En person kan bli betalningsskyldig för ett belopp som felaktigt angetts som mervärdesskatt.

Vad är felaktigt debiterad skatt?

Mervärdesskatten är felaktigt debiterad när någon anger ett belopp som mervärdesskatt på en faktura eller liknande handling utan att beloppet är mervärdesskatt enligt 2 kap. 12 § ML. Både mervärdesskatte­registrerade personer och de som inte är mervärdesskatte­registrerade kan göra en felaktig debitering.

En felaktig debitering kan bero på olika saker, exempelvis följande:

Den som debiterat skatten blir betalningsskyldig

Den som felaktigt anger ett belopp som mervärdesskatt på en faktura eller liknande handling är betalningsskyldig för beloppet. Sådan feldebiterad skatt ska betalas in till staten även om beloppet inte utgör mervärdesskatt enligt ML (16 kap. 23 § ML). Bestämmelserna motsvaras av artikel 203 i mervärdesskatte­direktivet.

Den som felaktigt anger ett belopp som mervärdesskatt på en faktura eller liknande handling blir betalningsskyldig även om Sverige inte är beskattningsland för transaktionen (jfr C-566/07, Stadeco, punkterna 27 och 33). En säljare kan alltså bli betalningsskyldig för felaktigt debiterad skatt i Sverige trots att transaktionen ska beskattas i ett annat land. Ett exempel på en sådan situation är när säljaren av misstag har debiterat svensk mervärdesskatt i fakturan för en leverans av en vara som är gjord utomlands enligt bestämmelsen om distansförsäljning från Sverige till annat EU-land i 6 kap. 8 § ML.

Nytt: 2024-02-28

En anställd, som utan arbetsgivarens vetskap och samtycke utfärdar en falsk faktura genom att använda arbetsgivarens identitet som beskattningsbar person, kan bli betalningsskyldig för den felaktigt debiterade skatten. Om arbetsgivaren har brustit i sin övervakningsskyldighet och därför inte har upptäckt och förhindrat den anställdas bedrägliga förfarande blir dock arbetsgivaren betalningsskyldig för den felaktigt debiterade skatten som har angetts på fakturorna av den anställda. I en sådan situation anses arbetsgivaren inte vara i god tro och den anställdas bedrägliga handlande kan tillskrivas arbetsgivaren, vilket innebär att arbetsgivaren ska anses vara den person som har angett mervärdesskatten på fakturorna (C 442/22, Dyrektor Izby Administracji Skarbowej w Lublinie).

Säljaren kan bli betalningsskyldig vid självfakturering

Vid självfakturering kan säljaren bli betalningsskyldig även om det är kunden som faktiskt har utfärdat fakturan. Detta gäller om säljaren inte har ifrågasatt uppgiften om mervärdesskattebeloppet i fakturan (prop. 2007/08:25 s. 246 och C-141/96, Bernhard Langhorst).

Ändring av felaktigt debiterad skatt kräver normalt en ändringsfaktura

Den som har blivit betalningsskyldig för feldebiterad skatt ska utfärda en ändringsfaktura enligt 17 kap. 22 § ML för att ändra den felaktiga skatten. Om det finns särskilda skäl ska Skatteverket emellertid avstå från kravet på att utfärda en ändringsfaktura (7 kap. 50 § ML).

Exempel: felaktigt debiterad skatt på skattefri transaktion

En fastighetsägare, som är registrerad för mervärdesskatt, hyr ut en lokal och debiterar mervärdesskatt på fakturan, trots att villkoren för frivillig beskattning inte är uppfyllda. Mervärdesskatten är därmed feldebiterad. Fastighetsägaren är ändå betalningsskyldig för beloppet och ska betala in detta till staten. Fastighetsägaren har dock möjlighet att rätta felaktigheten och återfå beloppet genom att utfärda en ändringsfaktura.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-dom C-141/96 [1]
  • EU-dom C-442/22 [1]
  • EU-dom C-566/07 [1]

EU-författningar

  • RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2007/08:25 Förlängd redovisningsperiod och vissa andra mervärdesskattefrågor [1]