Särskild beräkning av arbetsgivaravgifterna för enmansföretag (växa-stöd)

Växa-stödet har permanentats

Lag (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag, nedan kallad växa-stödslagen, har permanentats (prop. 2020/21:14). Lagändringarna gäller från den 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning som utges från och med den dagen. Men för anställningar som påbörjats före den 1 januari 2021 ska äldre bestämmelser om vilken ersättning som kan grunda rätt till nedsättning fortsätta att gälla, se motsvarande avsnitt i 2020 års upplaga av Rättslig vägledning.

Det materiella innehållet i reglerna om växa-stödet har inte ändrats genom att lagen har permanentats. Däremot har de olika tidsgränserna i definitionen av enmansföretag och begränsningarna av vilka anställningar som kan ge rätt till nedsättning ersatts med gemensamma tidsgränser för de olika företagsformerna.

Växa-stödet utvidgades tillfälligt för anställningar som påbörjades under perioden 1 juli 2021–31 december 2022. I förhållande till den permanenta växa-stödslagen har den tillfälliga lagen företräde under den tid den var i kraft och som längst under 24 månader från anställningsdatum, för ersättning för anställningar som påbörjats under perioden 1 juli 2021-31 december 2022.

Rätten till växa-stöd för anställningar som påbörjas efter den 31 december 2022 regleras åter av de permanenta reglerna om växa-stöd som beskrivs nedan.

Vem kan få växa-stöd och från vilken tidpunkt?

För att kunna få växa-stöd måste arbetsgivaren sedan den 1 januari 2017 eller sedan verksamheten påbörjades och fram till dess anställningen påbörjas vara ett enmansföretag, (3 § växa-stödslagen).

Ett enmansföretag kan vara

• en fysisk person som bedriver aktiv näringsverksamhet
• ett aktiebolag som bedriver rörelse
• ett handelsbolag med högst två delägare som bedriver aktiv näringsverksamhet.

Även motsvarande utländska företag kan vara enmansföretag.

För att anses som enmansföretag krävs emellertid även att företagen inte har utgett ersättning som medfört en skyldighet att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Undantag görs för aktiebolag som betalat sådan ersättning till endast en person som direkt eller indirekt äger andelar i aktiebolaget eller är närstående till en sådan person, (4 § första stycket växa-stödslagen).

Även företag som bedriver verksamhet utomlands är enmansföretag om motsvarande förutsättningar skulle vara uppfyllda om utbetald lön hade utgetts för arbete i Sverige, (4 § andra stycket växa-stödslagen).

Vid bedömningen av om enmansföretaget varit skyldigt att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt före den första anställningen ska man bortse från ersättningar till en och samma person som från den 1 januari 2017 eller sedan verksamheten påbörjades uppgår till högst 5 000 kr (4 § tredje stycket växa-stödslagen).

Enkelt bolag, medhjälpande make i enskild näringsverksamhet och huvudman/assistansberättigad

Skatteverket anser att den särskilda beräkningen enligt reglerna om växa-stöd inte kan tillämpas för ett enkelt bolag. Detta gäller oavsett om redovisningen görs av någon delägare i det enkla bolaget eller av en utsedd representant för bolaget.

Skatteverket anser att den som är medhjälpande make i en enskild näringsverksamhet inte kan tillämpa reglerna om växa-stöd, eftersom denna inte bedriver aktiv näringsverksamhet.

När en person som är huvudman eller assistansberättigad betalar ut ersättningar till gode män, förvaltare eller personliga assistenter ska de avgiftspliktiga ersättningarna redovisas i en arbetsgivardeklaration. I dessa fall anser Skatteverket att det normalt saknas förutsättningar att tillämpa de särskilda reglerna om växa-stöd, eftersom dessa arbetsgivare som regel inte bedriver någon näringsverksamhet.

Läs mer i Skatteverkets ställningstagande Fråga om växa-stöd i några fall.

Företag i intressegemenskap ska ses som en enda arbetsgivare

För företag i intressegemenskap gäller att dessa ska ses som en enda arbetsgivare vid tillämpningen av reglerna för växa-stöd. Med företag i intressegemenskap avses två företag som står under i huvudsak gemensam ledning, (7 a § växa-stödslagen). Med företag avses här såväl juridiska som fysiska personer, (Prop. 2017/18:1 Sid. 323).

Det innebär att det inte är möjligt att starta upp flera aktiebolag och antingen flytta den anställda mellan dessa eller anställa en ny person i varje bolag.

Inte heller är det möjligt att starta upp flera handelsbolag och antingen flytta den anställda mellan dessa eller anställa en ny person i varje bolag.

Arbetsgivare som har flera verksamheter

En arbetsgivare kan bara få del av den särskilda beräkningen i en enda näringsverksamhet. Det innebär att en arbetsgivare som tidigare fått del av den särskilda beräkningen i en verksamhet inte kan få del av den särskilda beräkningen i en annan verksamhet (6 § andra stycket växa-stödslagen).

Hur länge kan man få växa-stöd?

Växa-stödet omfattar som längst 24 kalendermånader i följd (5 § första stycket växa-stödslagen).

När stödet infördes kunde man få växa-stöd i maximalt 12 månader i följd. Den 1 augusti 2019 trädde en ändring i kraft där växa-stödet förlängdes till att gälla 24 månader. Ändringen tillämpas retroaktivt på anställningar som påbörjades efter den 28 februari 2018. För anställningar som påbörjades före den 1 mars 2018 gäller fortfarande de äldre bestämmelserna om att växa-stödet som längst ska omfatta 12 kalendermånader i följd. Detta gäller oavsett om personen har varit i tjänst eller inte.

Krav på den först anställda personens anställning

Arbetsgivare som uppfyller kraven på att vara ett enmansföretag kan använda reglerna om särskild beräkning under förutsättning att vissa krav är uppfyllda avseende den först anställda personen.

Krav på minsta arbetstid

För att en anställning ska ge rätt till växa-stöd krävs att anställningsavtalet avser en anställning på minst tre månader i följd och omfattar en arbetstid på minst 20 timmar varje vecka, (7 § växa-stödslagen).

När en arbetstagare varit sjuk, tagit hand om sjukt barn eller liknande och fått ersättning för det från Försäkringskassan räknas även denna tid som arbetad tid. Om arbetstagaren inte arbetat minst 20 timmar per vecka men istället tagit ut semesterledighet enligt bestämmelserna i semesterlagen (1977:470) under motsvarande tid, får förutsättningarna för växa-stöd ändå anses föreligga.

Om det finns ett anställningsavtal som visar att anställningen uppgår till minst tre månader och minst 20 timmar per vecka, men den faktiska arbetstiden, inklusive giltig frånvaro enligt ovan, för en enskild vecka understiger 20 timmar upphör rätten till växa-stöd för aktuell månad. Däremot påverkas inte avdraget för växa-stöd för de månader då kraven uppfylls. Det sker dock inte någon förlängning av avdragsperioden, utan växa-stödet kan endast medges som längst 24 månader från den första löneutbetalningsmånaden.

Exempel: Inget växa-stöd för en kalendermånad när kravet på 20 timmars arbete per vecka inte uppfylls

Ali är den först anställda medarbetaren i ett enmansföretag. Han börjar sin anställning i företaget den 1 september 2021. Ali arbetar 30 timmar i veckan, men i november har företaget mindre att göra och under två veckor kommer han inte upp i 20 arbetade timmar per vecka. Från december och framåt arbetar Ali 30 timmar i veckan igen. Arbetsgivaren kan få växa-stöd i september och oktober, men inte i november. Från december och framåt kan arbetsgivaren återigen få växa-stöd.

Annan anställning hos samma arbetsgivare

Växa-stöd kan inte ges för en enskild näringsidkare om anställningen avser en person som under kalenderåret, eller något av de tre föregående kalenderåren, är eller har varit anställd i en annan näringsverksamhet som bedrivs eller har bedrivits, direkt eller indirekt, av arbetsgivaren eller någon närstående till arbetsgivaren (6 § första stycket 1 växa-stödslagen).

Samma princip gäller för aktiebolag och handelsbolag. Växa-stöd kan inte ges för aktiebolag och handelsbolag om anställningen avser en person som under kalenderåret eller något av de tre föregående kalenderåren är eller har varit anställd i en annan näringsverksamhet som, direkt eller indirekt, bedrivs eller har bedrivits av samma arbetsgivare eller någon närstående till en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger del i enmansföretaget (6 § första stycket 2 a växa-stödslagen).

Begränsningar för delägare och företagsledare samt närstående till dessa

Växa-stöd kan inte ges för aktiebolag och handelsbolag om anställningen avser en person som under kalenderåret eller något av de tre föregående kalenderåren är delägare eller företagsledare i enmansföretaget enligt bestämmelserna i 56 kap. 6 § inkomstskattelagen, eller närstående till en sådan person (6 § första stycket 2 b växa-stödslagen).

När den anställda är född 1937 eller tidigare

Om den först anställda medarbetaren är född 1937 eller tidigare blir det inte aktuellt med något växa-stöd, eftersom arbetsgivaren inte ska betala vare sig arbetsgivaravgifter eller allmän löneavgift.

Hur beräknas växa-stödet?

På ersättningar som arbetsgivaren betalar ut till den först anställda medarbetaren ska arbetsgivaren bara betala ålderspensionsavgift. Växa-stödet gäller bara för den del av den avgiftspliktiga ersättningen som inte överstiger 25 000 kr per kalendermånad. På den avgiftspliktiga ersättningen som överstiger 25 000 kr per månad ska arbetsgivaren betala fulla arbetsgivaravgifter (5 § växa-stödslagen).

Exempel: beräkning av avgifterna

Edith har fått jobb som marinarkeolog hos ett aktiebolag som sysslar med bärgning av vrak. Bolaget har inte tidigare haft någon anställd. Edith kommer att få 34 000 kr i månadslön.

Ediths arbetsgivare ska då betala 10,21 procent i avgifter på bruttolönen upp till och med 25 000 kr. På resterande 9 000 kr ska arbetsgivaren betala fulla avgifter om 31,42 procent. Detta innebär att Ediths arbetsgivare ska betala totalt 5 379 kr (25 000 kr x 10,21 % + 9 000 kr x 31,42 %) i arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på Ediths lön.

Växa-stöd och andra stöd

Den ersättning som omfattas av den särskilda beräkningen får inte samtidigt ingå i underlaget för det särskilda avdraget för arbetsgivare inom ett stödområde enligt stödområdeslagen (2 § första stycket lag [2001:1170] om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen [1994:1920] om allmän löneavgift och socialavgiftslagen [2000:980]).

Den särskilda beräkningen enligt växa-stödslagen är ett statligt stöd och måste uppfylla kraven för att utgöra stöd av mindre betydelse enligt EU:s regler om statligt stöd. Arbetsgivaren måste lämna uppgift till Skatteverket i arbetsgivardeklarationen om hen har tagit emot något annat stöd av mindre betydelse under innevarande beskattningsår eller de närmast två föregående beskattningsåren. Arbetsgivaren ska i förekommande fall uppge vilken myndighet som har betalat ut stödet, utbetalade belopp och utbetalningsår.