OBS: Detta är utgåva 2024.5. Visa senaste utgåvan.

Inkomst av tjänst kan bli underlag för egenavgifter.

Självständig verksamhet – hobby

Den som bedriver en självständig verksamhet men där det inte finns något vinstsyfte ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Verksamheten bedöms då vara hobby. Ett överskott i en sådan verksamhet är underlag för egenavgifter.

Självständig verksamhet – eget uppdrag

Även inkomster från tillfälligt bedriven konstnärlig eller vetenskaplig verksamhet beskattas i inkomstslaget tjänst. Exempel på det kan vara den som får royalty från ett tillfälligt författarskap eller från en enstaka uppfinning. Om verksamheten har bedrivits självständigt, dvs. inte på uppdrag åt någon annan, kommer inkomsterna att bli underlag för egenavgifter (3 kap. 4 § SAL). Skulle inkomsten i stället vara ersättning för utfört arbete åt någon annan, blir den underlag för arbetsgivaravgifter (prop. 2000/01:8 s. 111).

Skatteverket anser att inkomst av tillfällig varuförsäljning som inte bedöms utgöra näringsverksamhet bör redovisas under inkomst av tjänst. Om vinsten uppgår till 1 000 kr eller mer ska egenavgifter betalas. Det kan som exempel handla om tillfällig försäljning på marknader eller internet av t.ex. kepsar eller mobilskal.

Exempel: musikerverksamhet med både egenavgifter och arbetsgivaravgifter

Om en musiker har inkomster, t.ex. från försäljning av skivor han låtit spela in eller om han själv arrangerat framträdanden inför publik, utgör inkomsten underlag för egenavgifter.

Om samma musiker också framför musik vid olika tillställningar är de betalningar musikern får för spelningarna ersättning för arbete. Utbetalaren ska då betala arbetsgivaravgifter på ersättningen (2 kap. 10 § SAL).

Ersättningar under 10 000 kr från privatpersoner

Egenavgifter ska i vissa fall betalas på ersättning för arbete som mottagaren utfört åt en fysisk person eller ett dödsbo. Det gäller belopp som mottagaren ska ta upp i inkomstslaget tjänst och där arbetsgivaravgifter inte ska betalas på ersättningen (3 kap. 5 § SAL). För att mottagaren ska bli skyldig att betala egenavgifter krävs att det kan antas att den sammanlagda avgiftspliktiga ersättningen under året kommer att understiga 10 000 kr och att betalningen inte utgör utgift i en av utgivaren bedriven näringsverksamhet (2 kap. 6 och 7 §§ SAL). Regeln gäller dock inte på ersättningar som en privatperson betalar ut till en god man eller förvaltare eftersom en sådan utgivare i princip alltid ska betala arbetsgivaravgifter.

Bestämmelserna om ersättningar som ges ut av privatpersoner har tillkommit för att göra det lättare för privatpersoner att köpa tjänster för mindre belopp utan att behöva ta ställning till frågan om vem som ska betala socialavgifterna på ersättningen. Den som ger ut ersättningen behöver inte ta reda på om mottagaren är godkänd för F-skatt eller har A -skatt. Utbetalaren ska i vilket fall som helst inte betala arbetsgivaravgifter om de angivna förutsättningarna är uppfyllda.

Marie Curie-stipendier

Forskarstipendium från EU eller Europeiska atomenergigemenskapen är avgiftspliktigt för egenavgifter. Det gäller bara under förutsättning att stipendiet inte ges ut av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en svensk juridisk person (3 kap. 7 § SAL). Det vanliga är att forskarstipendier ges ut av svenska forskningsinstitutioner och att arbetsgivaravgifter därför ska betalas. Det är endast när det är en utländsk utgivare som mottagaren av stipendiet ska betala egenavgifter.

Inkomster för den som är godkänd för F-skatt

Den som är godkänd för F-skatt ska betala egenavgifter även på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete (3 kap. 8 § SAL). Denna bestämmelse är ett undantag från huvudregeln om att den som ger ut ersättning för arbete ska betala arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgifter ska inte betalas om mottagaren är godkänd för F-skatt när ersättningen bestäms eller när den betalas ut (2 kap. 5 § SAL). Även om betalningen är lön i ett anställningsförhållande ska mottagaren betala egenavgifter.

Skatteverket har inte någon laglig möjlighet att besluta att arbetsgivaravgifter ska betalas på en ersättning för arbete som betalas ut till en person som är godkänd för F-skatt eller om hen har FA-skatt men har vid avtals- eller utbetalningstillfället åberopat F-skatt. Detta gäller oavsett om inkomsten ska beskattas i inkomstslaget tjänst eller näring. Om det är uppenbart att mottagaren är anställd hos utgivaren gäller särskilda regler om anmälningsskyldighet.

Den som är godkänd för F-skatt ska också betala egenavgifter på annat som utges med anledning av ett avtal om arbete samt på vissa ersättningar som likställs med ersättning för arbete (3 kap. 8 § sista meningen SAL). Ersättningar som likställs med ersättning för arbete och som är underlag för egenavgifter om mottagaren är godkänd för F-skatt är

  • sådana kostnadsersättningar över avdragsgilla belopp som normalt är underlag för arbetsgivaravgifter
  • garantibelopp enligt lönegarantilagen
  • Marie Curie-stipendium som betalas ut av en svensk utgivare (2 kap. 11 § 1, 2 och 4 SAL).

Däremot ska egenavgifter inte betalas för ersättning till Försäkringskassan enligt lagen om sjuklön eller ersättning från semesterkassa (jfr punkterna 3 och 5 i 2 kap. 11 § SAL). Skälen till det är att ersättning till Försäkringskassan inte är inkomst för en fysisk person och är därför inte avgiftspliktig för egenavgifter. Beträffande ersättning från semesterkassa är sådan alltid underlag för arbetsgivaravgifter och det även om mottagaren är godkänd för F-skatt (2 kap. 5 § tredje stycket SAL).

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2000/01:8 Ny socialavgiftslag [1]

Ställningstaganden

  • Beskattning av tillfällig varuförsäljning [1]