Legal företrädare

Vad är en företrädare?

Skatteverket kan efter ansökan till förvaltningsrätten under vissa givna förhållanden få en företrädare för en juridisk person solidariskt betalningsansvarig för den juridiska personens skatter och avgifter. Begreppet företrädare definieras inte i reglerna om företrädaransvar. Det har förts diskussioner om att införa en legaldefinition av begreppet företrädare i reglerna om företrädaransvar. Någon sådan definition infördes inte eftersom bedömningen gjordes att det skulle kunna leda till en utvidgning eller inskränkning av tillämpningsområdet (prop. 2002/03:128 s. 24 f.).

Frågan om vem som är företrädare ska bedömas utifrån objektivt konstaterbara omständigheter. Att legala företrädare för en juridisk person ska anses vara företrädare i den mening som avses i reglerna om företrädaransvar är klart och uttalas också i nyss nämnda förarbete. Även andra än legala företrädare, s.k. faktiska företrädare, kan komma i fråga för företrädaransvar.

Legala företrädare för aktiebolag

I ett aktiebolag är aktiebolagets styrelse och verkställande direktör (vd) legala företrädare för bolaget (8 kap. 35 § ABL). Såväl vd som den som är ordinarie ledamot av en bolagsstyrelse kan i sin roll som legal företrädare för bolaget bli solidariskt betalningsansvarig tillsammans med bolaget för obetalda skatter och avgifter enligt reglerna om företrädaransvar.

Styrelsen i ett aktiebolag kan inte genom delegation, utfärdande av fullmakter eller på annat sätt avsäga sig det yttersta ansvaret för aktiebolagets organisation och förvaltning. Samma gäller för skyldigheten att ansvara för en betryggande kontroll av aktiebolagets bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden (prop. 2004/05:85 s. 310 och prop. 2004/05:85 s. 617–618).

En relativt vanligt förekommande situation är att makar eller sambor driver ett aktiebolag tillsammans. Det kan vara så att den ena av dem står som registrerad legal företrädare i Bolagsverkets register men inte den andra. Denna fördelning kan t.ex. bero på att den som inte står registrerad har skatteskulder hos Kronofogden för indrivning, vilket t.ex. skulle kunna försvåra för aktiebolaget att godkännas för F-skatt.

Rättsfall: betydelsen av registrering som styrelseledamot i aktiebolagsregistret

Det förhållandet att ett styrelseuppdrag har varit av formell natur eller att styrelseledamoten inte har förstått innebörden av uppdraget innebär inte frihet från att fullgöra de förpliktelser som följer av uppdraget (NJA 1974 s. 297). Dock kan ansvarsfördelningen i ett företag påverka hur långt betalningsansvaret sträcker sig (NJA 1973 s. 587). En styrelseledamots ansvar och skyldighet att kontrollera verksamheten beror på ansvarsfördelningen inom styrelsen, eventuell delegation och särskilda uppdrag som företrädarna har (se Skatteverkets rättsfallskommentar HFD, 1736-16, Företrädaransvar - styrelseledamots kontrollansvar) HFD 2017 ref 12.

Det är inte helt ovanligt att den ena parten i ett parförhållande står registrerad som legal företrädare men att det är den andra parten som i praktiken driver verksamheten. Kammarrätten i Stockholm har uttalat att detta inte i sig är tillräckligt för den legala företrädaren att frias betalningsansvar (KRNS 2009-10-29 i mål nr 2213-09).

Högsta förvaltningsdomstolen anser att registrering i aktiebolagsregistret ger en särskild bevisverkan åt det som har registrerats. Eftersom det, enligt förarbetena till aktiebolagslagen, finns en presumtion för att en uppgift i aktiebolagsregistret om vilka som är styrelseledamöter i ett bolag överensstämmer med de verkliga förhållandena måste det ställas stora krav på bevisningen när någon hävdar att uppgifterna i registret är felaktiga. Men mot bakgrund av de bevissvårigheter som föreligger i denna typ av mål får det anses tillräckligt att den registrerade gör sannolikt att registreringen är oriktig. I målet var ostridigt att A var registrerad i aktiebolagsregistret som styrelseledamot under de aktuella redovisningsperioderna. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att utseendet på A:s namnteckning på hens körkort avviker från namnteckningen på de bolagsstämmoprotokoll som lämnats in till Bolagsverket. . Men att A har delgetts Skatteverkets ansökan om företrädaransvar utan att göra några invändningar i förvaltningsrätten. Det är först i överklagandet till kammarrätten som hen har uppgett att hen inte har varit styrelseledamot. Ingenting i målet utom A:s egna invändningar talar för att hen inte fått Bolagsverkets underrättelse om registrering. Högsta förvaltningsdomstolen anser vid en sammantagen bedömning att A inte gjort sannolikt att hen inte var styrelseledamot i bolaget (HFD 2015 not. 47).

Rättsfall: person med förordnad förvaltare ansågs vara företrädare

I ett mål om företrädaransvar har en person som stått under förvaltarskap ålagts företrädaransvar för aktiebolagets obetalda skatter och avgifter. Personen hade efter en egen ändringsanmälan till Bolagsverket registrerats som styrelseledamot för bolaget med egen firmateckningsrätt. I ansökan till Bolagsverket försäkrade personen att hen inte stod under förvaltarskap. Bolagsverket kände inte till att personen enligt förordnande av domstol stod under förvaltare sedan flera år.

Kammarrätten konstaterar att personen inte helt saknade rättskapacitet även om hen står under förvaltarskap. Personen kunde t.ex. enligt 11 kap. 8 § föräldrabalken ingå avtal om arbete och tjänst. Med hänsyn till detta och vad som gäller när den som har förvaltare ingår avtal utan förvaltarens samtycke samt eftersom en rättshandling som företas av en i bolagsregistret registrerad ledamot alltid är bindande för bolaget, ansåg kammarrätten att personen var företrädare för bolaget, trots att hen hade en förvaltare (KRNS 2007-12-11, mål nr 4807-07).

Suppleant i ett aktiebolags styrelse kan vara företrädare

Den som är styrelsesuppleant i ett aktiebolag kan i denna egenskap endast göras ansvarig om denne inträder i styrelsearbetet (NJA 1985 s. 439). Det kan dock vara möjligt att göra en styrelsesuppleant ansvarig som faktiskt företrädare.

Likvidator är företrädare för ett aktiebolag

En likvidator träder enligt 25 kap. 30 § ABL in i styrelsens och den verkställande direktörens ställning och har därför samma ställning som bolagets ställföreträdare under likvidationen och ersätter även en sådan särskild firmatecknare som har utsetts av styrelsen (prop. 2000/01:150 s. 108 och NJA 2012 s. 328. En likvidator är en sådan företrädare som kan åläggas betalningsansvar enligt bestämmelserna om företrädaransvar (HFD 2016 ref. 60).

Legala företrädare för andra juridiska personer

Även företrädare för andra juridiska personer än aktiebolag kan omfattas av reglerna om företrädaransvar.

Konkursbon

När en juridisk person försätts i konkurs uppstår en ny juridisk person, konkursboet. I samband med konkursbeslutet förordnas en konkursförvaltare till konkursboet. Konkursförvaltaren är legal företrädare för konkursboet. Om konkursboet driver verksamhet som medför skatte- och avgiftsskulder kan företrädaransvar bli aktuellt om konkursförvaltaren har agerat grovt oaktsamt eller med uppsåt.

Ekonomiska föreningar

Ekonomiska föreningar är juridiska personer. Ekonomiska föreningar regleras i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, EFL. Bostadsrättsföreningar utgör en specialreglerad form av ekonomiska föreningar som regleras i bostadsrättslagen.

En ekonomisk förening bildas av minst tre medlemmar och blir en juridisk person i och med registreringen i föreningsregistret hos Bolagsverket. Registrering ska ske senast 6 månader efter bildandet (2 kap. 2 § EFL). Fram till registreringen svarar de som beslutat eller deltagit i en åtgärd som har medfört en skyldighet för föreningen, solidariskt för skyldigheten (2 kap. 5 § EFL). Företrädare för den ekonomiska föreningen är styrelsen och i förekommande fall verkställande direktören (7 kap. 4 och 29 §§ EFL och 9 kap. 12 § BrL).

Stiftelser

Företrädare för stiftelser är styrelsen eller förvaltaren (2 kap. 2 § stiftelselag [1994:1220]). Uppgift om företrädare kan hittas i deklaration eller särskild uppgift hos Skatteverket eller hos länsstyrelsen.

Läs mer om de civilrättsliga reglerna för stiftelser.

Ideella föreningar

Ideella föreningar är inte reglerade i lag. Enligt praxis blir en ideell förening en juridisk person när ett medlemsmöte med minst tre personer antagit stadgar om föreningens ändamål och utsett en styrelse.

En ideell förening blir en juridisk person först när dessa formkrav är uppfyllda och det krävs ingen registrering. Det kan ibland vara svårt att veta om föreningen verkligen är en ideell förening eller om den utgör någon annan associationsform. Det kan juridiskt t.ex. vara fråga om en oregistrerad ekonomisk förening eller ett enkelt bolag trots att medlemmarna tror att det är en ideell förening.

Det är styrelsen som är företrädare för en ideell förening och företrädaransvar kan göras gällande mot denna (NJA 1994 s. 170). Företrädaransvaret kan rikta sig mot en eller flera i styrelsen. Vem eller vilka i styrelsen som ska omfattas av en ansökan om företrädaransvar får utredningen visa, d.v.s. vilket inflytande och vilken insyn den enskilda styrelseledamoten haft i föreningens ekonomiska situation. Många gånger kan det vara svårt att ställa samma höga krav på samtliga styrelseledamöter i en förening som i ett aktiebolag vad gäller att aktivt skaffa sig kännedom om den ekonomiska ställningen.

Dödsbon

Ett dödsbo uppkommer i och med att en fysisk person avlider. Dödsboet är en självständig juridisk person även om det först året efter dödsfallet behandlas som ett självständigt skattesubjekt för inkomstskatten. Om en person som är skyldig att betala mervärdesskatt avlider är dödsboet skattskyldigt för omsättningen i verksamheten efter dödsfallet (4 kap. 19 § ML). Ett dödsbo företräds och förvaltas av dödsbodelägarna om inte en boutredningsman har förordnats (19 kap. ÄB). Vem som är dödsbodelägare framgår av bouppteckningen.

Företrädare för ett dödsbo kan göras ansvariga för dödsboets obetalda skatter och avgifter med stöd av reglerna om företrädaransvar. Denna möjlighet begränsar sig dock när det gäller slutlig skatt i huvudsak till sådan som hänför sig till tiden efter det beskattningsår dödsfallet inträffade. För skatter och avgifter som ska redovisas i skattedeklarationer begränsar sig möjligheten att åberopa företrädaransvar till att gälla de redovisningsperioder som infaller efter dödsfallet.

Företrädare för dödsbo kan inte ingå avtal eller komma överens om förvaltningen av dödsboet som innebär att ansvaret för att se till att rätt skatter deklareras och betalas i rätt tid bortfaller (KRNS 2019-05-27, mål nr 2101-19).

När det gäller dödsbon med bara en delägare anses enligt praxis dödsboförvaltningen ha upphört när boutredningen är klar, vilket i allmänhet är fallet när bouppteckningen har registrerats (RÅ 1960 ref. 27, RÅ 83 1:3 och NJA 1989 s. 452 och prop. 1988/89:141 s. 3). Delägaren anses vid denna tidpunkt ha tillträtt dödsboets egendom. Företrädaransvar är därför inte möjligt att göra gällande för skatter och avgifter som har förfallit till betalning efter denna tidpunkt (KRNJ 2018-04-23, mål nr 1761-17).

Bestämmelser om ansvar för den avlidnas och dödsboets skulder finns i ärvdabalken. Fram till 1981 var ärvdabalkens regler mycket stränga när det gäller dödsbodelägarnas ansvar för den avlidnas skulder. År 1981 reformerades bestämmelserna och sedan dess kan den som har en fordran mot den avlidna i princip inte få ut mer än vad som svarar mot tillgångarna i boet (prop. 1980/81:48 s. 18). Om boet har skiftats utan att den avlidnas skulder har betalats kan dödsbodelägarna bli skyldiga att täcka bristen. Dödsbodelägarnas ansvar är dock begränsat till vad de fått ur boet (21 kap. 4 § ÄB). För att inte komma i konflikt med ansvarsreglerna i 21 kap. 4 § ÄB kan Skatteverket vid företrädaransvar inte yrka betalningsansvar för ett större belopp än det som dödsbodelägaren har fått ur boet. Om en boutredningsman är förordnad för dödsboet är det boutredningsmannen som är att se som företrädare för boet. Företrädaransvar kan göras gällande även mot en boutredningsman enligt samma principer som gäller för dödsbodelägare.

Handelsbolag

Handelsbolag är en juridisk person där bolagsmännen svarar solidariskt för bolagets förpliktelser (2 kap. 20 § HBL). Skatteverket kan fatta beslut om solidariskt ansvar enligt 2 kap. 20 § HBL för skatter och avgifter (59 kap. 11 § SFL). Eftersom handelsbolag är en juridisk person är även reglerna om företrädaransvar tillämpliga. I de flesta fall borde dock beslut om solidariskt ansvar enligt 59 kap. 11 § SFL vara den mest lämpliga åtgärden för att besluta om ansvar för en fysisk person som är bolagsman i ett handelsbolag. Andelsägare och kommanditdelägare kan inte åläggas ansvar enligt 2 kap. 20 § HBL. Om de uppträtt som faktiska företrädare för handelsbolaget kan de dock vara betalningsskyldiga enligt reglerna för företrädaransvar.

När en juridisk person är bolagsman i ett svenskt handelsbolag kan den juridiska personens företrädare också bli solidariskt ansvarig enligt bestämmelserna om företrädaransvar. Detta för det ansvar Skatteverket beslutat om för den juridiska personen som delägare i handelsbolaget enligt 59 kap. 11 § SFL. Det är företrädaren vid den relevanta ansvarstidpunkten som kan bli betalningsskyldig enligt bestämmelserna om företrädaransvar.

Utländska juridiska personer

Bestämmelserna om företrädaransvar är enligt sin ordalydelse inte begränsade till svenska juridiska personer. Inte heller i förarbetena har några uttalanden gjorts som tyder på att bestämmelserna ska vara tillämpliga enbart på svenska juridiska personer.

Högsta domstolen har gjort bedömningen att en styrelseledamot i ett danskt bolag kunde bli solidariskt betalningsskyldig för den svenska mervärdesskatt som bolaget inte betalat (NJA 1998 s. 44). När det gäller fasta driftställen i Sverige för utländska juridiska personer är det fasta driftstället inte en självständig juridisk person utan en del av den utländska juridiska personen. Detta innebär att det är företrädarna för den utländska juridiska personen som kan bli betalningsskyldiga för det fasta driftställets obetalda skatter och avgifter.