Utmätning av lön

Vad är löneutmätning?

Löneutmätning innebär att Kronofogden beslutar att en arbetsgivare ska innehålla och redovisa en del av en gäldenärs lön till Kronofogden och inte till gäldenären. Löneutmätning får bara ske om det är försvarligt med hänsyn till det belopp som kan beräknas flyta in (7 kap. 3 § UB). Kronofogden kan besluta om utmätning av olika ersättningar (7 kap. 1 § UB). Principen är att det ska vara ersättning för arbete som gäldenären utfört eller kompensation för bortfall av arbetsinkomst.

Villkor för löneutmätning

Det är bara den del av inkomsten som gäldenären inte behöver för sitt och familjens underhåll som får tas i anspråk genom löneutmätning (7 kap. 4 § UB). Kronofogden bestämmer ett förbehållsbelopp och ett utmätningsbelopp som måste beaktas av arbetsgivaren vid varje löneutbetalning (7 kap. 8 § UB). Endast när lönen överstiger förbehållsbeloppet ska arbetsgivaren innehålla utmätningsbeloppet (7 kap. 20 § UB). Den del av lönen som inte får utmätas (förbehållsbeloppet) bestäms utifrån ett särskilt belopp som fastställs av Kronofogden varje år (normalbelopp). Normalbeloppen ska anses omfatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad (7 kap. 5 § UB).

Kronofogden ger varje år ut föreskrifter och allmänna råd, samt lämnar information (meddelanden) om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön.

Anstånd med löneutmätning

Kronofogden får bevilja anstånd under pågående löneutmätning om sökanden medger det eller om det finns särskilda skäl på grund av gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt (7 kap. 11 § UB).

Av förarbetena framgår att det kan finnas särskilda skäl för anstånd vid sjukdom, olycksfall och andra liknande situationer som gäldenären inte kunnat råda över eller förutse. Däremot bör anstånd inte beviljas enbart på grund av omständigheten att gäldenären ska ha semester (prop. 1994/95:49 s. 72). Anstånd kan även beviljas om egendom som undantas med hänsyn till gäldenärens behov (beneficieegendom) går sönder och behöver ersättas.

Mot bakgrund av ett äldre propositionsuttalande (prop. 1994/95:49 s. 72) har Kronofogden varit restriktiv med att bevilja anstånd mer än en gång. Genom en ändring av 7 kap. 11 § UB har det gjorts tydligt att bedömningen av om det finns särskilda skäl för anstånd ska göras med utgångspunkt i de skäl som åberopas och utifrån behovet i det enskilda fallet. Det saknar i princip betydelse för bedömningen att gäldenären redan har beviljats anstånd tidigare under löneutmätningsförfarandet. Att anstånd redan har beviljats bör alltså inte i sig förhindra ytterligare anstånd, om skäl för ett sådant finns (prop. 2020/21:161 s. 32). Ändringen trädde ikraft den 1 augusti 2021.

Rättsfall: Anstånd under pågående löneutmätning har beviljats för bland annat betalning av en skuld som avsåg tidigare akut tandvård

En gäldenär som hade en pågående löneutmätning behövde viss omfattande tandvård. Kronofogden godtog kostnaden för vården och återbetalade därför under våren 2022 till gäldenären de medel som hon behövde för den kommande tandvården. Sommaren 2022 begärde gäldenären anstånd för betalning av en tandvårdsskuld som hade uppkommit innan löneutmätningen påbörjades. Så länge skulden var obetald vägrade tandläkaren att genomföra den tand­vård som Kronofogden hade återbetalat pengar till gäldenären för att bekosta.

Gäldenären begärde också anstånd för inköp av möbler och hemelektronik. Inköpen var främst avsedda för att tillgodose gäldenärens dotters behov. Kronofogden avslog gälde­när­ens begäran om anstånd med hänvisning till att gäldenär­en inte hade visat att det förelåg särskilda skäl för anstånd. Tingsrätten och hovrätten avslog gäldenärens överklaganden.

Frågan i Högsta domstolen var under vilka förutsättningar anstånd under pågående löneutmätning bör beviljas. Vid utmätning i lön ska gäldenären förbehållas ett belopp som svarar mot vad gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll. Beloppet är avsett att vara högre än vad gäldenären hade kunnat få i försörjningsstöd om annan försörjning hade saknats. Möjligheten att även bevilja anstånd kan beskrivas som en säkerhetsventil för att undvika ohållbara livssituationer för gäldenären och för att hen inte ska riskera att leva under en skälig levnadsnivå. Det praktiska behovet av anstånd blir större när en utmätning pågår länge och det uppstår engångsvisa kostnader som förbehålls­beloppet inte räcker för att betala. I detta fall konstaterade Högsta domstolen att det skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser för gäldenären om den fortsatta tandvården inte kunde inledas. Gäldenären beviljades därför anstånd för att kunna betala skulden till vårdgivaren. Anståndet syftade också till att tillgodose familjens behov av att köpa vissa möbler med mera (HD 2023-07-13, mål nr Ä 822-23).

Kronofogdens rättsavdelning har analyserat Högsta domstolens avgörande.

Processuella frågor vid löneutmätning

Ett beslut om löneutmätning ska ändras om det finns anledning till det (7 kap. 10 § UB). Förhållandena kan ändras under pågående löneutmätning på så sätt att t.ex. gäldenärens lön ökar eller försörjningsbördan ändras. Det kan även vara så att Kronofogdens beslut från början var oriktigt på grund av felaktigt underlag. Kronofogdens beslut om ändring gäller inte retroaktivt utan endast framåt i tiden (RH 1998:36). Men om utmätningsbeslutet hävs för att det inte var lagligen grundat ska innehållna och ännu inte utbetalda belopp överlämnas till gäldenären (Walin m.fl., Utsökningsbalken, Norstedts Juridik kommentaren till 7 kap. 10 § version 5 [JUNO]).

Ett beslut om löneutmätning får överklagas utan tidsbegränsning (18 kap. 7 § UB). I ett fall ansåg gäldenären att Kronofogdens beräkning av förbehållsbeloppet var felaktig och att löneutmätning därför hade skett med ett för högt belopp under fyra års tid. Kronofogden hade under årens lopp meddelat s.k. tilläggs- och ändringsbeslut. Vid tidpunkten för överklagandet hade alla utbetalningar vunnit laga kraft förutom utbetalningen den 21 april 2015. Tingsrätten prövade endast ändringsbeslutet den 2 april 2015. Hovrätten konstaterade att Kronofogden i beslutet om löneutmätning upplyser gäldenären om hur överklagandetiden påverkas av efterföljande beslut om utbetalning och inom vilken tid ett sådant beslut ska överklagas. Därför ansågs gäldenären även i detta fall att ha haft en praktisk och tillräckligt tydlig möjlighet att överklaga utmätningsbesluten. Tingsrättens begränsning av sin prövning innebar därför inte någon inskränkning i rätten till domstolsprövning (HovR ÖN 2016-06-23, mål nr ÖÄ 126-16).

Eftersom Kronofogden endast kan fatta ändringsbeslut som avser framtida verkställighet innebär det att gäldenären inte alltid kan bli fullt ut tillgodosedd genom att Kronofogden ändrar löneutmätningsbeslutet. Domstolen kan då vid överklagan ändra utmätningsbeslutet så att det gäller från en tidigare tidpunkt (se Gregow 2020, Utsökningsrätt, s. 402 f., NJA 1993 s. 652 och HovR NN 2013-01-18, mål nr ÖÄ 680-12). Gäldenären kan alltså först begära ändring hos Kronofogden och om gäldenären inte får den begärda ändringen kan hen sedan överklaga själva utmätningsbeslutet till tingsrätten.

Löneutmätning medför förmånsrätt

Ett beslut om löneutmätning medför förmånsrätt vid varje utbetalningstillfälle (7 kap. 13 § första stycket UB). Det belopp som innehållits fördelas mellan sökandena efter en viss företrädesordning (7 kap. 14 § UB). Efter avdrag för preliminär skatt har fordringarna företräde i följande ordning:

1. underhållsbidrag
2. löneutmätning för konkursbo
3. statens fordran enligt 2 § IndrL, bl.a. skattekontounderskott, felparkeringsavgift och fordonsskatt
4. fordran som avser skadestånd på grund av brott
5. övriga fordringar (d.v.s. fordringar utan företräde).

Löneutmätning vid konkurs

Om löneutmätning pågår och gäldenären går i konkurs fortsätter löneutmätningen för konkursboets räkning, om inte konkursförvaltaren begär att verkställigheten ska upphöra (7 kap. 19 § andra stycket UB). Om löneutmätning pågår för underhållsbidrag eller underhållsstöd har dessa fordringar företräde framför konkursboet.