Statligt stöd får inte ges till företag i ekonomiska svårigheter

Vad menas med ett företag i ekonomiska svårigheter?

EU-kommissionens förordning nr 651/2014 (GBER) innehåller regler för ett förenklat förfarande för statligt stöd utan godkännande från EU-kommissionen. GBER ska inte tillämpas om mottagaren av det statliga stödet är ett företag i svårigheter (artikel 1.4 c GBER).

Eftersom samtliga omständigheter rörande ett företag i svårigheter handlar om företagets ekonomi används nedan uttrycket ekonomiska svårigheter. Du kan läsa vidare om begreppet företag samt i bilaga I, artikel 1 GBER.

Under coronapandemin gällde tillfälliga regler med anledning av corona. För information om dessa regler hänvisas till utgåva 2022 av Rättslig vägledning.

Tidpunkt för bedömning av om ett företag är i ekonomiska svårigheter

Tidpunkten för bedömningen av om ett företag är i ekonomiska svårigheter varierar för olika slag av stöd som Skatteverket ger med stöd av gruppundantagsförordningarna (prop. 2015/16:159 s. 44 och prop. 2019/20:99 s. 46).

Företagets storlek påverkar bedömningen

I GBER finns följande fyra företagskategorier som har betydelse i olika sammanhang när man bedömer om ett företag har rätt till statligt stöd (artikel 2 punkt 2 och 24 samt bilaga I artikel 2 GBER):

• stora företag
• medelstora företag
• små företag
• mikroföretag.

Med stora företag menas företag som inte uppfyller kriterierna i bilaga I. Det innebär att ett företag är ett stort företag när det har 250 eller fler anställda. Ett företag som har färre än 250 anställda är också ett stort företag om omsättningen är minst 50 miljoner euro och balansomslutningen är minst 43 miljoner euro.

Med medelstora företag menas företag som har färre än 250 anställda och vars omsättning är mindre än 50 miljoner euro eller vars balansomslutning är mindre än 43 miljoner euro.

Med små företag menas företag som har färre än 50 anställda och vars omsättning eller balansomslutning är mindre än 10 miljoner euro.

Med mikroföretag menas företag som har färre än 10 anställda och vars omsättning eller balansomslutning är mindre än 2 miljoner euro.

Omständigheter som innebär att ett företag anses vara i ekonomiska svårigheter

Om ett företag uppfyller något av kriterierna nedan ska företaget anses vara i ekonomiska svårigheter.

Aktiekapitalet är förbrukat till hälften

Ett aktiebolag anses vara i ekonomiska svårigheter om mer än halva det tecknade aktiekapitalet är förbrukat på grund av ackumulerade förluster (artikel 2.18 a GBER). Ett sådant aktiebolag får inte ta emot statligt stöd. I en årsredovisning finns uppgifter om det registrerade aktiekapitalet, men normalt inte uppgifter om det tecknade aktiekapitalet. I många fall uppgår det registrerade aktiekapitalet dock till samma belopp som det tecknade aktiekapitalet. Om aktiekapitalet har satts ned kommer det registrerade aktiekapitalet vara lägre än det tecknade aktiekapitalet.

Skatteverket anser att bedömningen av om aktiekapitalet är till hälften förbrukat bör göras med hjälp av uppgifterna om registrerat aktiekapital. Ett bolag har dock alltid rätt att få bedömningen gjord mot tecknat aktiekapital i stället för mot registrerat aktiekapital.

För aktiebolag som tillhör kategorierna mikroföretag, små och medelstora företag gäller dock särskilda undantagsregler som innebär att de kan få ta emot statligt stöd även om halva aktiekapitalet är förbrukat. Det gäller enligt artikel 2.18 a GBER:

• Om aktiebolaget har funnits i mindre än tre år.
• Om stödet avser riskfinansieringsstöd och aktiebolaget uppfyller villkoren i artikel 21.3 b GBER. Villkoren innebär att undantagsregeln endast gäller om bolaget har varit verksamt på någon marknad i mindre än tio år efter registreringen eller mindre än sju år efter den första kommersiella försäljningen.

Skatteverket anser att bedömningen av ett aktiebolags ekonomiska ställning ska göras utifrån en balansrapport för den senaste månaden, upprättad med tillämpning av bokföringslagens och årsredovisningslagens bestämmelser om årsredovisning. Eftersom månadsrapporter normalt inte är periodiserade bör i stället den senaste årsredovisningen kunna ligga till grund för bedömningen av om ett aktiebolag är i ekonomiska svårigheter. En kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § ABL kan också ligga till grund för bedömningen av om ett aktiebolag är i ekonomiska svårigheter (Skatteverkets ställningstagande om ekonomiska svårigheter enligt EU:s allmänna gruppundantagsförordning).

Det egna kapitalet i ett handelsbolag eller kommanditbolag är förbrukat till hälften

Med företag där minst en ägare har obegränsat ansvar för företagets skulder avses handelsbolag eller kommanditbolag (bilaga II i direktiv 2013/34/EU). Om hälften av det bokförda egna kapitalet i ett sådant bolag är förbrukat ska bolaget anses vara i ekonomiska svårigheter och får inte ta emot statligt stöd (artikel 2.18 b GBER).

För handelsbolag och kommanditbolag som tillhör kategorierna mikroföretag, små och medelstora företag gäller dock särskilda undantagsregler som innebär att de kan få ta emot statligt stöd även om halva det egna kapitalet är förbrukat. Det gäller enligt artikel 2.18 b GBER:

• Bolag som har funnits i mindre än tre år.
• Om stödet avser riskfinansieringsstöd och bolaget uppfyller villkoren i artikel 21.3 b GBER. Villkoren innebär att undantagsregeln endast gäller om bolaget har varit verksamt på någon marknad i mindre än tio år efter registreringen eller mindre än sju år efter den första kommersiella försäljningen.

Skatteverket anser att artikel 2.18 b GBER bör tillämpas på så sätt att ett handelsbolag eller kommanditbolag får anses vara i ekonomiska svårigheter om det bokförda egna kapitalet är negativt.

Skatteverket anser att bedömningen av ett handelsbolags eller kommanditbolags ekonomiska ställning ska göras utifrån en balansrapport för den senaste månaden, upprättad med tillämpning av bokföringslagens bestämmelser och årsredovisningslagens bestämmelser om årsbokslut eller årsredovisning. Eftersom månadsrapporter normalt inte är periodiserade bör i stället det senaste årsbokslutet eller årsredovisningen kunna ligga till grund för bedömningen av om ett handelsbolag eller kommanditbolag är i ekonomiska svårigheter (Skatteverkets ställningstagande om ekonomiska svårigheter enligt EU:s allmänna gruppundantagsförordning).

Enligt GBER har ett handelsbolag eller ett kommanditbolag inte rätt till statligt stöd om bolaget är i ekonomiska svårigheter. Skatteverket anser att ett handelsbolag eller ett kommanditbolag inte är i ekonomiska svårigheter om det egna kapitalet i bolaget är positivt. Vid denna bedömning ska justering göras för bokslutsdispositioner som utgörs av avskrivningar utöver plan på inventarier (Skatteverkets ställningstagande Ekonomiska svårigheter enligt EU:s allmänna gruppundantagsförordning – underskott i handelsbolag).

Företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande

Ett företag anses vara i ekonomiska svårigheter om det är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran (artikel 2.18 c GBER). Företaget får då inte ta emot statligt stöd.

Skatteverket anser att ett företag är i ekonomiska svårigheter om företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller kan antas vara på obestånd enligt presumtionsreglerna i KonkL.

Ett företag anses vara i ett kollektivt insolvensförfarande i följande situationer:

• Om en domstol beslutat om konkurs eller företagsrekonstruktion för ett företag (såväl fysisk person som driver enskild näringsverksamhet som juridisk person).
• Om Kronofogden har beslutat om att inleda skuldsanering eller F-skuldsanering för en företagare.

Företaget eller företagaren anses vara i ekonomiska svårigheter så länge det kollektiva insolvensförfarandet pågår. Motsvarande bedömning gäller för sådana kollektiva insolvensförfaranden i andra stater som omfattas av EU:s insolvensförordning.

Bedömningen av om ett företag är i ekonomiska svårigheter ska göras vid den tidpunkt då stödet anses beviljat. Om företaget vid denna tidpunkt är i ett kollektivt insolvensförfarande eller kan antas vara på obestånd enligt presumtionsreglerna i KonkL, får inte statligt stöd ges. Men företaget har möjlighet att visa att det inte är på obestånd fram till dess att Skatteverket fattar beslut.

Konkurs

En gäldenär som är på obestånd ska efter egen eller en borgenärs ansökan försättas i konkurs. Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig (1 kap. 2 § KonkL). Det finns vissa presumtionsregler om obestånd (2 kap. 7–9 §§ KonkL).

Företagsrekonstruktion

Näringsidkare som har ekonomiska svårigheter kan beviljas företagsrekonstruktion. Det måste finnas grundad anledning att anta att verksamhetens livskraft kan säkras, och gäldenärens bokföring måste vara i ordning. Läs mer på sidan Vem kan få företagsrekonstruktion?

Skuldsanering och F-skuldsanering

För att en gäldenär ska beviljas skuldsanering eller F-skuldsanering krävs att gäldenären är kvalificerat insolvent. Med det menas att gäldenären är så skuldsatt att hen inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid.

Företaget uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens

Ett företag som inte är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande, kan ändå uppfylla kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran. Skatteverket anser att ett sådant företag ska anses vara ett företag i ekonomiska svårigheter. För svensk del blir detta i princip endast aktuellt när ett företag uppfyller kriterierna för att försättas konkurs.

Företag som fått undsättningsstöd eller omstruktureringsstöd

Med undsättningsstöd menas ett stöd riktat till ett företag i ekonomiska svårigheter som lämnas i akuta situationer under en övergångsperiod. Det främsta syftet med ett sådant stöd är att hålla ett ekonomiskt försvagat företag flytande under den korta tid som krävs för att utarbeta en omstruktureringsplan eller likvidationsplan (punkt 26 i EU-kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i ekonomiska svårigheter, 2014/C 249/01). Ett företag som tagit emot sådant stöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin anses vara ett företag i ekonomiska svårigheter och får inte ta emot statligt stöd (artikel 2.18 d GBER).

Med omstruktureringsstöd avses ett mer permanent stöd som syftar till att återställa stödmottagarens långsiktiga lönsamhet på grundval av en realistisk, enhetlig och långtgående omstruktureringsplan (punkt 27 i EU-kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i ekonomiska svårigheter, 2014/C 249/01). Ett företag som har tagit emot omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en pågående omstruktureringsplan anses vara ett företag i ekonomiska svårigheter och får inte ta emot statligt stöd (artikel 2.18 d GBER).

Undsättningsstöd och omstruktureringsstöd är ovanliga.

Skuldsättningsgrad och räntetäckningsgrad hos stora företag

Ett företag som inte är litet eller medelstort (d.v.s. stora företag) som har en viss skuldsättningsgrad och räntetäckningsgrad anses vara i ekonomiska svårigheter och får därmed inte ta emot statligt stöd. Följande två kriterier ska båda ha varit uppfyllda de senaste två åren för att ett företag ska anses vara i ekonomiska svårigheter (artikel 2.18 e GBER):

• Företagets bokföringsmässiga skuldsättningsgrad har varit större än 7,5.
• Företagets räntetäckningsgrad beräknat med EBITDA har legat under 1,0.

Med de senaste två åren bör avses de två senaste räkenskapsåren innan den tidpunkt då stödet anses beviljat (prop. 2015/16:159 s. 48). Det är Skatteverkets uppfattning att detta kan preciseras till att gälla de två senaste fastställda årsredovisningarna. Enligt 7 kap. 10 § ABL ska årsredovisningen behandlas på ordinarie bolagsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Om ett aktiebolag inte har behandlat årsredovisningen inom sex månader bör bedömningen av skuldsättningsgraden och räntetäckningsgraden göras med utgångspunkt från den preliminära årsredovisning som upprättats. Det kan t.ex. vara den årsredovisning som styrelsen ska lämna till revisorerna senast sex veckor före den ordinarie bolagsstämman (8 kap. 2 § ÅRL).

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden är ett finansiellt nyckeltal som beräknas med ledning av uppgifter i företagets balansräkning. I förenklad form är skuldsättningsgraden kvoten mellan skulder och eget kapital. Men en justering bör göras för obeskattade reserver som i årsredovisningslagens uppställningsform för balansräkningen har en mellanställning mellan skulder och eget kapital. Obeskattade reserver består av eget kapital till 78 procent och skatteskuld till 22 procent (aktuell bolagsskatt).

Skuldsättningsgraden beräknas därmed som summan av skulder och 22 procent av obeskattade reserver dividerat med summan av eget kapital och 78 procent av obeskattade reserver.

Räntetäckningsgrad

Räntetäckningsgrad är ett finansiellt nyckeltal som beräknas med ledning av uppgifter i företagets resultaträkning. Räntetäckningsgraden utgörs av kvoten mellan rörelseresultatet och räntekostnaderna. En beräkning av räntetäckningsgraden med EBITDA (earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) innebär att rörelseresultatet före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar divideras med räntekostnaderna.

Räntetäckningsgraden beräknat med EBITDA finns i flera språkversioner av artikel 2.18 e GBER, men inte i den svenska språkversionen. Enligt prop. 2015/16:159 s. 47 är det därför rimligt att basera kriteriet för den punkten på den engelska språkversionen av GBER.