Lönegaranti vid företagsrekonstruktion

Vad lönegaranti är och vad den omfattar

Lönegaranti innebär att staten för viss tid och upp till ett visst belopp går in och betalar arbetstagarens fordringar på lön m.m. hos en arbetsgivare som är föremål för företagsrekonstruktion.

Vid företagsrekonstruktion omfattar lönegarantin arbetstagarens lönefordringar som skulle ha haft förmånsrätt om arbetsgivaren i stället hade försatts i konkurs (7 § andra stycket LGL).

På motsvarande sätt som vid en konkurs har arbetstagaren även rätt till lönegaranti för hela sin fordran på uppsägningslön (7 a § LGL).

Information om lönegarantins omfattning hittar du under vad lönegaranti är och vad den omfattar.

Företagsrekonstruktörens roll

Rekonstruktörens roll, när det gäller handläggning av lönegaranti­frågor, motsvarar den roll en konkursförvaltare har i en konkurs utan bevakningsförfarande. Det är rekonstruktören som fattar beslut­et om lönegaranti (16 § LGL).

Rekonstruktören är behörig att fatta beslut i frågan om lönegaranti även efter det att rekonstruktionen har upphört, så länge anspråket på lönegaranti har framställts innan rekonstruktionen upphörde (NJA 2020 s. 227).

Tillsynsmyndighetens roll

Tillsynsmyndigheten i konkurser har tillsyn över att rekonstruktören sköter lönegaranti­hanteringen på ett riktigt sätt och kan på samma sätt som vid konkurs väcka talan vid allmän domstol om de anser att beslutet om lönegaranti är felaktigt (30 § LGL) . Rekonstruktören är skyldig att sända en kopia av ett beslut om lönegaranti till tillsynsmyndigheten, samt även att på begäran lämna vissa uppgifter till tillsynsmyndigheten (19 § LGL). En missnöjd arbetstagare kan också väcka talan mot rekonstruktörens beslut och tillsynsmyndigheten blir då motpart (29 § andra stycket LGL).

Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen är utbetalande myndighet för lönegaranti när en arbetsgivare fått ett beslut om företagsrekonstruktion från tingsrätten fram till och med den 31 januari 2025. Se årsutgåva 2023 för mer information om länsstyrelsens roll.

Skatteverket roll

Skatteverket är utbetalande myndighet för lönegaranti när en arbetsgivare fått ett beslut om företagsrekonstruktion från tingsrätten från och med den 1 februari 2025. Skatteverket fullgör även vissa av arbetsgivarens skyldigheter när det gäller skatteavdrag, beslut om löneutmätning och att lämna individuppgifter eller kontrolluppgifter för inkomstbeskattningen samt uppgift om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer (24 § LGL och 7 § LGF). Skatteverket ska dessutom betala arbetsgivaravgifter (2 kap. 1 och 11 §§ SAL). När Skatteverket betalar ut lön i form av lönegaranti ska således inte arbetsgivaren redovisa avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för dessa löner och därmed inte heller göra någon inbetalning till Skatteverket avseende dessa skatter och avgifter (26 kap. 2 § SFL).

Statens krav på företagets återbetalning av lönegaranti ska bevakas av Skatteverket även när länsstyrelsen utbetalat garantibeloppet (7 § BorgL).

Krav på återbetalning mot arbetstagare

Om lönegaranti har betalats ut obehörigt, med ett för stort belopp eller om beslutet om företagsrekonstruktion blivit upphävt kan arbets­tagaren bli skyldig att återbetala garantibeloppet, om det inte finns särskilda skäl (34–36 §§ LGL).

Återbetalningsskyldigheten vid upphävande gäller bara sådana situationer där det ursprungliga beslutet om företagsrekonstruktion upphävs av en högre instans. Ett beslut om att en inledd företagsrekonstruktion ska upphöra medför inte att återbetalning ska ske (jfr 6 kap. 1 § FrekL) (prop. 2004/05:57 s. 35).

Fordringar som ingår i en planförhandling

Statens regressfordran på utbetald lönegaranti

Lönegarantin träder in i stället för arbetsgivarens lönebetalningar. Det är inte fråga om ett statligt ekonomiskt stöd för ett företag utan det handlar uteslutande om ett skydd för arbetstagarna. Arbetsgivaren är därmed ­skyldig att betala tillbaka det utbetalda garantibeloppet. Det är den utbetalande myndigheten som beslutar om återbetalning av den del av den utbetalda lönegarantin som inte omfattas av en skulduppgörelse.

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att ett återkravsbeslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (se Skatteverkets rättsfallskommentar Statens regressfordran för lönegarantimedel vid offentligt ackord).

Staten ska i beslutet om återbetalning uppmana arbetsgivaren att betala fordringen senast vid en viss tidpunkt för att inte ansökan om indrivning ska göras (3 § IndrF). Om betalning inte inkommer på förfallodagen ska fordran överlämnas till Kronofogden för indrivning inom två månader (13 § LGF och 4 § IndrF).

Ränta på återbetalningskravet

Vad gäller ränta på återbetalningskravet är det Skatteverkets uppfattning att staten är berättigad till samma ränta som arbetstagaren hade haft rätt till om inte lönefordringen ersatts av lönegaranti (NJA 1998 s. 219). Det innebär att ränta ska beräknas enligt 6 § räntelagen (1975:635) från respektive utbetalningstillfälle. För att inte lönegarantireglerna ska anses strida mot EU:s stats­stöds­regler får inte återbetalningsvillkoren vara förmånligare än vad som skulle ha gällt i förhållande till en privat borgenär. Den ränta som löper på lönegarantifordran får således inte vara lägre än de marknadsmässiga räntesats­erna (C-342/96, Tubacex).

Att sätta ned en fordran på återkrav av lönegaranti enligt fordringsförordningen

Skatteverket har som borgenärsföreträdare möjlighet att sätta ned fordran på återkrav av ett utbetalt garantibelopp genom ett ackord (4 § BorgL). Även om borgenärslagen är tillämplig på en fordran mot arbetsgivaren på återbetalning har även Skatteverket som utbetalande myndighet möjlighet att helt eller delvis efterge fordran (17 § fordringsförordningen). Gränssnittet mellan ackord och annan eftergift är inte i alla lägen helt. Är grunden för betalningsbefrielse att gäldenären hamnat i en obestånds­situation bör prövningen göras av Skatteverket inom ramen för ett ackordsförfarande.

Frivilliga överenskommelser enligt borgenärslagen

Skatteverket kan som borgenär i undantagsfall välja att delta i ett underhands­ackord. Vid ett underhands­ackord finns det inga begränsningar avseende vilka typer av fordringar som kan ingå. Skatteverket kan således vid en företagsrekonstruktion frivilligt göra eftergifter genom att t.ex. godta betalning med ett lägre belopp eller med en förlängd betalningstid (s.k. moratorieackord). Skatteverket ska beakta vissa förutsättningar vid underhandsackord. Uppgörelsen ska t.ex. vara ekonomiskt fördelaktig för staten och inte olämpligt från allmän synpunkt. I samband med att ackordsuppgörelsen ingås måste det vara klarlagt att företaget har förmåga att betala skulden på anfordran. Under förutsättning att Skatteverket är positiv till rekonstruktionen och att övriga borge­närer går med på samma eftergifter är det möjligt att diskutera en sådan lös­ning som en del av planen att rädda en verk­samhet. Det fram­står som mindre lämpligt att staten regel­mässigt ska förväntas göra ensidiga eftergifter.

Uppskov med betalning av återkrav

När länsstyrelsen har betalat ut lönegarantimedel vid en företags­rekonstruk­tion händer det att arbetsgivaren begär ett uppskov med bolagets återbetal­ning av lönegarantimedlen. Den underliggande tanken är att rekonstruk­tionen ska lyckas. Men i och med att löne­garantin inträder i stället för en arbets­givares normala löne­utbetal­ningar har företaget i praktiken redan ett anstånd med löneutbetalningar.

Länsstyrelsen har möjlighet att medge skäligt betalningsanstånd (14 § fordrings­förordningen). Anstånd utöver ett år kräver att det är till fördel för staten eller att det i övrigt finns synner­liga skäl.

Kvittning i företagsrekonstruktion

Under en företagsrekonstruktion kan Skatteverket kvitta gäldenärens fordran på utbetalning av ett överskott på skattekontot mot en regressfordran på utbetald lönegaranti.

Återkrav av arbetsgivaravgifter

Den som utger avgiftspliktig ersättning ska betala arbetsgivaravgifter enligt bestämmelsen i 2 kap. 11 § SAL. Skatteverket ska alltså betala arbetsgivaravgifter på utbetald lönegaranti. Det saknas stöd i lagstiftningen för att arbetsgivaravgifterna ska återbetalas av företaget likt lönegarantibeloppet. Skatteverket kan, bl.a. mot bakgrund av NJA 1998 sid 834, konstatera att det saknas lagstöd för att staten på liknande sätt ska ha rätt att kräva ersättning av någon annan för sådan betalning av arbetsgivaravgifter som staten gjort avseende utbetald lönegaranti i samband med en konkurs eller en företagsrekonstruktion.

Skatteverket anser inte heller att en regressrätt kan stödjas på allmänna principer om regressrätt vid betalning av annans skuld när det finns sådan skyldighet.

Skatteverket gör i ställningstagandet När Skatteverket har betalat ut lönegaranti under en företagsrekonstruktion ska myndigheten återkräva det statsstöd som beviljats i form av betalda arbetsgivaravgifter bedömningen att staten är skyldig att kräva betalning av arbetsgivaren avseende betalda arbetsgivaravgifter.