Om man har flera näringsverksamheter, exempelvis en enskild näringsverksamhet och en näringsverksamhet via ett handelsbolag, ska man göra räntefördelning för varje näringsverksamhet för sig.

Räntefördelning ska göras för varje näringsverksamhet för sig

Av de allmänna bestämmelserna följer att räntefördelning ska göras för varje näringsverksamhet för sig (14 kap. 12–13 §§ IL, jfr också författningskommentaren till 33 kap. 2 § IL, prop. 1999/2000:2 del 2, s. 390).

En person som dels driver en enskild näringsverksamhet, dels har en andel i ett handelsbolag, ska alltså göra två räntefördelningar, en för den enskilda näringsverksamheten och en för handelsbolaget.

Exempel: två näringsverksamheter

En person har dels en enskild näringsverksamhet med en nettoskuld på 700 000 kr, dels en andel i ett handelsbolag med en anskaffningsutgift efter justeringar på 200 000 kr.

I den enskilda näringsverksamheten görs en negativ räntefördelning och för andelen i handelsbolaget görs en positiv räntefördelning.

Undantag: handelsbolag som äger handelsbolag

Om ett handelsbolag äger en del i ett annat handelsbolag räknas det som en näringsverksamhet som inkluderar båda bolagen. Räntefördelning beräknas bara på andelen i det direktägda bolaget, i vilket resultatet från det indirekt ägda handelsbolaget ingår.

500 000-kronorsgränsen avser summan av samtliga näringsverksamheters negativa kapitalunderlag

Om summan av samtliga negativa kapitalunderlag är högst 500 000 kr ska negativ räntefördelning inte göras (33 kap. 4 § IL).

Om det sammanlagda negativa kapitalunderlaget är högre än 500 000 kr ska negativ räntefördelning göras för samtliga näringsverksamheter med negativt kapitalunderlag. Det gäller även om det negativa kapitalunderlaget i den ena näringsverksamheten understiger 500 000 kr.

Exempel 1: 500 000-kronorsgränsen

En person har två näringsverksamheter. Näringsverksamhet A har ett kapitalunderlag på 40 000 kr och näringsverksamhet B har ett kapitalunderlag på -300 000 kr.

Positiv räntefördelning får göras i näringsverksamhet A eftersom kapitalunderlaget är positivt. Negativ räntefördelning ska inte göras i näringsverksamhet B eftersom det negativa kapitalunderlaget inte överstiger 500 000 kr.

Exempel 2: 500 000-kronorsgränsen

En person har tre näringsverksamheter. Näringsverksamhet A har ett kapitalunderlag på 100 000 kr, näringsverksamhet B har ett kapitalunderlag på -250 000 kr och näringsverksamhet C har ett kapitalunderlag på -300 000 kr.

Positiv räntefördelning får göras i näringsverksamhet A på ett kapitalunderlag på 100 000 kr. Eftersom det sammanlagda negativa kapitalunderlaget för näringsverksamhet B och C är -550 000 kr ska negativ räntefördelning göras i båda dessa näringsverksamheter på respektive kapitalunderlag.

Sparat fördelningsbelopp kan inte flyttas mellan näringsverksamheter

Att man gör räntefördelning för varje näringsverksamhet för sig medför bl.a. att ett positivt räntefördelningsbelopp sparas för varje näringsverksamhet för sig. Det sparade räntefördelningsbeloppet kan inte flyttas till en annan näringsverksamhet och utnyttjas där (prop. 1993/94:50 s. 310).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]

Propositioner

  • Proposition 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen [1]
  • Proposition 1999/00:2 Inkomstskattelagen del 2 [1]