Positiv räntefördelning innebär att man beräknar en avkastning på satsat kapital som inte ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, utan i kapital.
Positiv räntefördelning får göras om det vid utgången av föregående beskattningsår, efter vissa justeringar, inte finns ett negativt kapitalunderlag i näringsverksamheten (33 kap. 2 § IL).
För beskattningsår påbörjade före den 1 januari 2025 finns dock ett krav på att det positiva eller det negativa kapitalunderlaget ska vara högre än 50 000 kr för att räntefördelning ska ske. Ska den skattskyldiga beräkna mer än ett kapitalunderlag, gäller det summan av kapitalunderlagen. För närmare redogörelse av bestämmelser och exempel som gäller för äldre beskattningsår, se Rättslig vägledning 2024.
Med kapitalunderlag avses för den enskilde näringsidkaren eget kapital, d.v.s. tillgångar minus skulder, efter vissa justeringar. För delägare i handelsbolag avses den justerade anskaffningsutgiften på andelen i bolaget, också efter vissa justeringar.
Positiv räntefördelning är frivillig. Observera dock att om man har flera näringsverksamheter och en eller flera av dem har ett negativt kapitalunderlag kan negativ räntefördelning behöva göras.
Fördelningsbelopp som inte utnyttjats kan i stället sparas till ett senare år (33 kap. 7 § IL). Sådant sparat fördelningsbelopp ökar då den räntefördelning man kan göra kommande beskattningsår.
Vid positiv räntefördelning beräknas fördelningsbeloppet, d.v.s. det belopp som kan flyttas från inkomstslaget näringsverksamhet till kapital, genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året före det kalenderår som beskattningsåret går ut ökad med 6,0 procentenheter, se 33 kap. 3 § första stycket IL. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0 procent.
Är räkenskapsåret längre eller kortare än tolv månader ska fördelningsbeloppet justeras.
Man får i normalfallet flytta högst ett belopp motsvarande det justerade resultatet i näringsverksamheten (33 kap. 5 § IL).
Positiv räntefördelning får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för räntefördelning justerat resultat (33 kap. 5 § IL). Med det justerade resultatet menas resultatet före
Med kostnad för pensionssparande avses pensionsförsäkringspremie och inbetalning till individuellt pensionssparande, till den del detta är avdragsgillt enligt bestämmelserna i 59 kap. IL, samt särskild löneskatt på beloppen.
Om näringsverksamheten upphör ska resultatet inte ökas med avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond och inte heller minskas med återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond. Detta ökar utrymmet för att utnyttja reglerna om positiv räntefördelning och därmed även möjligheten att utnyttja sparat fördelningsbelopp i samband med att näringsverksamheten upphör. Om verksamheten upphör kommer således positiv räntefördelning att kunna ske med högre belopp än om näringsverksamheten hade fortsatt att bedrivas. Anledningen är att man inte ska behöva betala högre progressiv skatt när man tvingas återföra exempelvis en periodiseringsfond i samband med att verksamheten upphör, samtidigt som man har sparat fördelningsbelopp som bara ska beskattas med 30 % i inkomstslaget kapital.
Det justerade resultatet beräknas på samma sätt för delägare i handelsbolag som för enskilda näringsidkare. Man utgår från det skattepliktiga resultatet i näringsverksamheten före sjukpenning m.m. (jfr punktlistan ovan). Resultatet inkluderar således både sådana poster som kommer från bolaget och sådana poster som är delägarens men som ändå ska räknas in i resultatet i näringsverksamheten. Den särskilda justeringen när näringsverksamheten upphör gäller även för delägare i handelsbolag.
Genonom ändring av 33 kap. 4 § IL (sfs 2024:1131) har bestämmelserna om när positiv räntefördelning får ske förändrats. De nya bestämmelserna tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024. Äldre bestämmelser gäller för beskattningsår som börjar före den 1 januari 2025 (punkten 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till sfs 2024:1131).
Vad som gäller för beskattningsår som börjar före den 1 januari 2025, se Rättslig vägledning 2024.