Vem ska registreras?

Gemensamt för de olika skatterna

Registrering hos Skatteverket är nödvändigt för att verket ska kunna administrera deklarationer, inbetalningar, utbetalningar och beslut m.m. som rör skatter och avgifter. Reglerna angående vem som ska registreras finns i 7 kap. 1 § SFL och 7 kap. 1 a § SFL. Bestämmelserna innehåller en uppräkning av de olika anledningarna till att någon måste registrera sig hos Skatteverket. Nedan under rubriken för varje skatt finns information om vad som gäller speciellt för den skatten. Det finns också bestämmelser angående vissa företrädare som delvis är gemensamma för de olika skatterna.

Företrädare ska i vissa fall registreras

Om den som ska vara registrerad enligt uppräkningen i 7 kap. 1 § första stycket SFL eller 7 kap. 1 a § första stycket SFL har en företrädare enligt 5 kap. SFL ska företrädaren registreras i stället (7 kap. 1 § andra stycket SFL, 7 kap. 1 a § andra stycket SFL). Bestämmelserna i 5 kap. SFL avser sådana företrädare som ska redovisa och betala huvudmannens skatt. Dessa företrädare är

• ombud för en generalrepresentation (5 kap. 1 § SFL)
• representant för ett enkelt bolag eller ett partrederi (5 kap. 2 § SFL)
• huvudman för en mervärdesskattegrupp (5 kap. 3 § SFL)
• skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare (5 kap. 4 § SFL)
• mottagare som ingått socialavgiftsavtal (5 kap. 5 § SFL).

Skatteverket ska inte registrera den som utsetts som ombud enligt 6 kap. 2 § SFL för en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet eftersom ombudet endast svarar för redovisningen av mervärdesskatten. Det är i stället den som är betalningsskyldig, d.v.s. den beskattningsbara personen som ska registreras.

Bestämmelsen om registrering av företrädare i 7 kap. 1 § andra stycket SFL gäller inte för koncernenheter. Koncernenheter enligt lagen om tilläggsskatt ska därför registeras oavsett om det utsetts en ansvarig koncernenhet för kompletterande tilläggsskatt enligt 5 kap. 6 § SFL.

Nedan behandlas reglerna angående vem som ska registreras uppdelat på skatteslag.

Arbetsgivarområdet

Skatteverket ska registrera den som är skyldig att göra skatteavdrag (7 kap. 1 § första stycket 1 SFL). Skyldigheten att göra skatteavdrag omfattar inte endast den som är arbetsgivare, alltså som betalar ut ersättning för arbete, utan också den som ska göra skatteavdrag från ränta och utdelning.

Skatteverket ska också registrera den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter (7 kap. 1 § första stycket 2 SFL). Begreppet arbetsgivaravgifter omfattar även sådan särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och allmän löneavgift som en arbetsgivare är skyldig att betala (1 § SLF) och (1 § LAL).

Från och med den 1 januari 2021 ska en utbetalare som hör hemma i en annan stat och inte bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige göra skatteavdrag från ersättning för arbete som mottagaren utför i Sverige. Dessa arbetsgivare ska också registreras.

Om en sådan arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige ingått ett socialavgiftsavtal med en anställd i Sverige ska den anställde registreras som arbetsgivare (7 kap. 2 § tredje stycket SFL). Anmälan ska göras inom två veckor från det man har slutit avtalet. Arbetsgivaren ska registreras eftersom den träder in som ansvarig om arbetstagaren inte fullgör sina skyldigheter.

Om en arbetsgivare felaktigt gjort skatteavdrag som redovisats i arbetsgivardeklaration (individuppgifter) är arbetsgivaren skyldig att betala in skatten och ska registreras.

Från när gäller registreringen?

Ett beslut om registrering gäller från och med den dag Skatteverket fattar beslutet, och beslutet har inte någon retroaktiv verkan. Registreringen är en formell åtgärd för att administrera bland annat arbetsgivardeklarationer och är inte kopplad till avgifts- eller skattskyldigheten.

Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag regleras i 2 kap. 1 § SAL respektive 10 kap. 2 § SFL. Det innebär som exempel att Skatteverket kan besluta om att ta ut avgifter för tidigare redovisningsperioder, oavsett om utbetalaren var registrerad vid tidpunkten för avgiftsskyldigheten.

Exempel: tidpunkt för registreringen

Skatteverket har i januari 2020 påbörjat en utredning av Bolaget AB, som inte är registrerat som arbetsgivare. Utredningen visar att bolaget kontinuerligt sedan april 2019 har betalat ut lön till flera personer. Skatteverket beslutar därför efter kommunicering att registrera bolaget som arbetsgivare den 2 februari 2020. Oavsett tidpunkten för registreringen är Bolaget AB skyldigt att betala arbetsgivaravgifter från och med redovisningsperioden april 2019. Skatteverket beslutar därför, efter kommunicering, att ta ut arbetsgivaravgifter från och med denna period.

Mervärdesskatt

Bestämmelserna innehåller ett flertal olika skäl till att Skatteverket ska registrera någon för mervärdesskatt (7 kap. 1 § första stycket 3, 4, 5, 6 och 7 SFL). I mervärdesskattedirektivet finns bestämmelserna angående registrering i artiklarna 213–216.

Den som är betalningsskyldig

Skatteverket ska registrera den som är betalningsskyldig enligt ML med vissa undantag (7 kap. 1 § första stycket 3 a och b SFL).

Vem som är betalningsskyldig framgår av 16 kap. 2–22 §§ ML.

Undantag från huvudregeln att det är den betalningsskyldiga som ska registreras gäller i nedanstående fall:

• Den som är betalningsskyldig bara för unionsinterna förvärv av nya transportmedel och punktskattepliktiga varor ska inte registreras enligt SFL (7 kap. 1 § första stycket 3 a SFL). I sådana fall ska mervärdesskatten redovisas i en särskild mervärdesskattedeklaration.
• Den som endast är betalningsskyldig för felaktigt debiterad mervärdesskatt enligt 16 kap. 23 § ML ska inte registreras enligt SFL (7 kap. 1 § första stycket 3 b SFL). I sådant fall ska den felaktigt debiterade skatten redovisas i en särskild mervärdesskattedeklaration.
• Den som har en företrädare enligt 5 kap. 2 eller 3 § SFL registreras inte enligt SFL. Det är i stället den som är representant eller grupphuvudman som ska registreras (7 kap. 1 § andra stycket SFL).
• Den som bara är betalningsskyldig för mervärdesskatt som tas ut av Tullverket vid import ska inte registreras enligt SFL. I sådana fall gäller tullagen i stället (1 kap. 5 § ML och 2 kap. 1 § första stycket 4 SFL).
• Den som endast ska betala mervärdesskatt enligt någon av de särskilda ordningarna för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster ska inte registreras enligt SFL (2 kap. 4 § SFL och 22 kap. 21 § ML). Den beskattningsbara person som vill tillämpa en sådan särskild ordning ska ansöka om det hos identifieringsmedlemsstaten. Om Sverige är identifieringsmedlemstat ska ansökan göras på elektronisk väg till Skatteverket. Ett identifieringsbeslut är inte registrering enligt 7 kap. SFL.

En leverans av vara eller ett tillhandahållande av tjänst, som är hänförlig till en ekonomisk verksamhet, och som görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad här i landet medför betalningsskyldighet enligt ML på samma sätt som för den som är etablerad i Sverige. Det gäller även om den beskattningsbara personen inte har någon anknytning till Sverige och även om det är fråga om en tillfällig, enstaka leverans eller tillhandahållande inom landet. En beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet och gör en leverans av vara eller ett tillhandahållande av tjänst i Sverige kan därför bli skyldig att registrera sig för mervärdesskatt i enlighet med 7 kap. 1 § första stycket 3 SFL. En beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet är dock inte alltid betalningsskyldig för en leverans av vara eller ett tillhandahållande av tjänst inom landet. Under vissa förutsättningar gäller omvänd betalningsskyldighet och då är det i stället den svenska köparen som är betalningsskyldig.

Om en person som är omyndig enligt svensk civilrätt bedriver sådan verksamhet som medför skyldighet att vara registrerad för mervärdesskatt så är det den omyndiga personen själv som ska registreras. Begreppen beskattningsbar person är ett unionsrättsligt begrepp som ska tolkas efter objektiva kriterier beroende på vem som faktisk levererar varor och tillhandahåller tjänster. Reglerna i föräldrabalken att omyndiga personer inte får bedriva rörelse saknar betydelse när det gäller betalningsskyldighet för mervärdesskatt. Den omständigheten att ett barn företräds av sina föräldrar innebär inte att föräldrarna ska anses ha levererat varorna och tillhandahållit tjänsterna i eget namn.

Den som inte är betalningsskyldig men har rätt till avdrag

Skatteverket ska också registrera den som har rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 13 kap. 6, 9, 10 eller 11 § eller 21 kap. 10 eller 11 § ML utan att vara betalningsskyldig (7 kap. 1 § första stycket 4 a SFL).

Registrering för mervärdesskatt i Sverige ska därför exempelvis ske när en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet gör unionsinterna leveranser av varor från Sverige till ett annat EU-land. Sådana leveranser som omfattas av undantaget från skatteplikt enligt 10 kap. 42 § ML (ett kvalificerat undantag) ger rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 13 kap. 10 § ML. Avdragsrätt gäller eftersom en undantagen leverans av varor till ett annat EU-land är gjord inom landet. I sådant fall finns därför ingen rätt till återbetalning enligt 14 kap. ML (jfr 13 kap. 12 § och 14 kap. 3 § ML).

Skatteverket ska dock inte registrera den som endast har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 14 kap. 7-9 §§ ML (beskattningsbar person som endast är etablerad i ett annat EU-land) eller enligt 14 kap. 36-37 §§ ML (beskattningsbar person som inte är etablerad i något EU-land). Dessa personer har inte rätt till avdrag enligt 13 kap. 12 § ML.

Den som inte är betalningskyldig men har rätt till återbetalning vid viss import

Om en vara importeras till Sverige för att sändas eller transporteras till ett annat EU-land, har importören rätt till återbetalning av den mervärdesskatt som betalats vid importen om importören kan styrka att varan beskattats som ett unionsinternt förvärv i det andra EU-landet (14 kap. 49 § ML). En juridisk person som inte är betalningsskyldig och gör en sådan import ska då registreras för mervärdesskatt (7 kap. 1 § första stycket 4 b § SFL).

Den som har gjort undantaget unionsinternt förvärv

En beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet och som gör ett sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 10 kap. 50 § ML ska registreras (7 kap. 1 § första stycket 5 SFL).

Registrering för mervärdesskatt ska även ske om en beskattningbar person som inte är etablerad inom landet gör en överföringen av varor till Sverige. Detta gäller trots att överföringarna, som är unionsinterna förvärv, inte ska beskattas enligt 10 kap. 50 § ML (7 kap. 1 § första stycket 5 SFL).

En beskattningsbar person som tillhandahåller tjänster i annat EU-land

Skatteverket ska registrera en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och som tillhandahåller sådana tjänster i ett annat EU-land som köparen av tjänsten är betalningsskyldig för i det andra landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i mervärdesskattedirektivet (7 kap. 1 § första stycket 6 SFL). Skälet är att den beskattningsbara personen måste vara registrerad för att kunna lämna en periodisk sammanställning (jfr prop. 2009/10:15 s. 123 f.).

Den som ska justera ingående skatt

Den som är skyldig att justera ingående mervärdesskatt enligt 12 kap. 27–31 §§ eller 15 kap. ML ska registreras även om företaget inte är betalningsskyldigt vid den tidpunkt justeringen ska göras (7 kap. 1 § första stycket 7 SFL).

Beskattningsbara personer med liten årsomsättning

Om beskattningsbara personer med liten årsomsättning levererar varor eller tillhandahåller tjänster inom landet så kan de enligt en särskild ordning omfattas av undantag från skatteplikt enligt 18 kap. ML. Om beskattningsbara personer enbart genomför sådana leveranser av varor eller tillhandahållande av tjänster som omfattas av undantaget enligt 18 kap. ML ska de inte vara registrerade. Skatteverket ska endast registrera dem om någon av förutsättningarna för registrering enligt 7 kap. 1 § SFL är uppfylld. Läs mer på sidan Beskattningsbara personer med liten årsomsättning.

Skatt på energi, tobaksskatt och alkoholskatt

Det är bara vissa av de aktörer som omfattas av bestämmelser i LSE, LTS och LAS som ska registreras enligt bestämmelserna i SFL. Enligt punktskattelagarnas konstruktion är det möjligt att samtidigt ha flera former av godkännanden eller registreringar. Aktören kommer då att registreras enligt flera punkter i 7 kap. 1 a § SFL. Vilka regler som gäller för lämnande av deklaration för en viss händelse beror då på i vilken egenskap aktören handlat (jfr prop. 2021/22:61 s. 493 f).

Den som är skattskyldig enligt 11 kap. 5 § första stycket 1 (producent), 2 (nätinnehavare) LSE ska registreras (7 kap. 1 a § första stycket 1 c SFL).

För dessa aktörer grundar sig registreringen direkt på bestämmelser om skattskyldighet (jfr prop. 2021/22:61 s. 493). De ska redovisa skatten i en punktskattedeklaration för redovisningsperioder enligt 26 kap. 6 § SFL.

Följande aktörer som är godkända eller registrerade enligt LSE, LTS eller LAS ska registreras (7 kap. 1 a § första stycket 2 SFL).

• upplagshavare enligt LSE, LTS eller LAS,
• registrerad varumottagare enligt LSE, LTS eller LAS,
• godkänd lagerhållare enligt LSE eller LTS,
• frivilligt skattskyldig enligt LSE,
• registrerad distansförsäljare för tuggtobak och övrig tobak enligt LTS eller
• registrerad distansförsäljare enligt LSE, LTS eller LAS.

De aktörer som omfattas av 7 kap. 1 a § första stycket 2 SFL ska redovisa skatten i en punktskattedeklaration för redovisningsperioder enligt 26 kap. 6 § SFL (jfr prop. 2021/22:61 s. 493).

Följande aktörer som är godkända eller registrerade enligt LSE, LTS eller LAS ska registreras (7 kap. 1 a § första stycket 3 SFL).

• tillfälligt registrerad varumottagare enligt LSE, LTS eller LAS,
• certifierad mottagare enligt LSE, LTS eller LAS,
• tillfälligt certifierad mottagare enligt LSE, LTS eller LAS, eller
• tillfälligt registrerad distansförsäljare enligt LSE, LTS eller LAS.

De aktörer som omfattas av 7 kap. 1 a § första stycket 3 SFL har ett godkännande från Skatteverket eller en skyldighet att registrera sig hos Skatteverket. De aktörer som avses här ska till skillnad från de aktörer som omfattas av andra punkten inte redovisa skatten i en punktskattedeklaration för redovisningsperioder. I stället ska de redovisa skatten i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet i enlighet med 26 kap. 8 § SFL.

Avfallsskatt

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSA (7 kap. 1 a § första stycket 1 e SFL).

Bekämpningsmedelsskatt

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSB (7 kap. 1 § a första stycket 1 a SFL).

Naturgrusskatt

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSN (7 kap. 1 a § första stycket 1 d SFL).

Trafikförsäkringspremie

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSTF (7 kap. 1 a § första stycket 1 f SFL).

Skatt på kemikalier i viss elektronik

Skatteverket ska registrera den som är godkänd som godkänd lagerhållare enligt 10 § LSKE (7 kap.1 a § första stycket 2 c SFL).

Skatt på flygresor

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSF (7 kap. 1 a § första stycket 1 g SFL).

Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt 6 § 2 b LSNP (7 kap. 1 a § första stycket 1 h SFL).

Skatteverket ska registrera den som är godkänd som godkänd lagerhållare enligt 9 § LSNP (7 kap. 1 a § första stycket 2 c SFL).

Skatt på spel

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSS (7 kap. 1 a § första stycket 1 i SFL).

Skatt på plastbärkassar

Skatteverket ska registrera den som är godkänd som godkänd lagerhållare enligt 8 § LSP (7 kap. 1 a § första stycket 2 c SFL).

Särskild premieskatt för grupplivförsäkringar m.m.

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LPG (7 kap. 1 a § första stycket 1 b SFL).

Kassaregister

Den som är skyldig att använda kassaregister ska registreras (7 kap. 1 § 9 SFL).

Elektronisk personalliggare på byggarbetsplatser

Den som är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats är skyldig att vara registrerad enligt SFL (7 kap. 1 § 10 SFL, 7 kap. 2 a  § SFL, prop. 2014/15:6).

Tilläggsskatt

En koncernenhet enligt 1 kap. 3 § TSL ska registreras (7 kap. 1 § 11 SFL).