättningar beräknas skatten på följande sätt.

Fördelad kostnad för inköpt el	(-12 000 / 90) x 30 =- 4 000	Effekten av A:s avtalsrättsliga skyldigheter på den skattepliktiga elen som matats in under de kvalificerade timmarna under mars.
Intäkter från Baseload PPA	500 x 30 = 15 000	A har fått betalt enligt Baseload PPA, intäkterna avseende den el som matats in under kvalificerade timmar uppgår till 15 000 kronor.
Beräkning av realiserade intäkter	15 000 – 4 000 = 11 000	Intäkterna minskas sedan med den proportionerade andelen av kostnaderna för inköp av tilläggsel.
Beräkning av finansiella justeringsbeloppet	11 000 – 70 000 = - 59 000	Det finansiella justeringsbeloppet räknas sedan fram genom att minska de realiserade intäkterna med timintäkterna.
Takbeloppet	1 957 x 30 = 58 710	Takbeloppet beräknas genom att multiplicera antalet megawattimmar som matats in under kvalificerade timmar med 1 957 kronor.
Beräkning av beskattningsunderlaget	70 000 – 58 710 = 11 290 11 290 - 59 000 = - 47 710	Beskattningsunderlaget beräknas genom att minska timintäkterna med takbeloppet, för att därefter justera med det finansiella justeringsbeloppet. I och med att beskattningsunderlaget blir negativt så ska A inte betala någon skatt för mars månad.