OBS: Detta är utgåva 2024.1. Visa senaste utgåvan.

Andelar i andra kontraktsrättsliga fonder än värdepappersfonder och specialfonder ska ibland beskattas som delägarrätter för andelsägaren, men ibland anses tillgångarna i fonden samägda och andelsägarna beskattas för fondens löpande inkomster.

På sidan Vad är värdepappersfonder och specialfonder? beskrivs dessa fonder och på sidan Beskattning av andelar i värdepappersfonder och specialfonder hur andelsägarna ska beskattas.

Man måste bedöma vilken typ av fond det är fråga om

Kontraktsrättsliga fonder är inga juridiska personer. Värdepappersfonder och specialfonder ska emellertid behandlas som juridiska personer vid tillämpningen av inkomstskattelagen (2 kap. 3 § andra stycket IL). När det gäller kontraktsrättsliga fonder som inte är värdepappersfonder och specialfonder finns däremot inget rättsligt stöd för att behandla dem som skattesubjekt (HFD 2022 not. 22). Det finns heller inga särskilda skatteregler för dem i inkomstskattelagen.

Denna sida rör beskattningen av andelsägare i sådana svenska och utländska kontraktsrättsliga fonder som inte är värdepappersfonder och specialfonder. Skatteverkets beskrivning utgår från fonder som uppfyller kriterierna för att kunna vara alternativa investeringsfonder.

När man ska bedöma hur en andelsägare i en kontraktsrättslig fond ska beskattas kan det vara lämpligt att följa den metodik som Högsta förvaltningsdomstolen använde i HFD 2022 not. 22. Det innebär att man börjar med att bedöma om det är en värdepappersfond eller specialfond. Om det inte är fråga om en värdepappersfond eller specialfond får man bedöma om det finns någon formell ägare till fondens tillgångar. Om fonden inte kan inordnas i någon av dessa kategorier återstår att anse att tillgångarna i fonden ägs gemensamt av andelsägarna.

Denna sida tar inte upp beskattningen av andelsägare i svenska och utländska fonder som är juridiska personer (och som inte är värdepappersfonder eller specialfonder). I de fallen beror beskattningen på vilken juridisk form fonden har.

Alternativa investeringsfonder

Med en alternativ investeringsfond avses enligt 1 kap. 2 § LAIF ett företag som har bildats för kollektiva investeringar och som

  • tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare
  • inte kräver auktorisation enligt artikel 5 i det s.k. UCITS-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG).

För att det ska vara fråga om en alternativ investeringsfond bör investerarna inte ha någon löpande kontroll avseende investeringarna och inte ha någon daglig kontroll över verksamheten. Konstruktioner som investerar privatpersoners förmögenhet utan att hämta in externt kapital anses inte vara alternativa investeringsfonder. Detsamma gäller företeelser som bara rör en begränsad krets personer, som också har någon annan relation till varandra än den aktuella investeringen, t.ex. arbetskamrater som bildar en aktiesparklubb och har en samägd värdepappersdepå (prop. 2012/13:155 s. 193).

Specialfonder är alternativa investeringsfonder men regleras särskilt i 12 kap. LAIF och omfattas av samma skatteregler som värdepappersfonder.

Fonder där det finns en formell ägare av tillgångarna

Om fonden inte är en värdepappersfond eller specialfond uppkommer frågan om det finns någon formell ägare till tillgångarna i fonden.

Beskattning av den formella ägaren

Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att när det finns en formell ägare av tillgångarna i fonden är den formella ägaren skattskyldig för sådana inkomster i fonden som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagen (HFD 2022 not. 22 med hänvisning till RÅ 2003 not. 67 och RÅ 2003 not. 160).

Det finns ingen svensk lagstiftning som medför att förvaltaren eller förvaringsinstitutet ska ses som formell ägare av tillgångarna. Den situationen bör därför i normalfallet bara bli aktuell när det gäller utländska fonder. Det är inte sannolikt att den formella ägaren är en fysisk person och att beskattning ska ske i inkomstslaget kapital. Läs mer på sidan Inkomst från kontraktsrättsliga fonder om RÅ 2003 not. 67 och 160 och om beskattning av den formella ägaren. Om den formella ägaren skulle vara en fysisk person ska beskattning ske i inkomstslaget kapital.

Beskattning av andelsägaren

När det gäller andelsägarna i en fond där det finns en formell ägare till tillgångarna har Skatterättsnämnden funnit att andelsägaren ska beskattas för utdelning från fonden och kapitalvinst vid avyttring av andelar i fonden. En avyttring av andelar ska behandlas som en avyttring av delägarrätter (SRN 2006-11-13). Skatteverket delade den bedömningen och överklagade inte förhandsbeskedet. Förhandsbeskedet gällde en trustfond men samma sak gäller för andelsägare i andra fonder där det finns en formell ägare till fondens tillgångar (jfr Skatteverkets ställningstagande Vem är utdelningsberättigad och skattskyldig för kupongskatt när det gäller utländska kontraktsrättsliga fonder? avsnitt 4.3). Andelsägaren ska inte ta upp någon schablonintäkt eftersom det inte är fråga om andelar i en värdepappersfond eller specialfond.

Fonder där tillgångarna anses samägda av andelsägarna

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt hur inkomsterna från en svensk kontraktsrättslig fond ska beskattas där det framgick att fondförmögenheten skulle ägas gemensamt av andelsägarna. Det fanns ingen grund för att anse att inkomsterna från fonden utgjorde utdelning på delägarrätter för andelsägarna. Andelsägarna (som var fysiska personer) skulle i stället beskattas i inkomstslaget kapital för inkomsterna från fonden (HFD 2022 not. 22).

I HFD 2022 not. 22 var det fråga om en fond som var öppen för löpande investeringar och inlösen. Det innebär att antalet andelsägare och storleken på deras andelar kommer att skifta. Tillgångarna i fonden bestod av räntebärande fordringar. En andelsägare ska då beskattas för sin andel av ränta som betalas på fordringarna och sin andel av kapitalvinsten eller kapitalförlusten när fonden avyttrar fordringarna. Eftersom tillgångarna anses samägda kommer andelsägarens ideella andel i varje tillgång att variera när nya delägare går in i fonden eller andra delägare begär inlösen vilket leder till avyttring eller förvärv av ideella andelar i fondens olika tillgångar vid respektive tidpunkt. Skatteverket har i sin rättsfallskommentar till domen visat med ett exempel vad beskattningskonsekvenserna blir (se rättsfallskommentaren HFD 2022 not. 22 – Fråga om beskattningskonsekvenserna för inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond).

Skatteverket anser att obegränsat skattskyldiga investerare i utländska riskkapitalfonder i form av limited partnerships i Jersey m.fl. äger tillgångarna gemensamt och ska beskattas för avkastningen på dem utifrån sin ägda andel av respektive tillgång. Sådana limited partnerships är inte utländska juridiska personer. Det saknar betydelse för beskattningen att utbetalningar från partnershipet sker vid vissa tidpunkter och ofta benämns utdelning. Det är i stället de inkomster som flyter in i partnershipet som ska beskattas hos investerarna. Fysiska personer beskattas för ränteinkomster och utdelningar när de är disponibla. Skatteverket anser att sådana inkomster är disponibla när förvaltaren tar emot betalningen för partnershipets räkning.

Bedömningen av om utgifterna i partnershipet är avdragsgilla får göras utifrån vad de avser. Exempelvis ska utgifter som avser förvärv av portföljbolag eller andra tillgångar läggas till anskaffningsutgiften för tillgången. Skatteverket anser att för fysiska personer är utgifterna i partnershipet inte avdragsgilla i inkomstslaget kapital förutom i de fall de ska beaktas i kapitalvinstberäkningen. Utgifterna är i vissa fall inte utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster och i andra fall är de förvaltningsutgifter som inte är avdragsgilla. Den typen av riskkapitalfonder i form av limited partnerships som ställningstagandet avser är slutna fonder vilket innebär att efter den inledande fasen är fonderna stängda för in- och utträde. Det medför att investerarnas ägda andel av de olika tillgångarna inte varierar på det sätt som blir fallet i öppna fonder likt den som var föremål för prövning i HFD 2022 not. 22.

Referenser på sidan

Domar & beslut

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]
  • Lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder [1] [2]

Propositioner

  • Proposition 2012/13:155 Förvaltare av alternativa investeringsfonder [1]

Rättsfallskommentarer

  • HFD 2022 not. 22 – Fråga om beskattningskonsekvenserna för inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond. [1]

Ställningstaganden

  • Beskattning av obegränsat skattskyldiga investerare i utländska riskkapitalfonder i form av limited partnerships i Jersey m.fl. [1]
  • Vem är utdelningsberättigad och skattskyldig för kupongskatt när det gäller utländska kontraktsrättsliga fonder? [1]