Museiverksamhet

Vilken verksamhet omfattas av undantaget?

För att omfattas av undantaget från skatteplikt ska museiverksamheten bedrivas av det allmänna eller fortlöpande i mer än ringa omfattning stödjas av det allmänna. Det som undantas är museets anordnande av utställningar och tillhandahållanden av föremål för utställningar (10 kap. 30 § 4 ML).

Museiverksamheter som inte bedrivs av eller inte fortlöpande har stöd i mer än ringa omfattning av det allmänna är skattepliktiga. Skattesatsen är då 6 procent (9 kap. 15 § ML).

Undantaget eller den lägre skattesatsen gäller under förutsättning att det är frågan om museiverksamhet.

Begreppet museiverksamhet

Skatteverket anser att begreppet museiverksamhet i ML ska tolkas utifrån allmänt språkbruk. Vid tolkningen ska även definitionen av begreppet museum i museilagen (2017:563) beaktas. Den definitionen har utformats utifrån ICOM:s definition.

Gemensamt för museiverksamheter är att de omfattar systematiskt sammanförda och ordnade samlingar av föremål som visas upp för allmänheten. Ett museum är en institution som är öppen för allmänheten och som förvärvar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut materiella och immateriella vittnesbörd om människan och människans omvärld.

En institution som bevarar samlingar

Ett museum är en institution som existerar långsiktigt. Centralt för en museiverksamhet är att den innefattar ett bevarande av samlingar av förvärvade objekt. Den som bedriver verksamheten måste alltså ha ett ansvar för att bevara sådana samlingar för framtiden. Med förvärv avses inköp, gåvor eller t.ex. egen insamling. Ett museum ska ha en plan för förvaltning av samlingarna.

Kunskapssökande och kunskapsuppbyggnad kopplad till samlingar och ämnesområden är också en viktig del i museiverksamhet. Det finns dock inte något krav på forskning eller andra mer avancerade former av kunskapsuppbyggnad. Ett museum tillgängliggör och för en kommunikation kring samlingar och kunskaper.

Museernas verksamhetsområden kan vara av olika slag och de objekt de hanterar kan vara av kulturarvskaraktär eller helt samtida. Ett museum kan också förvärva och bevara immateriella vittnesbörd och behöver inte ha fysiska föremål i sina samlingar. Immateriella vittnesbörd kan vara samlingar som avser arbetsmetoder, tekniker, berättelser, överförd kunskap m.m. (Skatteverkets ställningstagande Museiverksamhet).

Öppet för allmänheten

Att ett museum ska vara öppet för allmänheten innebär inte något krav på särskilda öppettider. Det är tillräckligt att museet är tillgängligt för allmänheten på förfrågan. Alla ska vara välkomna att besöka institutionen och dess verksamhet.

Verksamheter som inte utgör museiverksamhet

En verksamhet som enbart innebär att föremål tillverkas för att illustrera olika företeelser och händelser i en utställning för allmänheten, utgör inte museiverksamhet. Uppbyggnad av ett bibliotek om t.ex. en historisk epok kan inte i sig anses utgöra museiverksamhet. Enbart tillhandahållanden av en guidning i en historisk miljö utan egna samlingar utgör inte museiverksamhet, t.ex. en historisk guidning som avser en stadsdel eller ett naturområde.

Botaniska och zoologiska parker, vetenskapscenter, planetarier, vaxkabinett, konsthallar och gallerier är exempel på verksamheter som inte är museiverksamheter. Med konsthallar och gallerier menas här att någon anordnar utställning av konst i egna lokaler för allmänheten, där verksamheten inte bygger på några egna samlingar av konstverk eller konstföremål (Skatteverkets ställningstagande Museiverksamhet).

Rättsfall: museets gruvturer var inte museiverksamhet

Högsta förvaltningsdomstolen har ändrat Skatterätts­nämndens förhandsbesked och ansett att ett museums tillhandahållande av gruvturer inte omfattades av undantaget för museiverksamhet i 10 kap. 30 § 4 ML.

Sökanden bedrev sedvanlig museiverksamhet i ett gruvmuseum ovan jord. Till gruvmuseet var det gratis entré. Det aktuella målet gällde enbart gruvturerna som sökanden tog betalt för. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att tjänsterna skulle bedömas utifrån sitt innehåll. Enligt domstolen stod det klart att den genomsnittliga turdeltagaren efterfrågade upplevelsen i stort som gruvturen gav och inte möjligheten att se de ifrågavarande föremålen (HFD 2013 not. 16).

Rättsfall: djurparksverksamhet var inte museiverksamhet

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked där Skatterättsnämnden bedömt att en djurparksverksamhet inte kunde anses utgöra museiverksamhet. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning kunde inte det utvidgade museibegrepp som finns i artikel 4 i stadgarna för ICOM, som bl.a. omfattar zoologiska trädgårdar, anses överensstämma med vad som enligt vedertaget språkbruk förstås med museum (RÅ 1993 ref. 45).

Vilka tillhandahållanden omfattas av undantaget?

Undantaget gäller för museets anordnande av utställningar till allmänheten och tillhandahållande av föremål för utställningar.

Andra tillhandahållanden i museiverksamhet ska bedömas utifrån övriga bestämmelser i ML.

Anordnande av utställningar för allmänheten

Anordnande av utställningar för allmänheten i museiverksamhet är undantaget från skatteplikt, om verksamheten bedrivs av det allmänna eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna. När en museiverksamhet varken bedrivs av det allmänna eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna, gäller i stället skattesatsen 6 procent för sådana tillhandahållanden (9 kap. 15 § ML).

Skatteverket anser att med utställningar i museiverksamhet förstås sådana utställningar som ett museum normalt anordnar i sin verksamhet, vanligen med föremål från de egna samlingarna eller med inlånade föremål som har anknytning till de egna samlingarna. Det ställs inga särskilda krav på presentationsteknik. Det kan röra sig om permanenta utställningar, basutställningar eller tillfälliga utställningar. Utställningen ska ha anknytning till museets samlingar eller till det område som museet verkar inom. Undantaget från skatteplikt respektive den lägre skattesatsen gäller för:

• inträdesavgifter till museet och dess utställningar
• avgifter för guidning i museet och dess utställningar.

Guidning kan utföras av en person eller vara automatiserad t.ex. i form av en audioguide. Skatteverket anser dock att undantaget från skatteplikt och den lägre skattesatsen bara gäller om guidningen sker vid ett fysiskt besök. En avgift för en elektronisk tjänst i form av ett virtuellt besök i museet och dess utställningar omfattas inte av undantaget från skatteplikt eller den lägre skattesatsen (Skatteverkets ställningstagande Museiverksamhet).

Tillhandahållande av föremål för utställning

Om en museiverksamhet tar betalt för att låna ut föremål ur de egna samlingarna till en utställning som anordnas av någon annan eller till en vandringsutställning, är utlåningen undantagen från skatteplikt. Det gäller under förutsättning att museiverksamheten bedrivs av det allmänna eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna. När en museiverksamhet varken bedrivs av det allmänna eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna, gäller i stället skattesatsen 6 procent för ett sådant tillhandhållande.

Skatteverket anser att undantaget från skatteplikt respektive den lägre skattesatsen gäller för utlåning av egna museiföremål även om den sker till en utställning som anordnas i en annan verksamhet än museiverksamhet. Om utlåningen av museiföremål däremot sker till något annat än en utställningsverksamhet, t.ex. till en filminspelning eller till en privatperson, kan undantaget respektive den lägre skattesatsen inte tillämpas (Skatteverkets ställningstagande Museiverksamhet).

Andra tillhandahållanden i museiverksamhet

I en museiverksamhet kan det även förekomma andra leveranser av varor och tillhandahållande av tjänster än anordnande av utställningar för allmänheten och tillhandahållande av föremål för utställningar. Skatteplikt och skattesats för dessa transaktioner ska bedömas utifrån övriga bestämmelser i ML.

Skatteverkets ställningstagande Museiverksamhet ger exempel på sådana andra tillhandahållanden som kan förekomma i museiverksamhet:

• konservatorsarbeten
• utställande av äkthets- och värderingsintyg
• olika typer av expertistjänster
• försäljning i museibutiker
• försäljning av program och kataloger för museet och dess utställningar
• försäljning av reproduktioner, kopior eller avgjutningar av föremål ur samlingarna
• anordnade av ett seminarium
• föreläsningar eller andra vetenskapliga aktiviteter.

Jämför även med prop. 1989/90:111 s. 194.

Ett museums försäljning av program och kataloger för den egna museiverksamheten där transaktionerna inte medför avdragsrätt för ingående skatt är undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 25 § ML. Däremot är försäljning av program och kataloger som inte avser den egna verksamheten skattepliktig. Skattesatsen är då 6 procent förutsatt att varan inte i huvudsak är ägnad åt reklam.

Exempel på vad som är respektive inte är undantagna tillhandahållanden i museiverksamhet

Nedan redovisas olika exempel på bedömningar av tillträden, utställningar och visningar.

Tillträde till en vetenskapspark

En veten­skapspark som innehåller ett stort antal nytill­verkade montrar m.m. som praktiskt demonstre­rar olika natur­före­teelser, fysikaliska lagar och liknade inom det natur­veten­skapliga och tekniska området anses inte utgöra syste­ma­tiskt hopbragda och ordnade sam­lingar av föremål som avser anordnande av utställning i musikverksamhet. Det förhållandet att det utvidgade musei­begreppet i stadgarna för ICOM även gäller för s.k. vetenskapscenter och planetarier för­anleder inte någon annan bedöm­ning (RÅ 2001 not. 153).

Tillträde till ett medeltida evenemang

Ett medeltida evenemang med bl.a. försäljning på en medeltida marknad och aktiviteter på en medeltida lekvall betraktas inte som museiverksamhet (SRN 1998-06-18). Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning.

Permanent utställning med fotografier, tidstypiska föremål och miljöer

En perma­nent utställning med visning av fotografier, tidstypiska föremål och miljöer samt en sammanställning av aktuell produktion bedöms som museiverksamhet. Filmvisning i samband med den övriga verksamheten får anses utgöra ett underordnat led i en sådan utställnings­verksamhet (SRN 2000-05-26). Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning.

Utställning av en keramiksamling

En utställningsverksamhet som avser visning av en större samling keramik bedöms enligt vedertaget språkbruk vara anordnad i en museiverksamhet (SRN 97-10-21). Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning.

Utställning med bl.a. rekonstruerade och inlånade föremål

Ett bolags utställningsverksamhet med rekonstruktioner, inlånade autentiska föremål och informativa installationer om vikingatiden kan inte anses rymmas inom begreppet museiverksamhet. De autentiska föremål som förevisas lånas från andra museer och det är inte visat att bolaget därigenom övertagit den utlånande institutionens ansvar för att bevara föremålen för framtiden (HFD 2018 ref. 18).

Utställning av trädgårdskonst

En utställning av trädgårdskonst inom ett inhägnat område där syftet är att möta intresset för trädgård och att inspirera och utbilda besökarna att skapa egna vackra miljöer utgör varken museiverksamhet eller kulturbildningsverksamhet (RÅ 2001 not. 161).

Utställning av vaxfigurer

En verksamhet som består i att tillverka vaxfigurer föreställande kända personer för utställningsverksamhet kan inte anses som museiverksamhet enligt vedertaget språkbruk (RÅ 1992 ref. 66).

Visning av en grotta

Visning av en grotta bedöms inte vara museiverksamhet (RÅ 2001 not. 154).

Visning av en herrgård

Visning för allmänheten av en herrgårds huvudbyggnad med tillhörande möbler och interiörer kan anses utgöra museiverksamhet (KRNJ 1997-03-10, mål nr 2446-1995). Skatteverket delar kammarrättens bedömning.

Visning av ett kommunhus

Möbler, konstverk m.m. som kan studeras vid en guidad tur i ett kommunhus kan inte anses utgöra systematiskt hopbragda och ordnade samlingar av föremål som ställs ut för visning för allmänheten. De delar som visas för allmänheten präglas mer av att byggnaden är säte för kommunens politiska ledning och att den i övrigt används för representation, vid festligheter etc. Ett kommunhus med tillhörande inventarier har inte sådan museal karaktär att visningar för allmänheten utgör museiverksamhet, varken enligt vedertaget språkbruk eller enligt de kriterier som fastslagits i rättspraxis (RÅ 2001 ref. 64).

Visning av ett slott

Ett slotts byggnader med tillhörande möbler, kulturföremål och samlingar bedöms ha museal karaktär. Visningar av ett sådant slott för allmänheten ses som museiverksamhet. Det förhållandet att någon annan än ägaren till visningsobjektet är den som bedriver verksamheten med visningarna hindrar heller inte bedömningen att det är fråga om museiverksamhet (RÅ 1993 ref. 75).

Visning av nedlagd järnväg på dressincykel

En verksamhet som består av ett nedlagt järnvägsspår och tillhandahållande av fordon som används för dressincykling anses inte utgöra anordnande i museiverksamhet av utställningar för allmänheten. Det är istället fråga om att den enskilde kunden får genom tillhandahållandet cykla, eller följa med på dressinen sittande på bänken, och under färden uppleva omgivningen (HFD 2023-10-13, mål nr 2823-23).

Vad innebär fortlöpande understöd från det allmänna?

Skatteverket anser att stödet från det allmänna ska rikta sig till museiverksamheten och det ska medföra att behovet av annan finansiering av verksamheten minskar. Med det allmänna avses staten, regionerna och kommunerna. Stödet ska vara kontinuerligt genom att museet antingen ska ha fått stödet under en följd av år eller kunna förvänta sig att få stödet under en följd av år i framtiden under normala förhållanden. Det kan också vara fråga om ett enstaka större bidrag som är avsett att minska verksamhetens behov av annan finansiering under en längre tidsperiod. Enligt Skatteverket kan stödet från det allmänna ges via andra organisationer. Det gäller under förutsättning att det är klart att stödet ska vidarebefordras till museiverksamheten.

Skattefriheten gäller även vid en relativt begränsad stödnivå. När museiverksamheten fortlöpande stöds av det allmänna bör villkoret för skattefrihet därför normalt vara uppfyllt. Endast när stödet regelmässigt understiger 10 procent av intäkterna i museiverksamheten ska undantaget inte vara tillämpligt. Vid beräkningen av stödets omfattning ska stödet från det allmänna ställas i relation till storleken på samtliga de intäkter som finns i museiverksamheten, och inte bara till storleken på intäkterna från sådana tillhandahållanden som kan omfattas av undantaget från skatteplikt.

Intäkter som museet har från annan verksamhet än museiverksamheten ska dock inte påverka beräkningen. Det kan exempelvis vara intäkter från

• serveringsverksamhet
• lokalupplåtelse
• konferensverksamhet
• marknadsföring i samband med sponsring
• kick off-aktiviteter.

Ersättningar från det allmänna som inte räknas som stöd

Ersättningar från det allmänna för varor och tjänster som tillhandahålls till det allmänna räknas inte som stöd från det allmänna. Inte heller ska sådana bidrag räknas med som är direkt kopplade till priset på en vara eller tjänst och som därför ska ingå i beskattningsunderlaget enligt 8 kap. 3 § ML.

Skatteverket anser att i regel utgör inte stöd från det allmänna som ges av arbetsmarknadspolitiska skäl sådana fortlöpande stöd som riktas till en museiverksamhet som avses i 10 kap. 30 § 4 ML. Sådana bidrag kan sökas och erhållas av alla arbetsgivare på samma villkor, nämligen att man anställer en viss person som annars inte hade fått något arbete. Exempel på ett sådant stöd är anställningsstöd.

Skatteverket anser vidare att ett villkorat aktieägarskott från det allmänna ges av en annan anledning än att understödja museiverksamheten. Det allmänna tillför i så fall pengar i rollen som ägare för att förstärka det egna kapitalet i det aktuella aktiebolaget. Inbetalningen är dessutom inte definitiv utan ska normalt återbetalas när så kan ske. Ett villkorat aktieägartillskott kan därför inte anses utgöra ett fortlöpande stöd från det allmänna till museiverksamheten (Skatteverkets ställningstagande Museiverksamhet).