Beskattningsregler för investeringssparkonto

Schablonintäkt

Tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska schablonbeskattas. Investeringsföretaget beräknar ett kapitalunderlag som ska multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret + 1 procentenhet. Schablonintäkten ska dock vara lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget (42 kap. 36 § IL). Resultatet blir schablonintäkten för kontot som redovisas i inkomstdeklarationen och beskattas med 30 procent i inkomstslaget kapital.

Kontoinnehavaren får fritt ta ut pengar från kontot utan beskattning (10 § ISKL). Utdelning, kapitalvinst eller annan avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska som huvudregel inte beskattas. Kapitalvinster eller kapitalförluster på sådana tillgångar ska därför inte redovisas i deklarationen. Kontohavaren får inte avdrag för kapitalförluster och utgifter som avser sådana tillgångar (42 kap. 42 § IL).

Om räntan på de kontanta medel som förvaras på kontot någon gång under året överstiger statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ska all ränta på kontanta medel tas upp till beskattning (42 kap. 42 § andra stycket 3 IL).

Avyttring genom överföring av tillgång

Om ägaren för över värdepapper som är investeringstillgångar enligt 6 § ISKL, från en depå eller ett värdepapperskonto till ett investeringssparkonto anses tillgången ha avyttrats. Försäljningsintäkten motsvarar marknadsvärdet på tillgången när den förtecknas på kontot. (44 kap. 8a § IL). Investeringsföretaget ska lämna kontrolluppgift på avyttringen och kapitalvinsten eller kapitalförlusten ska beskattas på vanligt sätt i inkomstslaget kapital. Vid överföring av en kupongobligation till ett investeringssparkonto anser Skatteverket att en ev. upplupen ränta som ännu inte har förfallit till betalning (s.k. räntekompensation) ska ingå i marknadsvärdet för obligationen vid överföringen (Skatteverkets ställningstagande Kontrolluppgiftsskyldighet för schablonintäkt vid överföring till ett investeringssparkonto punkt 6.3). Detta innebär att räntekompensationen inte ska särredovisas som en ränteintäkt som den normalt gör vid en avyttring. Kontoinnehavaren får inte avdrag för en betald räntekompensation om obligationen förvaras på kontot före eller under det beskattningsår som räntekupongen enligt 41 kap. 11 § IL normalt får dras av (42 kap. 24a § IL). Om de överförda tillgångarna skulle vara belastade med ett uppskovsbelopp ska detta tas upp som en intäkt när aktien förs över till investeringssparkontot.

Hur beräknas kapitalunderlaget?

Kapitalunderlaget beräknas till en fjärdedel av summan av:

• värdet av tillgångarna vid ingången av varje kvartal,
• inbetalningar under året och
• överföringar av finansiella instrument som har gjorts till investeringssparkontot under året med undantag för överföringar från annat eget investeringssparkonto (42 kap. 37 § IL).

Kontofrämmande tillgångar som förvaras på investeringssparkontot ska inte ingå i kvartalsvärderingen med undantag för sådana kontofrämmande tillgångar som förvaras på kontot med stöd av 17 § ISKL (42 kap. 38 § IL). Detta innebär att t.ex. en kontofrämmande tillgång som var en investeringstillgång när den fördes över till kontot ska ingå i värderingen under den tid tillgången får förvaras på kontot.

Vid beräkning av inbetalningar på ett investeringssparkonto räknas inte (42 kap. 39 § IL):

• ränta, utdelning och annan avkastning på tillgångar som förvaras på kontot
• ersättning vid överlåtelse enligt 22 § första stycket punkt 1-7 ISKL av tillgångar som förvaras på investeringssparkontot
• kontanta medel som förs över från annat eget investeringssparkonto
• kontanta medel som investeringsföretaget har växlat mot valuta som har förvarats på investeringssparkontot.

Skatteverket anser att inbetalningar som sker till följd av dagliga avräkningar på futuresterminer och inbetalningar av premier för utfärdade optioner ska ingå i kapitalunderlaget. Dessa inbetalningar omfattas inte av undantaget i 42 kap. 39 § IL.

Schablonintäkten räknas fram genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året före kalenderåret + 1 procentenhet. Schablonintäkten ska dock vara lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget (42 kap. 36 § IL).

Exempel: Kapitalunderlag

Peter har ett investeringssparkonto. Värdet vid årets ingång är 50 000 kr. Han betalar in 40 000 kr under det första kvartalet och sedan ytterligare 20 000 kr under det tredje kvartalet dvs. totalt har han satt in 60 000 kr under året. Värdet på hans tillgångar vid ingången av varje kvartal är:

Kvartal	Värde i kr
1	50 000
2	92 000
3	95 000
4	120 000

Värdet vid ingången av samtliga kvartal summeras med totala insättningar under året. Detta uppgår till 417 000 kr (50 000 + 92 000 + 95 000 + 120 000 + 60 000). Kapitalunderlaget är en fjärdedel av årets totala värde och uppgår till 104 250 kr (417 000 / 4).

Eftersom statslåneräntan vid utgången av november 2023 var 2,62 procent ska schablonintäkten räknas fram genom att kapitalunderlaget multipliceras med 3,62 procent.

Schablonintäkten blir 3 774 kr (104 250 kr x 3,62 %). Peter ska få en kontrolluppgift på schablonintäkten som kommer att förtryckas i deklarationen som en kapitalinkomst.

Hur beräknas marknadsvärdet?

Det är det faktiska marknadsvärdet på tillgångarna som ska ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget (42 kap. 37 § andra stycket IL). Motsvarande gäller vid beräkning av försäljningsintäkten av tillgångar som förs över från t.ex. en depå till ett investeringssparkonto (44 kap. 8a § IL).

Vid vissa tidpunkter kan det vara svårt att ta fram ett faktiskt marknadsvärde. Skatteverket anser att om man inte känner till marknadsvärdet på en tillgång kan man använda följande marknadsvärden vid värdering av finansiella instrument på ett investeringskonto:

• Vid kvartalsvärdering bör man använda senast noterad betalkurs dagen innan kvartalets början.
• Vid överföring av finansiella instrument till ett konto bör man använda den senast noterad betalkurs närmast före överföringstidpunkten.
• För ett finansiellt instrument som saknar avslut de senaste fem dagarna före värderingstidpunkten, kan man istället använda den senaste köpkursen närmast före värderingstidpunkten.
• För andelar i investeringsfonder bör man i första hand använda den beräknade NAV-kursen (Net Asset Value). Detta gäller dock inte för s.k. börshandlade fonder där värderingen bör göras på samma sätt som för andra noterade tillgångar.

Skulle en investeringstillgång vara noterad på flera olika marknadsplatser inom Sverige bör man i första hand hämta kursen från den marknadsplats där värdepapperet är primärnoterat. Handlas värdepapper både inom och utanför Sverige bör man i första hand använda kursen från den svenska marknadsplatsen. Om handel sker på flera utländska marknadsplatser bör man i första hand använda kursen från den marknadsplats där värdepapperet är primärnoterat.

Skatteverket anser att en tillgång anses vara förvarad på investeringssparkontot när den förtecknats på kontot vilket innebär den dag då tillgången bokas in på kontot (Skatteverkets ställningstagande Hur bestäms marknadsvärdet för ett finansiellt instrument på ett investeringssparkonto punkt 4.2).

Överföring mellan två konton

Om det sker en överföring av tillgångar mellan två investeringssparkonton kan det hända att tillgångarna inte förvaras på något av dessa konton vid kvartalsvärderingen. I så fall ska de överförda tillgångarnas marknadsvärde öka summan av tillgångarna som ingår i kapitalunderlaget för det mottagande kontot (42 kap 40 § IL).

Skatteverket anser att om en person säljer investeringstillgångar som förvaras på dennes investeringssparkonto till en annan persons investeringssparkonto ska försäljningsersättningen ses som en sådan inbetalning av kontanta medel som ökar kapitalunderlaget (Skatteverkets ställningstagande Kontrolluppgiftsskyldighet för schablonintäkt vid överföring till ett investeringssparkonto punkt 5.1, 42 kap. 37 § p. 2 IL och prop. 2011/12:1 s. 341-342). Även köparens kapitalunderlag ska ökas med marknadsvärdet på aktierna (42 kap. 37 § p. 4 IL).

Värdering av option och termin

Med begreppet ”tillgång” avses, vid tillämpning av inkomstskattelagen, ett värdepapper eller liknande med ett positivt värde. Med ”förpliktelse” avses ett värdepapper med negativt värde (prop. 2012/13:24 s. 7). Vid värdering av optioner ska varje optionskontrakt och faktiskt innehav av den underliggande egendomen värderas var för sig. Skatteverket anser att negativa värden på optioner och terminer inte kan beaktas vid beräkning av kapitalunderlaget. Någon nettoberäkning är därför inte möjlig att göra då förpliktelser inte ska ingå i kapitalunderlaget.

Kontofrämmande tillgång

Värdet av tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto vid en avstämningstidpunkt ska ligga till grund för beräkning av kapitalunderlaget.

Kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska inte räknas med vid beräkning av kapitalunderlaget (42 kap. 38 § IL). Bestämmelsen tillämpas också på sådana kontofrämmande tillgångar som har förtecknats på kontot före den 1 mars 2015 om kontoinnehavaren begär det (ögb p. 3 SFS 2015:30).

Kontofrämmande tillgångar som förvaras på kontot med stöd av 17 § ISKL ska dock räknas med i kvartalsvärderingarna som ligger till grund för beräkning av kapitalunderlaget. Under den tid det är möjligt att förvara en kontofrämmande tillgång på ett investeringssparkonto ska därför värdet på dessa tillgångar ingå i kapitalunderlaget och all avkastning från sådana tillgångar är skattefria.

Om onoterade inköpsrätter förvaras på investeringssparkontot med stöd av 17 § ISKL, ska värdet på dessa ingå i kapitalunderlaget under den så kallade sextiodagarsfristen som det är tillåtet att förvara inköpsrätterna på kontot (se Tillgång som tillförts genom utdelning). När en aktieägare som har fått inköpsrätter till följd av sitt aktieinnehav utnyttjar eller säljer inköpsrätterna, anses aktieägaren ha fått en utdelning på sina aktier. Om inköpsrätterna förvaras på ett investeringssparkonto ska dock utdelningen inte tas upp till beskattning. Detta gäller om aktieägaren utnyttjar eller säljer inköpsrätterna under den tidsperiod som det är tillåtet att förvara dem på kontot (42 kap. 42 § IL).

Om inköpsrätterna förblir kontofrämmande och avförs från investeringssparkontot inom sextiodagarsfristen i 17 § ISKL, så uppgår inköpsrätternas anskaffningsutgift till marknadsvärdet den dagen då de avförs från kontot (44 kap. 22 b § IL). Se Anskaffningsutgift när schablonbeskattningen upphör (nedan).

Om inköpsrätterna förblir kontofrämmande och förvaras på kontot även efter sextiodagarsfristen i 17 § ISKL, upphör inte kontot att vara ett investeringssparkonto enbart av den anledningen (28 § andra stycket ISKL). Inköpsrätterna ska då beskattas konventionellt och anskaffningsvärdet uppgår till marknadsvärdet den dagen då den felaktiga förvaringen påbörjades (44 kap. 22 d § IL).

Skuld eller kredit

Skatteverket anser att det inte är möjligt att skatterättsligt ha en kredit inom ramen för ett investeringssparkonto. En kredit som är kopplad till ett investeringssparkonto ska alltid anses vara upptagen utanför kontot. Det innebär att varje gång en kontoinnehavare utnyttjar en kredit ska detta ses som en egen inbetalning på investeringssparkontot som ökar kapitalunderlaget. Skatteverkets uppfattning är att detta även gäller om en kontohavare som handlar med valuta på ett investeringssparkonto skulle få ett underskott på ett av valutakontona. Kontanta medel kan bara förvaras på ett investeringssparkonto om de först betalas in till kontot (prop. 2011/12:1 s. 340). Vid ett underskott på ett valutakonto på t.ex. 1 000 GBP kan dessa GBP aldrig anses ha betalats in på kontot. Istället får kunden anses ha upptagit en kredit på 1 000 GBP som ska omräknas till SEK och ses som en egen insättning på kontot.

Räntan för en kredit är dock avdragsgill, eftersom krediten vid beskattningen inte kan anses upptagen inom ett investeringssparkonto. Detta gäller även om en övertrasseringsränta har tagits ut på investeringssparkontot (Skatteverkets ställningstagande Kontrolluppgiftsskyldighet för schablonintäkt vid överföring till ett investeringssparkonto punkt 8.3).

Blankning

Skatteverket anser att lagen om investeringssparkonto inte ger utrymme för att ingå blankningsavtal av aktier på ett investeringssparkonto eftersom en fordran eller en skuld avseende aktier inte kan vara en investeringstillgång, se även regler för investeringssparkonton.

Vad händer när ett konto upphör?

När ett investeringssparkonto upphör, ska i normalfallet inte några tillgångar finnas kvar på kontot. Det finns dock vissa undantag från detta framför allt när kontot upphör för att kontohavaren eller investeringsföretaget inte följer bestämmelserna i lag om investeringssparkonto.

När upphör inte ett konto?

Ett konto upphör inte att vara ett investeringssparkonto enbart för att kontofrämmande tillgångar förs över eller förvaras på kontot (28 § ISKL och ögb p 3 SFS 2015:30). Dessa kontofrämmande tillgångar ska beskattas konventionellt d.v.s. som om de hade förvarats på en vanlig depå (42 kap. 42 § IL).

Anskaffningsutgift när schablonbeskattningen upphör

Sådana kontofrämmande tillgångar som kan föras över och förvaras på kontot utan att det upphör att vara ett investeringssparkonto, ska beskattas konventionellt och inte ingå i kapitalunderlaget (42 kap 38 § första stycket IL). Anskaffningsutgiften för sådana tillgångar ska då beräknas enligt de allmänna bestämmelserna i IL (prop. 2011/12:1 s 523). Detta innebär att anskaffningsutgiften vanligtvis uppgår till det som kontoinnehavaren betalade för respektive tillgång.

Om ett konto upphör att vara ett investeringssparkonto för att kontoinnehavaren eller investeringsföretaget inte följer bestämmelserna i ISKL blir anskaffningsutgiften för sådana finansiella instrument och utländsk valuta som förvaras på kontot tillgångarnas marknadsvärde när kontot upphör att vara ett investeringssparkonto (44 kap. 22a § IL). Denna bestämmelse gäller inte sådan tillgång som avses i 42 kap. 38 § IL och inte heller de tillgångar som när de fördes över innebar att kontot upphörde att vara ett investeringssparkonto (44 kap. 22a § andra stycket IL). Anskaffningsutgiften för sådana tillgångar ska istället beräknas enligt de allmänna bestämmelserna i IL. Detta innebär att anskaffningsutgiften vanligtvis uppgår till det som kontoinnehavaren har betalat för tillgångarna. Exempel på när ett konto upphör för att reglerna inte följs är när en tillgång förs över till kontot på ett sätt som strider mot reglerna i 12 – 14 §§ ISKL.

Om kontoinnehavaren tar ut en tillgång som blivit kontofrämmande ska anskaffningsutgiften anses motsvara marknadsvärdet på tillgången när den bokas bort (44 kap. 22b § IL). Regeln gäller inte kontofrämmande tillgångar som omfattas av 42 kap 38 § IL. Exempel på när regeln i 44 kap. 22b § IL kan bli tillämplig är när en investeringstillgång avnoterats och blir en kontofrämmande tillgång om den tas ut från kontot innan tidsfristen i 17 § ISKL har löpt ut.

När kontoinnehavaren förvarar en tillgång på kontot i strid med 17 § ISKL ska anskaffningsutgiften vara marknadsvärdet på tillgången när den felaktiga förvaringen började (44 kap. 22d § IL). Exempel på en sådan tillgång kan vara en investeringstillgång som blivit avnoterad men som inte tas ut inom tidsfristen i 17 § ISKL. Den felaktiga förvaringen av tillgången börjar den 61 dagen efter utgången av det kvartal som avnoteringen ägde rum. Anskaffningsutgiften ska beräknas till marknadsvärdet den dagen.

Förvaring av kvalificerade andelar regleras i 19 § ISKL. Anskaffningsutgiften för kvalificerade andelar och andra andelar som omfattas av bestämmelserna i 7 § ISKL ska beräknas enligt de allmänna bestämmelserna i IL.

Se även fler exempel på hur anskaffningsutgiften ska beräknas vid uttag från kontot.

Obegränsat skattskyldig under del av året

Schablonintäkten ska beräknas endast för den tid som innehavaren av investeringssparkontot har varit obegränsat skattskyldig. Det innebär att kapitalunderlaget bara ska beräknas på marknadsvärdet av tillgångar som förvaras på kontot vid ingången av de kvartal vid vilka innehavaren är obegränsat skattskyldig. Inbetalningar av kontanter och överföringar av investeringstillgångar till kontot ska bara öka kapitalunderlaget om personen vid inbetalningarna respektive överföringarna var obegränsat skattskyldig (42 kap. 41 § IL).

Exempel: Utflyttning under året

Axel har ett investeringssparkonto. Den 7 augusti under kalenderåret flyttade han utomlands och blev begränsat skattskyldig i Sverige.

Axel hade 25 000 kr på sitt investeringssparkonto vid ingången av kvartal 1. I februari satte han in 75 000 kr på kontot och i december satte han in ytterligare 25 000 kr. Vid ingången av kvartal 2, 3 och 4 var värdet 100 000 kr.

Värdet vid ingången av kvartal 4 och insättningen i december ska inte räknas med i kapitalunderlaget eftersom Axel var begränsat skattskyldig då. Axels kapitalunderlag ska därför beräknas enligt nedan.

Kvartal 1		25 000 kr
Kvartal 2		100 000 kr
Kvartal 3		100 000 kr
Kvartal 4
Insättning februari		75 000 kr
Insättning december
Totalt		300 000 kr

Kapitalunderlaget är en fjärdedel av årets totala värde och uppgår till 75 000 kr (300 000 kr/4).

Schablonintäkten räknas fram genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året före kalenderåret + 1 procentenhet. Schablonintäkten ska dock vara lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget (42 kap. 36 § IL).

Eftersom statslåneräntan vid utgången av november 2023 var 2,62 procent ska schablonintäkten räknas fram genom att kapitalunderlaget multipliceras med 3,62 procent.

Schablonitäkten blir 2 715 kr (75 000 kr x 3,62 %). Axel ska få en kontrolluppgift på schablonintäkten som kommer att förtryckas i deklarationen som en kontrolluppgift.

För den tid Axel är begränsat skattskyldig gäller andra regler för beskattning av tillgångar på ett investeringssparkonto.