Beräkningen av tilläggsskattebeloppet görs i flera steg

Beräkningen av den effektiva skattesatsen i en stat

Beräkningen av den effektiva skattesatsen är central vid tillämpningen av bestämmelserna om tilläggsskatt. Den används både för att avgöra om koncernen uppnår minimibeskattningsnivån för den inkomst som uppkommer i en viss stat under ett räkenskapsår och om den effektiva skattesatsen i staten är lägre än minimiskattesatsen d.v.s. om staten är en lågskattestat vad avser koncernen under det räkenskapsåret.

Den effektiva skattesatsen utgörs av kvoten av de sammanlagda justerade skattekostnaderna för koncernenheterna i en stat och det sammanlagda justerade resultatet för koncernenheterna i den staten. En effektiv skattesats ska beräknas för en stat där koncernen har ett sammanlagt justerat resultat som är en vinst (3 kap. 37 § första stycket TSL). Om det sammanlagda resultatet för koncernenheterna i en stat är en förlust ska ingen effektiv skattesats beräknas för den staten.

Det sammanlagda justerade resultatet utgörs av koncernenheternas justerade vinst minskat med justerad förlust. De sammanlagda justerade skattekostnaderna avser sådana kostnader för alla koncernenheter i staten. Vid beräkningen ska även tas med inkomster och skattekostnader som hänför sig till utomstående minoritetsägares ägarintressen d.v.s. personer och företag som inte tillhör koncernen.

Justerat resultat och justerad skattekostnad som avser en koncernenhet som är en investeringsenhet ska inte räknas med (3 kap. 37 TSL). Särskilda regler för beräkning av effektiv skattesats för investeringsenheter finns i 7 kap. 28–29 §§ TSL.

Den effektiva skattesatsen ska avrundas till närmsta fjärde decimal (prop. 2023/24:32 s. 232).

Beräkningen av tilläggsskattebeloppet för samtliga koncernenheter i en lågskattestat

Den effektiva skattesatsen är avgörande för om det ska beräknas, fördelas och betalas tilläggsskatt. Om den effektiva skattesatsen motsvarar eller är högre än minimiskattesatsen på 15 procent är koncernenheterna i staten inte lågbeskattade och något tilläggskattebelopp ska då inte beräknas.

Procentsatsen för tilläggsskatt

En procentsats för tilläggsskatt ska beräknas om den effektiva skattesatsen är lägre än minimiskattesatsen på 15 procent. Procentsatsen för tilläggsskatt utgörs av minimiskattesatsen minskad med koncernens effektiva skattesats för räkenskapsåret i den aktuella staten (3 kap. 38 § första stycket TSL).

Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat

Tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat är lika med koncernenheternas sammantagna överskjutande vinst multiplicerad med procentsatsen för tilläggsskatt för staten. Begreppet överskjutande vinst definieras som det sammanlagda justerade resultatet för enheterna i en stat minskat med ett substansbelopp (3 kap. 38 § andra stycket TSL).

Överskjutande vinst i en stat

Beräkningen av överskjutande vinst i staten utgör grunden för beräkningen av eventuell tilläggsskatt. Som ett första steg ska den sammanlagda justerade nettovinsten för koncernenheterna i staten fastställas. Den sammanlagda justerade nettovinsten fås genom att dra av de justerade förlusterna för samtliga koncernenheter i en stat från de justerade vinsterna för samtliga koncernenheter i en stat. Om en koncern väljer att inte dra av substansbeloppet för en stat utgör den justerade nettovinsten också överskjutande vinst vid beräkningen av tilläggskattebeloppet. I de fall när substansbeloppet är lika med eller överstiger den justerade nettovinsten för staten kommer koncernen inte att ha någon överskjutande vinst och då beräknas inte heller något tilläggsskattebelopp för staten. Detta gäller endast om koncernen inte har ett tillkommande tilläggsskattebelopp för staten.

Ett tillkommande tilläggsskattebelopp ska läggas till tilläggsskattebeloppet för det aktuella räkenskapsåret (3 kap. 38 § tredje stycket TSL). Det gäller även tilläggsskatt som egentligen är hänförlig till ett annat år. Av förenklingsskäl tas sådan skatt ändå ut under det år som omräkningen sker.

Betald nationell tilläggsskatt minskar tilläggsskattebeloppet

Det tilläggsskattebelopp som beräknas i Sverige ska minskas med nationell tilläggsskatt som ska betalas i den stat där koncernenheten hör hemma (3 kap. 39 § första stycket TSL). Det innebär att om den staten har en nationell tilläggsskatt som uppfyller kraven i 2 kap. 3 § TSL och reglerna tillämpas likformigt kommer tilläggsskattebeloppet i Sverige för de lågbeskattade koncernenheterna i den staten att bli noll.

Av 3 kap. 39 § andra stycket TSL framgår att om den nationella tilläggsskatten för koncernenheterna i en medlemsstat i EU beräknats med utgångspunkt i IFRS eller IFRS som antagits av unionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002 alternativt moderföretagets allmänt erkända redovisningsstandard ska något tilläggsskattebelopp för enheterna i den staten inte beräknas. Bestämmelsen tar sikte på nationell tilläggsskatt som beräknats i andra EU-medlemsstater. Om beräkningen har skett i enlighet med IFRS eller en allmänt erkänd redovisningsstandard ska EU-medlemsstatens nationella tilläggsskatt anses som kvalificerad och beaktas vid tillämpningen av lagen. För koncernen innebär det att i dessa fall behöver inget tilläggskattebelopp beräknas i Sverige avseende lågbeskattade koncernenheter i andra EU-medlemsstater. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Om nationell tilläggsskatt i en stat inte har betalats inom fyra år efter utgången av det räkenskapsår då den förföll till betalning ska den läggas till tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i den staten. Det sker i form av ett tillkommande tilläggsskattebelopp (3 kap. 39 § tredje stycket TSL). I det fall en del av den nationella tilläggsskatten delvis har betalats utgörs det tillkommande tilläggsskattebeloppet av den beräknade nationella tilläggsskatten minskat med den betalda nationella tilläggsskatten.

Fördelningen av tilläggsskattebeloppet mellan koncernenheterna i en lågskattestat

Tilläggsskattebeloppet som har beräknats för en stat enligt 3 kap. 38–39 §§ TSL ska fördelas mellan koncernenheterna i staten. Fördelningen av tilläggsskattebeloppet sker utifrån hur stor andel enhetens justerade vinst är av den justerade vinsten för samtliga koncernenheter som har justerad vinst och hör hemma i den staten (3 kap. 40 § första stycket TSL). Ingen del av tilläggsskattebeloppet ska fördelas till koncernenheter som har justerad förlust.

Fördelningen av tillkommande tilläggsskattebelopp

När tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat endast består av tillkommande tilläggsskattebelopp och det inte finns någon justerad vinst i staten under räkenskapsåret ska tilläggsskatten fördelas mellan koncernenheterna i staten utifrån deras justerade vinst under de räkenskapsår som omräkningen avser (3 kap. 40 § andra stycket TSL). Det innebär att till en koncernenhet ska fördelas vad som motsvarar dess andel av den totala vinsten i staten för räkenskapsåret i fråga även om koncernenheten redovisar en förlust under det år som det tillkommande tilläggskattebeloppet beräknas.

När tillkommande tilläggsskattebelopp fördelas enligt 3 kap. 40 § andra stycket TSL till koncernenheter i en stat där koncernenheterna inte har någon vinst tillämpas 3 kap. 41 § TSL vid beräkningen av en moderenhets andel av ett tillkommande tilläggsskattebelopp enligt 6 kap. 4–7 §§ TSL. Bestämmelsen innebär att det ska en fiktiv beräkning där varje koncernenhet ska anses ha en justerad vinst som motsvarar det tillkommande tilläggsskattebelopp som fördelats till den koncernenheten dividerat med minimiskattesatsen på 15 procent. Om justerad vinst ska hänföras till en koncernenhet även enligt 4 kap. 19 § TSL ska vinsterna läggas samman.

Beräkningen av tilläggsskattebelopp för statslösa koncernenheter

För en statslös koncernenhet ska såväl den effektiva skattesatsen som tilläggsskattebeloppet beräknas enhet för enhet (3 kap. 42 § TSL). I övrigt ska beräkningarna ske på samma sätt som för koncernenheterna i en stat.