En kontant ersättning eller annan ersättning som en begränsat skattskyldig artist eller idrottsman eller ett utländskt artistföretag får är skattepliktig inkomst om följande förutsättningar är uppfyllda:
Även förskott av en sådan ersättning är skattepliktig (7 § första stycket A-SINK).
Även sådan ersättning som en utländsk arrangör ger ut till en utländsk artist eller ett artistföretag för artistisk verksamhet i Sverige ska anses som ersättning som kommer (uppbärs) från Sverige (prop. 1990/91:159 s. 30).
Till artistisk verksamhet räknas personligt framträdande inför publik eller vid ljud- eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande (3 § A-SINK).
Ren undervisnings-, instruktions- eller bildningsverksamhet eller andaktsutövning omfattas inte.
Endast den som framträder med artistisk verksamhet på t.ex. en scen omfattas av A-SINK. Det innebär att exempelvis scenpersonal, tekniska biträden, regissörer och koreografer inte omfattas. För sådana personer blir i stället SINK aktuell.
Gränsdragningsproblem kan uppkomma om t.ex. en artist under ett engagemang både undervisar och ger en konsert. Endast den del av ersättningen som avser konserten omfattas av A-SINK, varför det är önskvärt att fördelningen av ersättningen framgår av avtal eller liknande. Om det inte framgår hur ersättningen ska fördelas måste en uppskattning göras av hur stor del av ersättningen som belöper på respektive verksamhet.
Nytt: 2024-03-01
Gränsdragningsproblem kan uppstå även vid uppspelning av inspelad musik vid t.ex. dans- och idrottsevenemang. Enligt Skatteverket är det artistisk verksamhet enligt 3 § A-SINK att en discjockey (DJ) väljer och mixar musik i stunden (”live”) och är tydligt synlig för en publik på en scen, i ett för ändamålet inrättat bås på ett dansgolv eller på ett likvärdigt sätt. Enligt Skatteverket är det däremot inte artistisk verksamhet att en person i förväg sammanställer och därefter sköter uppspelningen av musik vid ett evenemang utan att vara tydligt synlig för publik på nyss angivet sätt.
I vissa fall kan det också vara svårt att avgöra om det är en konsert eller t.ex. ett föredrag eller deltagande i andaktsutövning. I dessa fall bör bedömningen ske utifrån en huvudsaklighetsprincip.
Till idrottslig verksamhet räknas framträdande inför publik, direkt eller genom radio- eller TV-inspelning, vid tävling eller uppvisning (3 § A-SINK).
Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom funnit att ersättning enligt sponsringsavtal för att exponera ett företags varumärke vid tävlingar inför publik utgör ersättning för idrottslig verksamhet som är skattepliktig enligt A-SINK (HFD 2016 ref. 23) (se Skatteverkets rättsfallskommentar om Skattepliktig ersättning enligt A-SINK).
Nytt: 2024-12-17
Skatteverket anser att en aktivitet ska anses vara en idrott enligt A-SINK om den är av ett slag som bedrivs av ett specialidrottsförbund som är medlem i Riksidrottsförbundet (RF). Vem som arrangerar ett visst framträdande med aktiviteten saknar betydelse.
En aktivitet ska inte anses vara en idrott enligt A-SINK om RF, vid prövningen av en ansökan om medlemskap, har bedömt att aktiviteten inte är en idrott enligt RF:s definition.
När det gäller aktiviteter som RF inte har bedömt enligt sin definition av idrott kommer Skatteverket att bedöma om de är idrotter enligt A-SINK med ledning av RF:s definition (Skatteverkets ställningstagande om vad som är idrott enligt A-SINK).
Nytt: 2024-02-20
Enligt Skatteverket utövar en idrottsdomare i denna roll inte den idrott hen dömer i. Domaren framträder därför inte inför publik, utövar inte idrottslig verksamhet och är inte en idrottsman i den mening som avses i 3 § A-SINK. Det gäller även om domaren finns på en spelplan eller på annat sätt kan ses eller höras av en publik.
Med svenskt fartyg avses ett sådant svenskt eller utländskt handelsfartyg som avses i 5 § första stycket 12 SINK (3 § A-SINK).
Skatteverket anser att ersättning som betalas ut till en begränsat skattskyldig idrottsutövare i samband med undertecknandet av ett avtal om anställning hos en svensk idrottsklubb (s.k. sign on fee) ska beskattas enligt A-SINK.
Om ersättningen utgår dels för den framtida idrottsprestationen i Sverige, dels för arbete exempelvis som tränare här, ska den del som avser tränarersättningen beskattas enligt SINK och övrig del enligt A-SINK.
Om ersättning betalas ut efter att anställningen i Sverige upphört (s.k. sign off fee) beskattas ersättningen enligt A-SINK om idrottsutövaren är begränsat skattskyldig när hen kan disponera ersättningen.
Skattverket anser att prispengar och andra ersättningar som i samband med hästsporttävlingar i Sverige betalas av svenska utbetalare till utländska mottagare utgör sådan inkomst som är skattepliktig enligt A-SINK. Detta gäller oavsett vilken hästsport som det tävlas i och oavsett om ryttaren, kusken eller jockeyn är delägare av hästen eller inte.
Får en begränsat skattskyldig artist eller idrottsutövare sjuk- eller föräldrapenning är detta inte en ersättning för artistisk eller idrottslig verksamhet. En sådan inkomst är i stället skattepliktig enligt SINK.
Skatteverket anser att direktpension till en begränsat skattskyldig idrottsutövare inte ska beskattas enligt A-SINK utan enligt SINK, oavsett om utbetalningen sker löpande eller i form av ett engångsbelopp.
Bestämmelserna om skattelättnader för nyckelpersoner m.fl. i IL har inte någon motsvarighet i A-SINK. Några skattelättnader ska därför normalt inte medges vid beskattning enligt A-SINK.
Den som är skattskyldig enligt A-SINK men väljer beskattning enligt IL i stället omfattas dock av bestämmelserna. Läs mer på sidan Val av beskattning enligt IL.
Skatteverket anser att skattelättnader ska tillämpas på ersättning som betalas ut i förskott när ersättningen är hänförlig till ett arbete som ska utföras inom den tidsgräns som gäller enligt Forskarskattenämndens beslut. Betalas ett förskott ut till den som är bosatt utomlands ska det tas hänsyn till bestämmelserna om skattelättnader vid beskattning enligt A-SINK.
Skatteverket anser att om villkoren för skattelättnader var uppfyllda under den tid då arbetet utfördes men ersättningen kan disponeras först efter utflyttning från Sverige och beskattning enligt A-SINK är aktuell då ska de skattelättnader som finns reglerade i IL tillämpas. Exempelvis ska enbart 75 procent av en retroaktiv lön beskattas med A-SINK.
Inkomst i form av biljettintäkter, reklamintäkter och andra intäkter av en tillställning i Sverige eller på ett svenskt fartyg är skattepliktig inkomst för en utländsk arrangör (7 § andra stycket A-SINK).
Frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande får är inte skattepliktiga (8 § första stycket 1 A-SINK).
Det rör sig här om sådana personer som utan inträdesavgift uppträder med musik, sång, akrobatik och liknande aktiviteter på gator, torg, tunnelbanestationer och andra platser (prop. 1990/91:159 s 31).
Inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till ett fast driftställe i Sverige är inte skattepliktig enligt A-SINK (8 § första stycket 2 A-SINK). Inkomsten är i stället skattepliktig enligt IL.
Royalty och periodiskt utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar är inte skattepliktig (8 § första stycket 3 A-SINK). Sådan inkomst som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet kan dock vara skattepliktig enligt IL, se sidan Royalty eller en periodvis utgående avgift. En ersättning från svensk radio och TV ska anses som sådan royalty eller avgift till den del den inte avser en förstagångssändning från en sändare här i riket (8 § andra stycket A-SINK).
En inkomst som är undantagen från beskattning på grund av en bestämmelse i ett skatteavtal är inte skattepliktig (8 § första stycket 4 A-SINK).
Läs om skatteavtaltillämpning på sidan Article 17 Entertainers and sportspersons.
Ersättning som ges i form av nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och logi i samband med inkomsternas förvärvande är inte skattepliktig. Inte heller ersättning för styrkta sådana kostnader som personen själv betalat är skattepliktig (8 § första stycket 5 A-SINK).
Om utbetalaren inte ger ersättning i form av betald resa, transport, kost eller logi och det inte heller är fråga av ersättning för gjorda utlägg för denna typ av kostnader, utan sådan ersättning från utbetalaren ingår som en del i den kontanta ersättningen, är däremot hela ersättningen skattepliktig.
Om en mottagare av kostnadsersättning är bosatt i ett EES-land anser dock Skatteverket, att en sådan mottagare inte ska betala särskild inkomstskatt på kostnadsersättningar som avses i 10 kap. 3 § 8 och 9 SFL (tidigare 8 kap. 19-20 §§ SBL) och där skatteavdrag inte ska göras för den som är obegränsat skattskyldig. Detta med anledning av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2010 ref. 122) (se Skatteverkets rättsfallskommentar HFD 2010-12-30, Skattevdrag och arbetsgivaravgifter vid beskattning enligt SINK). Domen avsåg beskattning enligt SINK men motsvarande får anses gälla vid beskattning enligt A-SINK.
Naturaförmåner är skattefria om det sammanlagda värdet från en utbetalare under en redovisningsperiod uppgår till högst 0,03 prisbasbelopp enligt SFB avrundat till närmaste hundratal kronor (8 § första stycket 6 A-SINK).
En inkomst hos en utländsk arrangör som i allt väsentligt motsvarar en sådan svensk ideell förening som uppfyller ändamåls-, verksamhet- och fullföljdskraven i 7 kap. 4–6 §§ IL och öppenhetskravet i 7 kap. 10 § IL är skattefri, om en sådan förening inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten (8 § första stycket 7 A-SINK).