Grundläggande om personaloptioner

Skattepliktig eller skattefri förmån av personaloption?

Förmån av personaloption kan vara antingen skattefri eller skattepliktig. Huvudregeln är att förmånen är skattepliktig. Förmån av personaloption ska i vissa fall inte tas upp till beskattning, men då krävs att ett stort antal villkor är uppfyllda.

Begreppet personaloption

Personaloptionen är i sig inte ett värdepapper utan optionen innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg fastställt pris eller i övrigt på förmånliga villkor (10 kap. 11 § andra stycket IL).

Personaloptionsregeln

Om en person på grund av sin tjänst förvärvar ett värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker. Detta framgår av den så kallade värdepappersregeln (10 kap. 11 § första stycket IL). Om det som förvärvas däremot inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor (personaloption), tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts (10 kap. 11 § andra stycket IL, den så kallade personaloptionsregeln).

Bakgrunden till personaloptionsregeln finns bland annat i två förhandsbesked från Högsta förvaltningsdomstolen, där domstolen kom fram till att bestämmelserna i kommunalskattelagen om anställdas förvärv av värdepapper inte var tillämpliga på personaloptioner (RÅ 1994 not. 41 och RÅ 1994 not. 733). Detta på grund av de omfattande förfoganderättsinskränkningarna.

Särskilt om teckningsoptioner

Det är Skatteverkets bedömning att om en skattskyldig på grund av sin tjänst direkt förvärvar en teckningsoption får detta anses vara ett förvärv av värdepapper, dvs. värdepappersregeln ska tillämpas (10 kap. 11 § första stycket IL). Värdet av förmån av teckningsoptionerna ska därför tas upp till beskattning det år som teckningsoptionerna förvärvas. Detta innebär att vare sig personaloptionsregeln i 10 kap. 11 § andra stycket IL eller de särskilda reglerna om personaloptioner i 11 a kap. IL blir tillämpliga. Detta gäller även om den anställda saknar ovillkorlig rätt att tillgodogöra sig värdet av optionerna (jämför t.ex. RÅ 2009 ref. 86 och RÅ 2010 not. 129).

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom från 2020 (HFD 2020 ref. 39) slagit fast att det under vissa specifika omständigheter kan bortses från ett förvärv av teckningsoptioner vid bedömningen enligt 11 a kap. IL.

Personaloptionsprogram

Ett företag kan erbjuda anställda att delta i ett program som tilldelar den anställda en personaloption. Personaloptionen ger den anställda rätt att vid en framtida tidpunkt köpa ett visst antal aktier i arbetsgivarbolaget, eller ett annat bolag i koncernen, till ett i förväg bestämt lösenpris.

Personaloptionerna kännetecknas av att de är förenade med förfoganderättsinskränkningar, t.ex. att de inte får överlåtas eller pantsättas, och att de kan utnyttjas först efter en viss kvalifikationstid.

Personaloptionsprogrammens utformning varierar från bolag till bolag men utmärkande drag är vanligtvis att

• de anställda förvärvar optionerna utan kostnad
• optionerna har lång löptid (tio år är inte ovanligt)
• optionen förfaller om anställningen upphör
• optionerna inte får överlåtas
• optionerna inte kan utnyttjas omedelbart utan måste intjänas under en viss bestämd kvalifikationstid. Intjänandet sker ofta etappvis.

Erbjudandet dokumenteras i ett avtal som undertecknas av mottagaren och en representant från ledningen för utgivarbolaget.

Personaloptionsavtalet reglerar villkoren och innehåller bland annat

• datum då optionen utfärdats
• intjänandetid (kvalifikationstid)
• antal aktier som optionen omfattar
• lösenpris
• löptid
• effekter av anställningens upphörande.

Eftersom många optionsavtal är skrivna på engelska används ofta engelska termer för avtalsvillkoren även här i Sverige. ”Grant” står för tilldelning av optioner. ”Vesting” är ett amerikanskt uttryck för den tidpunkt när optionen första gången kan utnyttjas, kan-tidpunkten. ”Exercise” är den tidpunkt när optionen faktiskt utnyttjas.

I många avtal finns en inledande kvalifikationstid då optionen inte kan utnyttjas. Därefter kan utnyttjandet vanligtvis ske etappvis med en fastställd procentsats årligen av det totala antalet aktier som optionen omfattar. Det finns även varianter utan etappvis intjänande. Den anställda kan bara utnyttja optionen till förvärv av aktier till den del den är intjänad. Så snart en kan-tidpunkt infaller har optionsinnehavaren en möjlighet att när som helst förvärva det antal aktier som har intjänats. Kan-tidpunkten är den första tidpunkten då innehavaren kan utnyttja optionen till köp av värdepapper.

Att en kan-tidpunkt inträffar innebär inte att innehavaren måste utnyttja optionen och förvärva det antal aktier som kan köpas. Optionsinnehavaren har en rättighet att köpa aktier, inte någon skyldighet. Den anställda kan välja att låta alla eller en del av dem förfalla vid löptidens slut eller anställningens upphörande. Rätten att förvärva aktier går inte förlorad förrän efter löptidens utgång.

Vanligtvis förfaller personaloptionen, eventuellt efter en kortare karenstid, om anställningen upphör på grund av uppsägning, avskedande eller dödsfall (prop. 1997/98:133 s. 25). Efter den sista anställningsdagen upphör vanligtvis intjänandet av optionen, dvs. inga flera kan-tidpunkter infaller. Ofta har den före detta anställda tre till sex månader på sig att utnyttja redan intjänade delar av optionen.

Det bolag som ger ut personaloptioner är oftast ett moderbolag i en internationell koncern och anställda i koncernbolag över hela världen deltar i programmen. Det är vanligt att anställda i svenska dotterbolag blir erbjudna personaloptioner som ger dem en rätt att i framtiden köpa värdepapper i ett utländskt moderbolag. Utgivarbolag kan också vara ett svenskt företag som tilldelar både svensk och utlandsanställd personal i koncernen personaloptioner.

Det förekommer också att personaloptioner tilldelas andra nyckelpersoner som inte är anställda i bolaget eller koncernen, exempelvis konsulter eller styrelseledamöter.

Personaloptionens konstruktion medför att den inte har något ekonomiskt värde för den anställda under kvalifikationstiden utan värdet uppstår först när kvalifikationstiden har löpt ut och den anställda kan utnyttja optionen för förvärv av värdepapper.

Kompletterande information

• Beskattningstidpunkten för personaloptioner.
• Skatteverkets ställningstagande Beskattning av personaloptioner vid byte av arbetsland och/eller bosättningsland.
• Sexmånaders- och ettårsregeln vid arbete utomlands.