Mellannamn

Vad är ett mellannamn?

Enligt 1982 års namnlag (1982:670) kunde en person i vissa situationer förvärva ett mellannamn för att visa samhörighet med en förälder eller en make. Ett mellannamn kan inte föras vidare till ett barn eller till en make. Mellannamnet bärs efter förnamnen och närmast före efternamnet utan bindestreck, d.v.s. mellan de övriga namnen.

Det går inte längre att förvärva ett mellannamn

Den 1 juli 2017 ersattes namnlagen från 1982 med lagen (2016:1013) om personnamn, Personnamnlagen (PNL). Personnamnlagen saknar bestämmelser om förvärv av mellannamn. Det är därmed inte längre möjligt att förvärva mellannamn.

I stället finns bestämmelser om förvärv av ett dubbelt efternamn för att visa samhörighet med andra familjemedlemmar.

En person som redan har ett mellannamn har det kvar till dess att hen ansöker hos Skatteverket om att stryka det eller förvärva det som ett enkelt efternamn eller som en del i ett dubbelt efternamn (punkten 9 i övergångsbestämmelserna till PNL).

Stryka eller förvärva mellannamn som efternamn

En person som bär ett mellannamn kan ansöka hos Skatteverket om att det ska strykas. Personen bär därefter endast sitt efternamn.

En person kan även ansöka om att mellannamnet ska förvärvas som ett enkelt efternamn. Det tidigare mellannamnet är därefter personens efternamn.

Mellannamnet kan också förvärvas som en del i ett dubbelt efternamn. Sökanden anger i vilken ordning namnen ska bäras och om det ska vara bindestreck eller inte mellan namndelarna. Efter ändringen bär personen endast ett dubbelt efternamn som består av två enkla efternamn, d.v.s. det tidigare mellannamnet i kombination med ett enkelt efternamn. Det dubbla efternamnet är därefter personens efternamn (punkten 9 i övergångsbestämmelserna till PNL).

Det är inte möjligt för en mellannamnsbärare att förvärva ett dubbelt efternamn och samtidigt behålla sitt mellannamn. Skatteverket ska då, utan ansökan, stryka mellannamnet i samband med att ansökan om dubbelt efternamn beviljas (punkten 10 i övergångsbestämmelserna till PNL).

När börjar ändringen gälla?

Om ett mellannamn stryks eller förvärvas som ett enkelt efternamn eller till en del i ett dubbelt efternamn, enligt punkten 9 i övergångsbestämmelserna, gäller det från och med dagen för registreringen i folkbokföringsdatabasen (35 § PNL).

Exempel: mellannamn förvärvas som ett enkelt efternamn

Anna Ask Johansson vill ha sitt mellannamn Ask som efternamn. Hennes mellannamn Ask förvärvas som ett efternamn. Namnet ersätter efternamnet Johansson som samtidigt stryks. Efter ändringen bär hon namnet Anna Ask.

Exempel: mellannamn förvärvas som efternamn och som del i ett dubbelt efternamn

Anna Ask Johansson vill bära ett dubbelt efternamn som innehåller hennes mellannamn Ask i motsvarande kombination med Johansson. Anledningen är att hennes vuxna dotter vill förvärva namnet Ask familjerättsligt.

Annas mellannamn Ask förvärvas som en del i ett dubbelt efternamn i kombination med Johansson (punkten 9 i övergångsbestämmelserna till PNL). Efter ändringen bär hon det dubbla efternamnet Ask Johansson. Hennes dotter kan då byta till efternamnet Ask familjerättsligt (9 § PNL).

Exempel: mellannamn stryks vid förvärv av dubbelt efternamn

Anna Ask Johansson vill byta till makens dubbla efternamn Berg Lundén. Ask är Annas mellannamn.

Byte till makens efternamn Berg Lundén kan ske familjerättsligt (12 § PNL). Enligt punkten 10 i övergångsbestämmelserna till PNL kan Anna emellertid inte fortsätta att bära sitt mellannamn Ask tillsammans med det dubbla efternamnet. Skatteverket kommer därför att stryka mellannamnet Ask i samband med att ansökan om att förvärva makens dubbla efternamn beviljas. Hennes namn är därefter Anna Berg Lundén.

Kompletterande information

Ansökan och avgifter