Vid företagsrekonstruktion

Förutsättningar för kvittning vid en företagsrekonstruktion

Kvittning innebär att en fordran räknas av mot en motfordran så att de båda fordringarna upphör att gälla till den del de täcker varandra.

Högsta domstolen har kommit fram till att staten, i egenskap av gäldenär, i princip har samma möjligheter som andra gäldenärer att lämna en kvittningsförklaring (NJA 2005 s. 3).

Avräkning enligt skatteförfarandelagen och avräkningslagen går före kvittning

Skatteverket har i praxis ansetts ha rätt att under en företagsrekonstruktion avräkna t.ex. överskjutande mervärdesskatt som har uppkommit under rekonstruktionen, mot sådana skattekontoskulder som uppkommit före beslutet om rekonstruktion (se Skatteverkets rättsfallskommentar Företagsrekonstruktion; avräkning/kvittning under rekonstruktionen). Man kan alltså göra en avräkning enligt skatteförfarandelagen oberoende av kvittningsbegränsningen i lagen om företagsrekonstruktion. Detta motsvarar att avräkning enligt avräkningslagen går före bestämmelserna om kvittning vid konkurs (NJA 2006 s. 592).

Innan det kan bli aktuellt med kvittning av överskott på skattekontot måste man alltså se om det går att göra en avräkning enligt reglerna i skatteförfarandelagen eller avräkningslagen. Dessa regler ska alltid tillämpas innan en eventuell kvittning enligt lagen om företagsrekonstruktion blir aktuell.

Krediteringar (plusposter) på skattekontot räknas i första hand av mot den sammanlagda skatte- och avgiftsskulden inom skattekontot (62 kap. 11 § SFL). Om det därefter finns ett utbetalningsbart överskott kvar på skattekontot och beloppet återbetalas på grund av någon bestämmelse i SFL (det finns en utbetalningsanledning) så ska Kronofogden göra avräkning enligt avräkningslagen mot andra allmänna mål. Först om det efter detta finns ett utbetalningsbart överskott kan det bli aktuellt med kvittning enligt lagen om företagsrekonstruktion.

Om det saknas utbetalningsanledning enligt SFL är inte avräkningslagen tillämplig. Överskottet kan då användas för kvittning enligt enligt lagen om företagsrekonstruktion utan att någon hänsyn tas till andra allmänna mål.

Avräkningar påverkar de fordringar som ska ingå i en rekonstruktionsplan

De avräkningar som görs på skattekontot under en företagsrekonstruktion har enligt Skatteverkets uppfattning kvittningseffekt vid en skulduppgörelse i en rekonstruktionsplan. Det innebär att avräkningen minskar de fordringar som senare ska ingå i skulduppgörelsen. Skatteskuldernas storlek måste därför löpande stämmas av under rekonstruktionen. Skatteverket måste också anmäla till rekonstruktören att det finns skulder som satts ned genom avräkning och att dessa belopp inte ska ingå i den slutliga skulduppgörelsen.

Avräkning på skattekontot kan ske fram till dess att fastställelsen av rekonstruktionsplanen har fått laga kraft. Men det är viktigt att Skatteverket anmäler eventuella avräkningar som har gjorts inför planförhandlingen eftersom det har betydelse för vilken skuld Skatteverket har vid omröstningen. De skuldbelopp som Skatteverket godtar vid planförhandlingen är de som ingår i skulduppgörelsen så länge ingen ytterligare avräkning sker på skattekontot innan rekonstruktionsplanen har fått laga kraft.

Även fordringar som har betalats genom avräkning enligt avräkningslagen ska tas bort från skulduppgörelsen på motsvarande sätt.

Undantag: skulduppgörelse utan hänsyn till avräkning i vissa fall

Skatteverket kan i undantagsfall vid planförhandlingen avstå från att ta hänsyn till avräkningen. Det kan t.ex. vara fallet då det i en rekonstruktion ingår att göra en större nyinvestering i maskiner, vilket tillfälligt genererar en större överskjutande ingående mervärdesskatt. Det kan vara rimligt att gäldenären som ett led i finansieringen av rekonstruktionen beviljas skulduppgörelse utan att Skatteverket hävdar att den avräkning som följer på den överskjutande ingående mervärdesskatten ska minska de skattefordringar som ska ingå i skulduppgörelsen. Det saknar i dessa fall betydelse om avräkningen har skett före eller efter planförhandlingen eller om avräkning görs mot en ”gammal” fordran eller ej.

Utbetalning av rot- och rutarbete och skattereduktion för installation av grön teknik kan inte avräknas

En fordran på utbetalning av rot- och rutarbete eller skattereduktion för installation av grön teknik hanteras inte via skattekontot och omfattas därför inte av avräkningsmöjligheten enligt skatteförfarandelagen. Utbetalningen omfattas inte heller av avräkningsmöljligheterna i avräkningslagen (se 1 och 2 § § AvrL).

Kvittning enligt lagen om företagsrekonstruktion

Under en företagsrekonstruktion får en borgenär kvitta sin fordran mot gäldenärens fordran om båda fordringarna har uppkommit före tidpunkten för beslutet om företagsrekonstruktion (5 kap. 4 § FrekL). Fordran och motfordran ska alltså stå mot varandra vid den kritiska tidpunkten, d.v.s. dagen före beslutet om rekonstruktion.

Till skillnad från vad som gäller vid kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer behöver fordringarna inte vara förfallna till betalning för att kvittning ska få göras. Kvittningsreglerna i lagen om företagsrekonstruktion ska tillämpas före de allmänna civilrättsliga principerna för kvittning.

Begränsningar i kvittningsrätten

Begränsningarna i borgenärens kvittningsrätt enligt lagen om företagsrekonstruktion överensstämmer med begränsningar i borgenärernas rätt att kvitta vid konkurs.

Gäldenären överlåter sin fordran så att kvittningsrätten förloras

Om gäldenären efter beslutet om företagsrekonstruktion överlåter en fordran och en borgenär därigenom förlorar sin rätt till kvittning, ska borgenärens fordran så långt den hade kunnat infrias genom kvittning anses ha uppkommit under rekonstruktionen (5 kap. 8 § FrekL). Det innebär att den inte kan omfattas av en eventuell skulduppgörelse i en rekonstruktionsplan.

Rätten till kvittning när gäldenären har begärt fullföljd

Gäldenären har rätt att begära fullföljd av ett avtal. Motparten ska i så fall få fullt betalt för kommande prestationer, medan fordringar för tidigare prestationer, dvs. sådana som skett före ansökan om företagsrekonstruktion, ska kunna omfattas av en eventuell skulduppgörelse i en rekonstruktionsplan. I ett sådant fall är kvittning inte tillåten. Motparten ska således inte kunna kvitta en skuld för en prestation enligt ett avtal som gäldenären bestämt ska fullföljas mot en fordran som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion (prop. 2021/22:215 s 164 f.).

Utbetalning av skattekontoöverskott

I likhet med vad som gäller vid en konkurs kan Skatteverket under en företagsrekonstruktion kvitta gäldenärens fordran på utbetalning av ett överskott på skattekontot mot t.ex. en regressfordran på en utbetalad lönegaranti. Förutsättningen är att både statens regressfordran och gäldenärens fordran på återbetalning av skatt har uppkommit före beslutet om rekonstruktion (jämför NJA 2012 s. 876 om kvittning i konkurs). Läs mer om tidpunkten för lönegarantiregressens uppkomst tidpunkten för lönegarantiregressens uppkomst.

Det är först när länsstyrelsen har betalat ut lönegarantibeloppet som staten träder in i arbetstagarens rätt mot gäldenären (28 § LGL). Det krävs alltså att länsstyrelsen har betalat ut lönegarantibeloppet för att Skatteverket ska kunna göra en kvittningsförklaring.

Staten har rätt till ränta på det utbetalade lönegarantibeloppet (NJA 1998 s. 219) och statens kvittningsrätt omfattar även fordran på ränta. Räntan ska beräknas fram till den tidpunkt då kvittningen är möjlig.

Utbetalning av rot- och rutarbete eller skattereduktion för installation av grön teknik

Skatteverket kan kvitta en fordran på utbetalning av rot- och rutarbete eller skattereduktion för installation av grön teknik mot t.ex. en skattefordran eller lönegarantiregressfordran, förutsatt att de fordringar som ställs mot varandra har uppkommit före beslutet om rekonstruktion. Enligt grundläggande regler om fordringars uppkomst är utförarens fordran på betalning från Skatteverket uppkommen när kunden har betalat sin del av arbetskostnaden.

Kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer

I de fall både borgenärens fordran och gäldenärens motfordran har uppkommit efter beslutet om företagsrekonstruktion kan Skatteverket under rekonstruktionen genomföra en kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer. För detta krävs dock att förutsättningarna för en sådan kvittning är uppfyllda. Bland annat måste båda fordringarna ha förfallit till betalning.

Om ena fordran har uppkommit före beslutet om rekonstruktion och den andra fordran har uppkommit efter kan någon kvittning inte göras. Den ”gamla” fordran som uppkommit före beslutet om rekonstruktion omfattas istället av bestämmelserna i lagen om företagsrekonstruktion. Om en borgenär skulle ha rätt att kvitta en fordran som har uppkommit efter rekonstruktionen mot en fordran som ingår i rekonstruktionsförfarandet medför det att andra borgenärers rätt kan bli lidande.

Överprövning av ett kvittningsbeslut

Skatteverkets beslut att kvitta kan inte överklagas. En eventuell prövning av kvittningsfrågan kan göras genom en anmärkning mot rekonstruktionsplanen . Läs mer om gäldenärens möjligheter till överprövning av ett kvittningsbeslut.

Förbud att kvitta ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning mot en skatteskuld

Skatteverket får inte kvitta ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning mot en skatteskuld (71 kap. 4 § SFL).