OBS: Detta är utgåva 2024.6. Visa senaste utgåvan.

Det är inte bara förhållanden som är direkt kopplade till den som ansöker om F-skatt som ska prövas, utan även förhållanden i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag och dess företagsledare.

När ska förhållanden hos företagsledare, i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag beaktas?

För att förhindra att ett beslut om återkallelse av godkännande F-skatt kringgås genom att verksamheten bedrivs vidare i annan företagsform ska förhållanden i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag beaktas när en företagsledare ansöker om godkännande för F-skatt för egen del eller för ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag (9 kap. 2 § SFL).

För prövningen av ansökan om godkännande för F-skatt enligt 9 kap. 1 § andra stycket 3 SFL gäller följande:

  • Om den sökande är ett fåmansföretag ska prövningen även avse företagsledare i företaget och andra fåmansföretag som denne är eller under senaste två år har varit företagsledare i.
  • Om den sökande är eller under de senaste två åren har varit företagsledare i fåmansföretag ska prövningen även avse företaget.

Det som sägs om fåmansföretag gäller också fåmanshandelsbolag (9 kap. 2 § 3 SFL). Prövning ska göras på samma sätt som om prövningen avsett sökanden själv.

Förarbetena till reglerna om smitta finns i prop. 1991/92:112 s. 123, 125 f. och 171, prop. 1996/97:100 s. 416 och 537 samt prop. 2010/11:165 s. 329 och 724 f.

Smitta innebär alltså att det inte bara är förhållanden som är direkt kopplade till den som ansöker om F-skatt som ska prövas. Om det är fler som ska prövas i samband med godkännande för F-skatt ska de aktuella förhållandena både hos sökanden och hos övriga som ska prövas vara avgörande. Om någon av dessa inte kan bli godkänd för F-skatt ska inte heller övriga kunna bli det (prop. 2010/11:165, s. 330).

Sambandet mellan en företagsledare och det företag där hen tidigare har varit företagsledare bryts när två år har gått sedan företagsledarskapet upphörde. Om två år har passerat när Skatteverket ska pröva en ansökan saknar alltså förhållandena i företaget relevans för bedömningen av den tidigare företagsledarens rätt till godkännande för egen del eller för ett annat företag eller bolag i vilket hen är företagsledare.

Definition av företagsledare, fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

Vid bedömningen av om ett bolag ska betraktas som ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag samt om en person ska anses som företagsledare eller inte gäller de definitioner som anges i 56 kap. 2, 4 och 6 §§ IL .

Av 2 kap. 2 § IL framgår att de termer och uttryck som används också omfattar motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses. Detta innebär att även utländska fåmansföretag och fåmanshandelsbolag omfattas av reglerna.

Byte av företagsledare

Om företaget har bytt företagsledare ska Skatteverket ta ställning till vilka redovisnings- eller betalningsbrister som är hänförliga till företagsledaren. Vid den bedömningen ska Skatteverket i ett första steg kontrollera vilka brister som finns vid bedömningstillfället. Nästa steg är att bedöma vilka brister som är hänförliga till företagsledaren.

Redovisningsbrister som uppkommit då deklarationstidpunkten har infallit under den tid som personen varit företagsledare kan hänföras till denna. Det gäller både skattedeklarationer (arbetsgivardeklarationer och momsdeklarationer) och inkomstdeklarationer. Det avgörande är om deklarationerna har lämnats. Att bolaget har redovisat för låga skatter och avgifter i lämnade skattedeklarationer eller inkomstdeklarationer kan inte anses vara någon redovisningsbrist.

En företagsledare får anses vara ansvarig för att samtliga skulder betalas i fåmansföretaget, d.v.s. både för skulder som uppkom innan hen tillträdde som företagsledare och för de skulder som förfallit till betalning under tiden hen varit företagsledare. Betalningsbrister där förfallodagen har infallit fram till företagsledaren utträtt och som fortfarande är obetalda vid bedömningstillfället ska hänföras till denna. Det kan antingen vara betalningsdagen för olika typer av deklarationer eller omprövningsbeslutens förfallodagar. Beloppen ska ha debiterats på bolagets skattekonto före eller under den tid som personen var företagsledare i fåmansföretaget.

Deklarationer eller beslut som har förfallodag efter att företagsledaren har utträtt ur bolaget är inte hänförliga till företagsledaren, även om de avser en period när personen var företagsledare. För att samtliga betalningsbrister ska anses vara betalda ska det inte ha funnits något underskott på skattekontot för fåmansföretaget vid en månadsavstämning efter att hen utträtt som företagsledare.

Brister i redovisning eller betalning

Bedömningen av om brister i redovisning eller betalning ska ses som obetydliga eller inte skiljer sig till viss del åt beroende på om prövningen gäller godkännande för F-skatt eller återkallelse. Även vid en prövning av den som smittar skiljer sig bedömningen av om brister i redovisning eller betalning ska ses som obetydliga på motsvarande sätt.

Bedömningen av om brister i redovisning eller betalning smittar görs därför vid godkännandetillfället enligt reglerna för vad som är en obetydlig brist vid ansökan om godkännande för F-skatt.

Vid återkallelsetillfället görs bedömningen enligt reglerna för vad som är en obetydlig brist vid återkallelse av godkännande för F-skatt.

Vid bedömningen av om bristerna är obetydliga eller inte bedöms fåmansföretaget för sig och företagsledaren för sig. Om fåmansföretaget t.ex. har två oredovisade arbetsgivardeklarationer och företagsledaren har två oredovisade mervärdesskattedeklarationer så är dessa obetydliga, eftersom de var för sig inte uppgår till minst fyra brister.

Samtliga betalningsbrister och redovisningsbrister ska specificeras i ett beslut om avslag eller återkallelse av godkännande för F-skatt, även om beslutet ställs till någon annan än den som har skulderna, se Vilka brister ska tas med i förslag till beslut respektive beslut?

Intyg om att skatte- och avgiftsskulder saknas i utlandet

Den som inte har betalat utländska skatter eller avgifter i en utsträckning som inte är obetydlig ska inte vara godkänd för F-skatt (9 kap. 1 § andra stycket 3 b). Om någon av personerna som omfattas av reglerna om smitta finns eller inom en tvåårsperiod har funnits i utlandet ska intyg om att skatte- och avgiftsskulder i utlandet saknas lämnas.

Om exempelvis ett svenskt fåmansföretag ansöker om godkännande för F-skatt och företagsledaren även är företagsledare i ett utländskt företag (t.ex. det bolag som äger det svenska företaget) som kan jämställas med ett svenskt fåmansföretag, så ska ett intyg från skattemyndigheten eller annan myndighet i landet där det utländska företaget har sitt säte lämnas som visar att företaget inte har några skatteskulder. Detsamma gäller företagsledaren om denna inte är eller under en tvåårsperiod innan bedömningstillfället varit bosatt i Sverige och inte heller vistas här stadigvarande. Om den sökande är en utländsk juridisk person som kan jämställas med ett svenskt fåmansföretag ska både den juridiska personen och en utländsk företagsledare lämna intyg om att de inte har skatteskulder i det land där företaget har sitt säte respektive företagsledaren är bosatt eller verksam.

Särskilt om smitta vid konkurs

En fysisk person som är försatt i konkurs kan inte godkännas för F-skatt. Det innebär också att om hen är företagsledare i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, kan inte heller bolaget bli godkänt för F-skatt. Det behöver inte finnas någon annan grund, t.ex. redovisnings- eller betalningsbrister.

Konkurs utgör i sig ett hinder för att godkänna för F-skatt men om en företagsledare i allt väsentligt handlat i enlighet med de regler som gäller när ett företag kommer på obestånd bör hen kunna vara godkänd för F-skatt i annan verksamhet som hen bedriver, förutsatt att övriga förutsättningar för godkännande för F-skatt är uppfyllda. Konkursen kan i dessa fall inte anses vara ett missförhållande, se prop. 2010/11:165 s. 725.

Om konkursen är avslutad och den som gått i konkurs är en juridisk person ska det bolaget inte ingå i prövningen enligt 9 kap 2 § SFL.

Betalnings- och redovisningsbrister som kan hänföras till företagsledaren

Nytt: 2024-03-05

Betalningsbrister och redovisningsbrister är missförhållanden som smittar om de kan hänföras till företagsledaren (9 kap. 1 § andra stycket 3 b och 3 c SFL och 9 kap. 2 § SFL).

När ett företag försätts i konkurs mister den som har varit företagsledare sin ställning och därmed sitt väsentliga inflytande i företaget. I ett sådant fall finns det inte någon företagsledare under den tid som företaget är försatt i konkurs. Det innebär att betalnings- och redovisningsbrister som uppkommit under den tid som företaget är försatt i konkurs visserligen är missförhållanden men inte sådana som kan hänföras till den tidigare företagsledaren enligt reglerna om smitta.

För att en betalningsbrist ska vara hänförlig till företagsledaren ska skulden ha förfallit till betalning före beslutet om konkurs alternativt före fristdagen, d.v.s. den dag som ansökan om konkurs på egen begäran kom in till tingsrätten.

För att en redovisningsbrist ska vara hänförlig till företagsledaren ska deklarationstidpunkten ha inträffat före beslutet om konkurs alternativt före fristdagen. Detta gäller både skattedeklarationer och inkomstdeklarationer. En konkursgäldenär är visserligen skyldig att lämna sådana deklarationer för tid före beslutet om konkurs alternativt före fristdagen, även om deklarationstidpunkten inträffar senare. Det är dock i egenskap av företrädare, inte företagsledare, som personen är deklarationsskyldig.

Tidigare:

För att en skatteskuld ska vara en betalningsbrist som är hänförlig till företagsledaren för företaget ska den ha förfallit till betalning före beslutet om konkurs alternativt före fristdagen, d.v.s. den dag som ansökan om konkurs på egen begäran kom in till tingsrätten.

När det gäller redovisningsbrister är konkursgäldenären skyldig att lämna arbetsgivardeklarationer och momsdeklarationer för tid före beslutet om konkurs alternativt före fristdagen, även om deklarationstidpunkten inträffar senare. Om sådana deklarationer saknas är varje saknad deklaration en brist som kan hänföras till företagsledaren för bolaget.

Om konkursen är avslutad ska fåmansföretaget inte ingå i prövningen enligt 9 kap. 2 § SFL eftersom det inte finns någon grund för återkallelse kvar som kan smitta företagsledaren.

Reglerna gäller också för fåmanshandelsbolag (9 kap. 2 § tredje stycket SFL).

När företagsledarens identitet är oklar

För att ett fåmansföretag ska kunna godkännas för F-skatt krävs det bland annat att företagsledaren själv uppfyller kraven för godkännande för F-skatt. Det innebär att företagsledaren exempelvis inte får ha skatteskulder. I samband med att ett fåmansföretag ansöker om F-skatt kontrolleras därför både bolaget och företagsledaren.

Om det visar sig att företagsledarens person- eller samordningsnummer är ett sådant nummer som förvärvats genom att uppvisa förfalskade handlingar, exempelvis ett förfalskat pass (falsk identitet), måste Skatteverket utreda vem som är den verkliga företagsledaren enligt 56 kap. 6 § IL. Skatteverket måste veta vem som är företagsledare för att kunna göra en bedömning av om denna har fullgjort sina skyldigheter att redovisa och betala skatter och avgifter m.m. Om bolaget inte kan ange vem som är den verkliga företagsledaren ska bolaget inte godkännas för F-skatt eftersom Skatteverket då inte kan kontrollera om samtliga krav för F-skatt är uppfyllda.

Om det först efter att fåmansföretaget har godkänts för F-skatt uppmärksammas att företagets företagsledare har registrerats med en falsk identitet ska Skatteverket ge företaget möjlighet att komma in med uppgift om vem som faktiskt använder sig av den falska identiteten. Detta för att Skatteverket ska kunna utreda vem som är den verkliga företagsledaren, och därmed kunna göra en bedömning av om fåmansföretaget uppfyller kraven för att få behålla sitt godkännande för F-skatt. Om det inte framkommer vem som är den verkliga företagsledaren kan fåmansföretagets godkännande för F-skatt återkallas eftersom företaget inte visat att de uppfyller kraven för att ha F-skatt.

Om fåmansföretaget inte svarar, eller lämnar ett svar som innebär att det inte går att bedöma vem som är företagsledare, kan Skatteverket besluta att inte godkänna företaget för F-skatt respektive återkalla F-skatten. I detta fall blir det ingen skillnad på godkännande- respektive återkallelsesituationerna eftersom Skatteverket redan tidigare utrett att det verkligen är en konstaterad falsk identitet. Grunden för beslutet blir då att Skatteverket inte kan tillämpa 9 kap. 2 § SFL eftersom Skatteverket inte vet vem som ska prövas enligt 9 kap. 1 § andra stycket 3 SFL.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1991/92:112 om F-skattebevis, m.m. [1]
  • Proposition 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. kap. 1–11 [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 1 [1] [2]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]

Ställningstaganden

  • Återkallelse av F-skatt - vid falsk identitet [1]