Omräkning av valuta

Redovisningsvalutan är svenska kronor

Redovisningsvalutan ska som huvudregel vara svenska kronor. I aktiebolag och vissa andra företag får redovisningsvalutan i stället vara euro (4 kap. 6 § BFL). När säljaren av en vara eller en tjänst tar betalt i en annan valuta än redovisningsvalutan ska beskattningsunderlaget bestämmas på visst sätt. I dessa fall ska det utländska beloppet räknas om till svenska kronor.

Omräkningen till svenska kronor ska göras antingen enligt

• den senaste genomsnittliga växelkursen som har fastställts på den mest representativa valutamarknaden i Sverige, eller
• den senaste växelkursen som offentliggjorts av Europeiska centralbanken.

Omräkningen ska göras vid tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffar. Det gäller både transaktioner som är skattepliktiga och som är undantagna från skatteplikt (8 kap. 21 § ML, prop. 2022/23:46 s. 269 och artikel 91.2 i mervärdesskattedirektivet).

Det registreras inte någon genomsnittlig växelkurs på den mest representativa valutamarknaden i Sverige.

Skatteverket anser att den valutakurs som motsvarar en sådan kurs och därför kan tillämpas är den mittkurs som Nasdaq OMX Stockholm AB fastställer eller den kurs som Europeiska centralbanken (ECB) fastställer. ECB:s kurs publiceras på bl.a. Riksbankens webbplats.

Under helgdagar och andra dagar för vilka valutanoteringar saknas bör den senaste noterade kursen användas (Skatteverkets ställningstagande Valutan i fakturan och omräkning av mervärdesskattebeloppet när skatten ska betalas i Sverige). Jämför prop. 2011/12:94 s. 67 och s. 89.

Om Europeiska centralbankens växelkurs används vid omräkning mellan andra valutor än euro ska omräkningen göras med växelkursen i euro för varje valuta för sig (8 kap. 22 § ML).

Redovisningsvalutan är euro

Om den beskattningsbara personen har sin redovisning i euro och beskattningsunderlaget uttrycks i annan valuta än euro ska omräkningen till euro göras enligt något av de två alternativen som framgår av 8 kap. 21 § ML, se ovan. (8 kap. 23 § första stycket ML och artikel 91.2 i mervärdesskattedirektivet).

Omräkningen från euro till svenska kronor ska dock göras enligt reglerna i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. Dessa regler ska tillämpas även av en beskattningsbar person som saknar etablering inom landet och som har sin redovisning i euro (8 kap. 23 § andra stycket ML).

Kursdifferens

Om beloppet i fakturan är högre än den ersättning säljaren faktiskt får efter växling av valutan ska skatten ändå redovisas enligt fakturan. Belopp som i en faktura betecknas som mervärdesskatt ska inbetalas till staten. Normalt krävs för en ändring av betalningsskyldigheten att en kreditnota utfärdas (Skatteverkets ställningstagande Valutan i fakturan och omräkning av mervärdesskattebeloppet när skatten ska betalas i Sverige).

Exempel: kursdifferens

En handlare med en butik nära norska gränsen säljer kläder till norska kunder. Valutakurserna var följande:

Värdet på varorna uppgår för en försäljningsdag till 1 000 000 SEK. Kunderna betalar i norsk valuta, 961 538 NOK. Handlaren växlar in dagskassan till svenska kronor hos banken och får 1 021 634 SEK (961 538 x 1,0625).

Vid beräkning av beskattningsunderlaget omräknas ersättningen med beaktande av den officiella fixkursen (jfr vad som sägs ovan gällande 8 kap. 21 § första stycket 1 ML) vilket blir 1 044 230 SEK (961 538 x 1,086). Det omräknade beloppet överstiger den ersättning som handlaren faktiskt har fått med 22 596 kronor. Handlarens beskattningsunderlag uppgår till 835 384 kronor (1 044 230 x 0,8).

Skulle valutakursen vid tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen vid omräkningen istället medfört en valutakursvinst påverkar det inte beskattningsunderlaget, d.v.s. när det beräknade beskattningsunderlaget är lägre än det belopp som handlaren fick när dagskassan växlades in. Det är fråga om en finansiell intäkt som faller utanför mervärdesskattens tillämpningsområde.

Betalning i bitcoin

Det förekommer att säljare av varor eller tjänster tar betalt i en virtuell valuta som t.ex. bitcoin. Bitcoin används som betalningsmedel och accepteras som sådant av vissa aktörer (C264/14, David Hedqvist, punkten 52). Bitcoin ges inte ut av någon centralbank vilket innebär att det inte finns någon officiell växelkurs för bitcoin. Mot bakgrund av att bestämmelsen i 8 kap. 21 § ML endast gäller officiella valutor måste beskattningsunderlaget bestämmas på annat sätt.

Om det i avtalet med kunden finns angivet ett belopp i svenska kronor tillsammans med bitcoin så ska omräkning inte göras utan det är det angivna beloppet i svenska kronor som gäller vid fastställandet av beskattningsunderlaget. Detsamma gäller om säljaren har angett varans eller tjänstens pris både i svenska kronor och i bitcoin. Om säljaren har angett priset i en annan officiell valuta än svenska kronor ska omräkning göras utifrån det priset. Omräkningen ska då göras enligt vad som sägs i 8 kap. 21 och 22 §§ ML.

Om priset på varan eller tjänsten endast har angetts i bitcoin ska omräkning av beloppet göras till svenska kronor. Säljaren ska då använda en växelkurs som är baserad på de kurser som erbjuds av de växlingsföretag som finns på marknaden. Det finns i dag flera växlingsföretag som tar emot bitcoin. Växelkurserna kan därför variera mellan växlingsföretagen. Om så är fallet ska säljaren använda en genomsnittskurs mot svenska kronor baserad på växelkurserna vid tidpunkten för när den beskattningsgrundande händelsen inträffade.

Kompletterande information

• Faktureringsvaluta.