Beräkning av elverkningsgrad som utgör underlag för beräkning av avdrag för skatt på bränsle förbrukat för värmeframställning vid kraftvärmeproduktion

1 Sammanfattning

 Skatteverket anser att vid beräkning av avdrag för energi- och koldioxidskatt på bränsle som förbrukats för produktion av värme vid kraftvärmeproduktion, s.k. värmeavdrag, ska följande gälla avseende beräkning av elverkningsgrad.

 Elverkningsgraden får beräknas med utgångspunkt från såväl bruttoelproduktionen som nettoelproduktionen.

 Elverkningsgraden anses vara momentan om den beräknas för en period om längst en hel redovisningsperiod, som gäller för redovisning av energi- och koldioxidskatt.  

2 Bakgrund och frågeställning

Genom en ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE), SFS 2006:592, med ikraftträdande den 1 juli 2006 är storleken på värmeavdraget beroende av elverkningsgraden (förhållandet mellan elproduktion och insatt energi från bränsle) vid kraftvärmeproduktionen. Fråga har uppkommit om hur beräkningen av elverkningsgraden ska ske i följande två avseenden. 

• Ska beräkningen av elverkningsgraden ske med utgångspunkt från bruttoelproduktionen eller från nettoelproduktionen, eller är båda alternativen förenliga med gällande rätt?
• Vad avses med momentan elverkningsgrad? 

3 Gällande rätt m.m.

 Rätten till värmeavdrag regleras bl.a. i 6 a kap. 3 § LSE. I den nya lydelsen som gäller fr.o.m. den 1 juli 2006 definieras kraftvärmeproduktion som samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, när den värme som uppkommer nyttiggörs. Av 6 a kap. 3 § LSE, nya lydelsen, framgår vidare att både energi- och koldioxidskattebefrielsen, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, ska vara beroende av elverkningsgraden.

Av prop. 2005/06:125, sid. 53-55, framgår bl.a. följande:

 "Vidare skall måttstocken för effektivitet vara elverkningsgrad och inte som idag alfavärdet (förhållandet mellan el- och värmeproduktionsförmågan). Effektiviteten skall mätas momentant och inte som en konstruktivt högsta möjliga effektivitet. Koldioxidskattelättnaden, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, skall vara beroende av elverkningsgraden vid kraftvärmeproduktionen. För befrielse krävs en elverkningsgrad om minst 5 procent. Vid den nivån medges befrielse med 19 procent av skatten. Om elverkningsgraden är högre än 5 procent ökar befrielsen successivt för att vid nivån 15 procent eller högre uppgå till 79 pro-cent. När det gäller energiskatten medges full befrielse för en elverkningsgrad om minst 5 procent."

"Om beskattningen skall medföra en reell miljö- och energipolitisk styrning är det dock viktigt att skattelättnaden är kopplad till den momentana effektiviteten och inte en konstruktivt högsta möjliga effektivitet."

  "Ett antal remissinstanser har påtalat att skattelättnaden från koldioxid-skatt, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, bör vara proportionell i förhållande till elproduktionen. Den bör alltså inte som i dag vara beroende av ett fast effektivitetsvärde. Även regeringen anser att en sådan konstruktion av förhållandet mellan skatte-lättnad och effektivitet är fördelaktig. Härigenom ges ett incitament till produktion av högeffektiv kraftvärme. Samtidigt beaktas de existerande anläggningarnas förutsättningar för att konvertera befintlig produktion till att även omfatta el eller till en effektivare elproduktion."  

4 Skatteverkets bedömning

Av 6 a kap. 3 § LSE, nya lydelsen, framgår att värmeavdragets storlek är beroende av elverkningsgraden vid kraftvärmeproduktionen. Elverkningsgraden kan beräknas på olika sätt. En bruttoberäkningsmetod innebär att förhållandet mellan bruttoelproduktionen och den insatta energin från bränsle beräknas, medan en nettoberäkningsmetod innebär en beräkning av förhållandet mellan nettoelproduktionen och den insatta energin från bränsle. Det framgår varken av lagtext eller av förarbeten hur begreppet elverkningsgrad ska tolkas i detta avseende.

 I avsaknad av reglering anser Skatteverket att det, när det gäller värmeavdrag, får anses vara förenligt med gällande rätt att beräkna elverkningsgraden med utgångspunkt från såväl bruttoelproduktionen som nettoelproduktionen.

Av prop. 2005/06:125 framgår att det är den momentana elverkningsgraden som ska utgöra underlag för värmeavdragsberäkningen. I propositionen görs inga uttalanden om att elverkningsgraden ska beräknas för en viss bestämd tidsperiod. Utifrån de uttalanden som görs avseende momentan elverkningsgrad gör Skatteverket bedömningen att avsikten är att tydliggöra att det är den verkliga effektiviteten utifrån reella produktionsförhållanden som är av betydelse för värmeavdragsberäkningen. Skatteverkets bedömning är därför att ingen bestämd tidsperiod, för beräkning av elverkningsgraden, behöver fastställas, så länge den kan bedömas ge uttryck för reella produktionsförhållanden.

 Skatteverket anser att elverkningsgraden ska anses som momentan om den beräknas för en period om längst en hel redovisningsperiod, som gäller för redovisning av energi- och koldioxidskatt. 

 Värmeavdragsberäkningen ska fortfarande ske med utgångspunkt från det grundläggande kriteriet för sådan avdragsrätt, dvs. att det faktiskt är fråga om kraftvärmeproduktion. Bränsleförbrukning som sker då någon skattepliktig elektrisk kraft inte produceras kan därför, liksom enligt hittillsvarande tillämpning, inte anses vara hänförlig till kraftvärmeproduktion. Sådant bränsle ska därför inte ingå i underlaget för beräkning av elverkningsgraden vid kraftvärmeproduktion.