Begreppet inkomst definieras varken i OECD:s modellavtal eller i Sveriges skatteavtal.
Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om schablonintäkt på uppskovsbelopp enligt den numera upphävda 47 kap. 11 b § IL omfattades av det nordiska skatteavtalet. Domstolen anförde att de olika fördelningsartiklarna i avtalet tar sikte på inkomster som på något sätt berikar den skattskyldiga och tillför denna skatteförmåga, såsom ersättningar av olika slag, avkastning på egendom, vinster m.m. Schablonintäkt på uppskovsbelopp är enligt domstolen inte en sådan inkomst, utan en teknisk konstruktion som skapats i syfte att räntebelägga en skattekredit. Det framgår enligt domstolen inte heller på annat sätt att de avtalsslutande staterna avsett att intäktsposter av det aktuella slaget ska omfattas av avtalet. Schablonintäkt på uppskovsbelopp omfattas därför inte av avtalet (HFD 2012 ref. 60).
Målet gällde det nordiska skatteavtalet, men samma bedömningsprincip är tillämplig när det gäller andra skatteavtal.
När en ersättningsbostad överlåts genom arv, testamente eller bodelning ska i vissa fall någon avyttring inte anses ha skett. I stället för att uppskovsbeloppet genast återförs till beskattning övertas det i dessa fall av den som förvärvat ersättningsbostaden. Skatteverket anser att det övertagna uppskovsbeloppet inte utgör en inkomst i skatteavtalens mening. När den som har förvärvat ersättningsbostaden avyttrar denna och ska beskattas för det övertagna uppskovsbeloppet enligt IL, kan detta därför ske utan hinder av något skatteavtal.
Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto eller andelar i investeringsfond omfattas av det nordiska skatteavtalet. Domstolen anförde att de olika fördelningsartiklarna i avtalet tar sikte på inkomster som på något sätt berikar den skattskyldiga och tillför denna skatteförmåga, såsom ersättningar av olika slag, avkastning på egendom, vinster m.m. Schablonintäkter som är beräknade att motsvara förväntad avkastning på tillgångar är enligt domstolen av annan karaktär än schablonintäkten på uppskovsbelopp och kan omfattas av skatteavtal. Att avkastningen bestäms schablonmässigt hindrar inte att det är fråga om en inkomst i avtalets mening. Schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto eller andelar i investeringsfond omfattas enligt domstolen av avtalets artikel 22 Annan inkomst (HFD 2013 ref. 34).
Målet gällde det nordiska skatteavtalet, men domstolens slutsats är tillämplig även när det gäller andra skatteavtal.
När en person är obegränsat skattskyldig i Sverige och enligt IL ska beskattas för en schablonintäkt på ett investeringssparkonto, men har hemvist i den andra staten enligt skatteavtalet, tillämpas därför artikeln om annan inkomst på schablonintäkten. Skatteverket anser dock att för den som är obegränsat skattskyldig i Sverige och har hemvist här enligt skatteavtalet tillämpas artiklarna om olika slags inkomster när det ska avgöras om den andra staten, i egenskap av källstat, har rätt att beskatta inkomsten (till exempel en utdelning eller ränta) och om skatteuttaget i denna stat är i överensstämmelse med avtalet. En begränsat skattskyldig person som har ett investeringssparkonto beskattas på konventionellt sätt i Sverige. Det innebär att någon schablonintäkt inte ska beräknas för dessa personer, och att utdelning på svenska tillgångar på kontot beskattas med svensk kupongskatt med de begränsningar som eventuellt följer av ett skatteavtal (Skatteverkets ställningstagande Schablonintäkt på investeringssparkonto omfattas av skatteavtal).