Arbetsredskap

Utgiften ska vara nödvändig för att få intäkten

Avdrag för faktisk kostnad för instrument, verktyg och andra arbetsredskap medges bara om utgiften har varit nödvändig för att få intäkterna (12 kap. 1 § IL). Man kan inte få avdrag för privata levnadskostnader (9 kap. 2 § IL). Avdragsbegränsningen om 5 000 kr för övriga utgifter gäller.

En förutsättning för avdrag är att arbetsgivaren inte tillhandahåller arbetsredskapet. Tillgången måste också vara utsatt för en verklig värdeminskning. Kostnaden för en tillgång som inte sjunker i värde är inte avdragsgill.

Det finns inga schablonavdrag för vissa yrkesgrupper, förutom i vissa fall för idrottsutövare.

Vid anskaffning av dyrare tillgångar än vad som kan anses motiverat av tjänstebehovet bör avdraget reduceras till en skälig nivå.

Direktavdrag eller förslitningsavdrag

Utgiften för ett arbetsredskap eller annan tillgång kan antingen dras av med hela den avdragsgilla anskaffningsutgiften direkt eller delas upp på flera år, s.k. förslitningsavdrag (RÅ 1991 ref. 55).

Ett avdrag som är baserat på hela anskaffningsutgiften kan bara komma i fråga för utrustning som kan antas användas fortlöpande i tjänsten under hela dess beräknade livslängd.

Direktavdrag om mindre värde eller kort livslängd

För arbetsredskap som är av mindre värde får hela utgiften dras av direkt. Med mindre värde menas att anskaffningsutgiften, dvs. hela utgiften för att köpa in arbetsredskapet, inte överstiger ett halvt prisbasbelopp.

Direktavdrag får också göras om tillgången kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år, även om kostnaden överstiger ett halvt prisbasbelopp.

Om arbetsredskapet kan användas både i tjänsten och privat ska ett avdrag fördelas mellan användningen i tjänst och privat samt proportioneras i förhållande till utrustningens beräknade livslängd

Förslitningsavdrag om högre värde och lång livslängd

Om arbetsredskapets anskaffningsutgift är högre än ett halvt prisbasbelopp och livslängden är längre än tre år, medges avdrag för kostnaden genom förslitningsavdrag. Detta är ett undantag från kontantprincipen. Ett årligt förslitningsavdrag beräknas utifrån anskaffningspris, beräknad livslängd och en fördelning mellan användning privat och i tjänsten. Förslitningsavdraget ska motsvara den verkliga värdenedgången under året på tillgången. Utgiften fördelas vanligtvis på 5–10 år.

Om tillgången har förvärvats eller överlåtits under beskattningsåret ska avdraget proportioneras efter hur stor del av beskattningsåret som innehavet omfattat.

Alltid förslitningsavdrag vid kortare uppdrag

Möjligheten till direktavdrag gäller inte om arbetsredskapet bara används vid kortare uppdrag eftersom det då inte förbrukas på samma sätt som i en fortlöpande anställning. Avdraget medges då i stället proportionerligt i förhållande till tiden.

Förslitningsavdrag vid distansarbete i hemmet

Det har idag blivit allt vanligare att anställda arbetar en del av sin arbetstid utanför den ordinarie arbetsplatsen. I många fall sker det efter en överenskommelse mellan den anställde och arbetsgivaren om att den anställde får arbeta ett visst antal dagar hemifrån. I dessa fall tillhandahåller normalt arbetsgivaren den utrustning som den anställde behöver för att kunna utföra arbetsuppgifterna på den ordinarie arbetsplatsen. Något avdrag för att den anställde själv köpt in utrustning som t.ex. extra datorskärm, tangentbord m.m. bör i dessa fall inte förekomma.

För det fall den anställde måste utföra sina arbetsuppgifter ifrån hemmet och därvid även måste stå för viss nödvändig utrustning själv kan det bli aktuellt med förslitningsavdrag. Avdraget ska då fördelas mellan användningen i tjänst och privat samt proportioneras i förhållande till utrustningens beräknade livslängd.

Avdrag medges inte för möbler, exempelvis skrivbord, skrivbordsstol eller bokhylla, eftersom det handlar om vanliga möbler i ett hem som inte är nödvändiga arbetsredskap för att utföra arbetsuppgifterna.

Fördelning mellan användning privat och i tjänsten

Om tillgången har anskaffats för användning både för privat bruk och för tjänsten beräknas avdraget på den del av anskaffningsutgiften som beräknas belöpa på tjänsten. Detta gäller oavsett om man gör direktavdrag eller förslitningsavdrag.

Är innehavet av tillgången dessutom förenat med löpande kostnader, bör även sådana kostnader fördelas mellan privata kostnader respektive kostnader för tjänsten.

Om den anställda hyr en tillgång bör hyreskostnaden på motsvarande sätt fördelas mellan vad som belöper på privat användning respektive tjänsten.

Kostnader för någon annan

En studiecirkelledare som hade betalat kursdeltagarnas kursmaterial och deltagaravgifter fick av Högsta förvaltningsdomstolen avdrag för dessa kostnader. Avdraget medgavs eftersom kursen inte hade kommit till stånd om kursdeltagarna skulle ha krävts på beloppen (RÅ 1986 ref. 60).

Exempel på arbetsredskap

Här ges några exempel på bedömningar av arbetsredskap som under vissa förutsättningar kan vara avdragsgilla för den anställda.

Elektronisk utrustning

Många är idag beroende av elektronisk utrustning som exempelvis datorer, surfplattor eller läsplattor för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. På de flesta arbetsplatser finns numera en god tillgänglighet av datorer och annan IT-utrustning. Idag är en dator eller liknande elektronisk utrustning en nödvändighet i det vardagliga privata livet och finns i de flesta hem. Detta har därför betydelse vid bedömningen av avdragsrätten för datorer och annan elektronisk utrustning som arbetsredskap. I de flesta fall anses anskaffande av dator m.m. som en icke avdragsgill privat levnadskostnad. Avdrag skulle dock kunna medges för vissa arbetsgrupper, som exempelvis frilansare, som är beroende av t.ex. en egen dator både för att få uppdrag och utföra arbetet. Med tanke på användningsområdet för utrustningen bör dock avdraget i dessa fall begränsas till en skälig andel av anskaffningskostnaden. Större avdrag än 50 procent av kostnaden bör inte förekomma.

Facklitteratur

Avdrag kan i vissa fall medges för kostnad för sådan facklitteratur som en arbetsgivare inte står för men som är nödvändig för att en anställd ska kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Avdrag medges inte för kostnad för sådan litteratur som anskaffats i studiesyfte.

Avdrag bör inte heller komma ifråga för litteratur som böcker eller tidningar av allmän karaktär, d.v.s. litteratur som handlar om ett större område eller som i allmänhet köps även av personer som inte tillhör en viss yrkesgrupp eller som ligger avsevärt över nivån för vad som kan anses nödvändigt för tjänsten.

Skönlitteratur bör endast i speciella fall, t.ex. i viss utsträckning för lärare i språk, anses utgöra facklitteratur.

Avgöranden i praxis är många men företrädesvis av äldre datum. Praxis intar dock en restriktiv hållning till avdrag. Några återges här:

• Lärare i kristendom, filosofi och svenska medgavs inte avdrag för kostnad för klassisk skönlitteratur eller Svensk Uppslagsbok (RÅ 1955 Fi 1436).
• Läkare har medgetts avdrag för Läkartidningen (RÅ 1976 ref. 53).
• En sjuksköterska fick inte avdrag för prenumeration på Dagens Medicin, eftersom tidskriften ansågs vara av mera allmänt intresse. Däremot skulle sjuksköterskan inte ha beskattats för något förmånsvärde om arbetsgivaren hade betalat prenumerationen på tidningen. Domen visar på den skattemässiga skillnaden när arbetsgivaren respektive den anställda står för kostnaden (RÅ 1998 not. 144).

Fast installation av fiber eller bredband i hemmet

Kostnad för att ansluta hemmet till ett fibernät eller för annan liknande fast installation i bostad är en privat levnadskostnad som inte är avdragsgill.

Kostnaden får i regel anses hänförligt till den privata användningen, även om datatrafiken till viss del används i tjänsten.

Internet – bredbandsuppkoppling

För den som har avdragsrätt för dator i bostaden uppkommer frågan om avdragsrätt för internetuppkoppling som är nödvändig för att utföra arbetet i hemmet.

Bredbandsuppkoppling finns numera i de flesta hem och är i grunden en privat levnadskostnad. Kostnad för bredbandsuppkoppling kan dock vara avdragsgill om den är nödvändig för att en anställd ska kunna utföra sina arbetsuppgifter och det helt saknas möjlighet att utföra dessa hos arbets- eller uppdragsgivaren. Avdrag medges då med skäligt belopp beroende på omfattningen av uppkoppling i arbetet. Större avdrag än 50 procent av kostnaden bör inte förekomma.

Ljudanläggning

I ett mål prövade Högsta förvaltningsdomstolen en musiklärares avdragsrätt för ljudanläggning. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade inledningsvis att sådan utrustning är vanlig i hemmen och att anskaffningskostnaden för sådan utrustning i skattehänseende är en levnadskostnad, som inte är avdragsgill. Detta gäller även i sådana fall då utrustningen kan vara till nytta också i den skattskyldigas verksamhet.

Om sådan utrustning i väsentlig utsträckning måste användas i och för tjänsten kan det emellertid antas att utrustningen förslits snabbare än normalt. Anskaffningskostnaden är då i motsvarande mån en kostnad för att få tjänsteintäkterna. Musikläraren fick förslitningsavdrag med 20 procent på halva anskaffningskostnaden för ljudanläggningen (RÅ 1978 1:19).

Mobiltelefon

Kostnader för privat anskaffning av mobiltelefon får i regel anses hänförliga till den privata användningen, även om telefonen till viss del används i tjänsten. Avdrag medges för de samtalskostnader som avser användningen i tjänsten.

Musikinstrument

Enligt praxis bör avdrag i normalfallet medges med skälig förslitningskostnad för sådana musikinstrument som i väsentlig utsträckning används i verksamheten.

För instrument som minskar i värde bör avdrag medges för den ökade förslitning av instrumentet som beror på användningen i tjänsten. Anskaffningsutgiften för instrumentet bör då normalt till hälften anses avse privat användning. Beräknad möjlig användningstid ligger för många instrument inom intervallet 5−15 år men längre tid kan förekomma, t.ex. för piano. Vid anskaffningar av dyrare instrument än vad som kan anses motiverat av tjänstebehovet bör förslitningsavdraget reduceras till skälig nivå.

Avdrag för värdeminskning på vissa dyrbara musikinstrument har i en del fall vägrats eftersom instrumentet inte varit utsatt för värdeminskning. I ett mål vägrades avdrag för värdeminskning av en antik och dyrbar violin (RRK 1973 1:63).

Däremot medges avdrag för reparationer och underhåll, i den mån kostnaderna kan anses hänförliga till tjänsten (RÅ 1978 1:20 och RÅ 1979 1:9).

Kompletterande information

• Varor och tjänster som arbetsgivaren ger den anställda som arbetsredskap är skattefria om vissa särskilda krav är uppfyllda.