Utländska tjänstepensionsinstitut

Vad är ett utländskt tjänstepensionsinstitut?

Ett utländskt tjänstepensionsinstitut är ett institut som hör hemma i en utländsk stat inom EES-området och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (det s.k. andra tjänstepensionsdirektivet), i den ursprungliga lydelsen (39 kap. 13 a § första stycket IL).

Tjänstepensionsinstitut definieras i det andra tjänstepensionsdirektivet artikel 6 som ett institut som ”oavsett dess rättsliga form, förvaltar fonderade medel och som är etablerat oberoende av uppdragsgivande företag eller branschorganisation utifrån syftet att tillhandahålla pensionsförmåner i samband med yrkesutövning på grundval av en överenskommelse eller ett avtal som slutits enskilt eller kollektivt mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras respektive företrädare, eller med egenföretagare i enlighet med lagstiftningen i hem- och värdmedlemsstaten och som bedriver verksamheter som direkt föranleds av dessa”.

Det andra tjänstepensionsdirektivet avser att reglera sådana institut som tillhandahåller tjänstepensionsförmåner och som inte omfattas av annan EU-rättslig reglering. I artikel 2.2 anges vilka institut som undantas från direktivets tillämpningsområde. Bland de undantagna instituten finns de som omfattas av Solvens II-direktivet.

Sammanfattningsvis innebär detta att ett utländskt institut inom EES, t.ex. en pensionskassa, som omfattas av det andra tjänstepensionsdirektivet är ett utländskt tjänstepensionsinstitut enligt svensk rätt. Däremot är en pensionskassa som omfattas av Solvens II-direktivet inte ett utländskt tjänstepensionsinstitut.

Exempelvis bedriver pensionskassorna i Norge sin verksamhet enligt norsk lagstiftning som följer det andra tjänstepensionsdirektivet. I och med att de norska pensionskassorna bedriver sin verksamhet enligt det andra tjänstepensionsdirektivet är de utländska tjänstepensionsinstitut som meddelar avtal om tjänstepension. Pensionskassorna i Danmark kan ha tillstånd att bedriva sin verksamhet enligt två olika lagar. De pensionskassor som har tillstånd att bedriva sin verksamhet enligt lov om firmapensionskasser bedriver sin verksamhet enligt det andra tjänstepensionsdirektivet och är därmed utländska tjänstepensionsinstitut som meddelar avtal om tjänstepension. De danska pensionskassor som har tillstånd att bedriva sin verksamhet enligt lov om finansiel virksomhed bedriver sin verksamhet enligt Solvens II och är därmed inte utländska tjänstepensionsinstitut enligt svensk skatterätt.

Vad är ett avtal om tjänstepension?

Ett tjänstepensionsinstituts verksamhet syftar till att tillhandahålla pensionsförmåner i samband med yrkesutövning på grund av en överenskommelse eller ett avtal som slutits enskilt eller kollektivt mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras respektive företrädare.

Begreppet pensionsförmåner definieras i artikel 6 i det andra tjänstepensionsdirektivet som ”förmåner som betalas ut med anledning av uppnådd pensionsålder eller förväntat uppnående av pensionsålder eller, om de kompletterar dessa förmåner och tillhandahålls sekundärt, i form av utbetalningar vid dödsfall, invaliditet eller upphörande av anställning eller i form av bidrag eller tjänster som tillhandahålls vid sjukdom, medellöshet eller dödsfall”.

Inkomstbeskattning av ett utländskt tjänstepensionsinstitut

Det övergripande syftet med regleringen i 39 kap. 13 b–13 f §§ IL är att likställa de skattemässiga förutsättningarna för utländska tjänstepensionsinstitut att bedriva verksamhet i Sverige med dem som gäller för livförsäkringsföretag och pensionsstiftelser.

Ett utländskt tjänstepensionsinstitut som bedriver verksamhet i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som institutet bedriver från ett fast driftställe här (39 kap. 13 a § andra stycket IL).

Avtal om tjänstepension jämförbart med ett personförsäkringsavtal

Ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska inte ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för arbetsgivares räkning enligt avtal om tjänstepension som är jämförbart med personförsäkringsavtal. Influtna premier för sådana avtal ska inte heller tas upp. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras av (39 kap. 13 b § första stycket IL). Denna del av verksamheten beskattas i stället med avkastningsskatt (39 kap. 13 e § IL).

Ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska inte heller ta upp inkomster som är hänförliga till tillgångar och skulder i en PEPP-produkt som förvaltas för spararens räkning. Detsamma gäller inbetalningar till sådant sparande (15 kap. 12 § första stycket IL och 39 kap. 13 b § andra stycket IL). Utgifter som är hänförliga till sådana inkomster som inte ska tas upp enligt 15 kap. 12 §, får inte dras av (16 kap. 38 § första stycket IL och 39 kap. 13 b § andra stycket IL). Denna del av verksamheten beskattas i stället med avkastningsskatt (15 kap. 12 § tredje stycket IL).

Begreppet personförsäkringsavtal i 39 kap. 13 b § IL har valts vid avgränsningen av skattskyldigheten enligt inkomstskattelagen eftersom ett utländskt tjänstepensionsinstitut får, förutom att tillhandahålla förmåner som betalas ut i form av engångsbelopp eller periodiska utbetalningar och som beror på att en eller flera personer uppnår eller förväntas uppnå en viss ålder, också meddela kompletterande förmåner som tillhandahålls sekundärt, t.ex. utbetalningar vid dödsfall, invaliditet eller upphörande av anställning (prop. 2005/06:22 s. 55).

Verksamhet som avser förmåner som är jämförbara med sjuk-, olycksfalls- och grupplivförsäkringar inkomstbeskattas dock enligt bestämmelserna i 6-9 §§, d.v.s. samma bestämmelser som gäller för ett skadeförsäkringsföretag (39 kap. 13 d § IL).

Särskilt om ränteavdrag på vissa efterställda skulder

Ett utländskt tjänstepensionsinstitut får inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av nationell lagstiftning som genomför det andra tjänstepensionsdirektivet (24 kap. 9 § fjärde stycket IL).

Tjänstepensionsinstitut likställt med en pensionsstiftelse

Ett utländskt tjänstepensionsinstitut som ingår avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt tryggandelagen ska inte ta upp inkomster och inte dra av utgifter som hänför sig till sådana avtal (39 kap. 13 c § IL). Denna del av verksamheten ska istället beskattas med avkastningsskatt (39 kap. 13 e § IL).

Fördelning av intäktsposter och kostnadsposter

Om ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska dela upp en intäkts- eller kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet ska fördelningen göras på skäligt sätt (39 kap. 13 f § IL samt 15 kap. 12 § andra stycket IL och 16 kap. 38 kap. andra stycket IL).

Bestämmelsen har betydelse vid fördelning av skattepliktig verksamhet enligt inkomstskattelagen och sådan verksamhet som beskattas enligt avkastningsskattelagen (se prop. 2005/06:22 s. 56).

Kompletterande information

• Ett utländskt tjänstepensionsinstitut kan även vara skattskyldigt för avkastningsskatt.