Väsentlighetsprincipen

Nytt: 2024-09-17

I redovisningsdirektivet gavs medlemsstaterna en möjlighet att begränsa tillämpningsområdet för bestämmelserna till utformningen av balans- och resultaträkningarna och undanta värderingsregler. Regeringen valde att inkludera även värderingsregler och angav i skälen att det var angeläget att i hög utsträckning utnyttja de förenklingsmöjligheter som redovisningsdirektivet gav. Vidare angav regeringen i skälen att även om det kan antas att utrymmet för att avvika från lagens värderingsregler kommer att vara litet kan det inte uteslutas att en sådan möjlighet i vissa fall kan vara värdefull. Principens tillämpningsområde begränsades därför inte (prop. 2015/16:3 s. 141).

Nytt: 2024-09-17

Bedömningen av om följden av ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka en användares ekonomiska beslut och därmed vara väsenligt kräver överväganden avseende dessa användares egenskaper. I förarbetena anges att det förutsätts att användarna har en rimlig kunskap om affärsverksamhet, ekonomi och redovisning samt att de är beredda att studera informationen med rimlig noggrannhet. Bedömningen bör beakta hur användare med sådana kunskaper rimligen kan väntas bli påverkade i sina ekonomiska beslut (prop. 2015/16:3 s. 140).

Nytt: 2024-09-17

Vidare framgår av förarbetena att tolkningen av begreppet väsentligt beror på utelämnandets eller felaktighetens storlek eller karaktär bedömt utifrån de faktiska omständigheterna. Postens storlek eller karaktär, eller en kombination av dem, kan vara den avgörande faktorn (prop. 2015/16:3 s. 140).

Inget specifikt krav på upplysning

Det finns inget krav att specifikt upplysa i not om väsentlighetsprincipen har tillämpats. Upplysningskravet i 5 kap. 5 § ÅRL avser endast avvikelser från de grundläggande redovisningsprinciperna i 2 kap. 4 § ÅRL.

Nytt: 2024-09-17

Tillämpningen av väsentlighetsprincipen

Innebörden av väsentlighetsprincipen är att oväsentliga poster inte behöver särredovisas och poster i bokföringen kan därför slås ihop med andra poster. Vidare innebär väsentlighetsprincipen att avvikelse kan ske från de redovisningsprinciper som gäller vid värdering av balansposter och periodisering av intäkter samt kostnader under förutsättning att avvikelsen är oväsentlig. Att en post bedöms vara oväsentlig innebär dock inte att den helt kan utelämnas från redovisningen med hänvisning till väsentlighetsprincipen.

Utgångspunkten för tillämpningen av väsentlighetsprincipen är de faktiska förhållandena i företaget. Det innebär att vad som är väsentligt påverkas av omständigheterna i det enskilda företaget och kan inte uttryckas i generella termer. Vid bedömningen av om följden av en avvikelse är väsentlig är postens eller felets karaktär eller storlek eller en kombination av dessa av betydelse.

Betydelsen av postens och felets karaktär

Vad som menas med felets karaktär är vad som utmärker den avvikelse som skett från lagens bestämmelser avseende den specifika posten. Exempelvis kan värdering av vissa balansposter vara föremål för en viss grad av osäkerhet. Ett exempel på en sådan balanspost är pågående arbeten till fast pris. För denna typ av balanspost har försiktighetsprincipen stor betydelse vid värderingen som ofta är förenad med stor osäkerhet om det slutliga utfallet av uppdraget. För andra balansposter kan värdet på balansdagen gå att fastställa med hög grad av säkerhet t.ex. efter beaktande av händelser efter balansdagen. Bonus till anställda är ett exempel där skuldens storlek ofta kan fastställas efter att information om försäljning eller andra nyckeltal är konstaterade.

Karaktären på avvikelsen påverkar bedömningen av om följden av avvikelsen innebär att en användare rimligen kan antas påverkas i sina ekonomiska beslut. Det får antas mer sannolikt att följden av en avvikelse påverkar en användares beslut om den rör en felaktigt redovisad post där det inte finns någon osäkerhet vad gäller belopp eller period.

Om ett företag systematiskt slarvar, bortser från fakta eller medvetet felredovisar påverkar tillförlitligheten av företagets finansiella information och får därmed även antas påverka användaren av densamma.

Väsentlighetsprincipen och kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 § ÅRL står inte motsatsförhållande till varandra utan är båda övergripande och generella redovisningsprinciper. En avvikelse är alltid väsentlig om den inte ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat.

Betydelsen av avvikelsens storlek

Bedömingen av om följden av avvikelsen är väsentlig kan också påverkas av dess storlek. Vid en sådan bedömning kan avvikelsen sättas i relation till hur andra liknande poster har behandlats i företaget. I första hand sker en jämförelse mellan avvikelsen och den post inom vilken den skett. Exempelvis kan en avvikelse innebära att en avsättning för uppsagd personal har tagits upp med högre belopp än vad som är förenligt med god redovisningssed. Då är det lämpligt att göra en jämförelse av avvikelsen i förhållande till den totala avsättningen för löner till uppsagd personal i redovisningen. Om avvikelsens storlek vid denna jämförelse anses väsentlig beror på omständigheterna i det enskilda fallet.

För det fall att avvikelsen anses oväsentlig vid jämförelsen av felets storlek inom posten kan det finnas anledning att jämföra avvikelsen även med andra liknande poster. Avser avvikelsen balansposter kan det vara lämpligt att jämföra med liknande poster som avvikelsen avser exempelvis avsättningar, lager, pågående arbete, kortfristiga skulder.

Om även denna jämförelse i förhållande till liknande poster resulterar i att avvikelsen är att anse som oväsentlig kan en jämförelse behöva ske i förhållande till företagets finansiella ställning och resultat på sammanlagd nivå. T.ex. kan det vara relevant att jämföra med poster som nettoomsättning, motsvarande poster i rörelsekostnader och rörelseresultatet om det är fråga om ett periodiseringsfel.

En sådan jämförelse behöver däremot inte göras när det står klart att avvikelsen är väsentlig i förhållande till den enskilda posten. Vilken betydelse som avvikelsens storlek har ska bedömas med utgångspunkt från om den rimligen kan förväntas påverka de beslut som användare fattar på grundval av informationen.

Avgörande för bedömningen om följden av avvikelsen anses väsentlig är om den rimligen kan antas påverka användarnas ekonomiska beslut. Om avvikelsen leder till ett högre eller lägre redovisat resultat för det enskilda företaget är inte avgörande för bedömningen.

Väsentlighetsprincipens betydelse för beskattningen

Sambandet mellan redovisning och beskattning regleras i 14 kap. 2–6 §§ IL. God redovisningssed styr periodisering och värdering i den utsträckning det inte finns någon särskild skatteregel som helt eller delvis reglerar en viss företeelse. Väsentlighetsprincipen är god redovisningssed och påverkar därför inkomstbeskattningen på det kopplade området pga. sambandet mellan redovisning och beskattning.

Ett företags räkenskaper ska läggas till grund för beskattningen om en avvikelse gäller en post inom det kopplade området om avvikelsen är oväsentlig. Eftersom företaget har följt god redovisningssed kan i en sådan situation ingen skattemässig justering av företagets resultat ske med stöd av 14 kap. 3 § IL eller 14 kap. 5 § IL.

För vissa företeelser inom det kopplade området finns det särskilda skattebestämmelser eller skatterättslig rättspraxis som ska beaktas vid beskattningen. Exempelvis vad gäller värdering av kundfordringar och lager. En avvikelse från sådana bestämmelser eller praxis kan inte ske vid beskattningen med stöd av väsentlighetsprincipen.