När ett aktiebolag tar upp optionslån, konvertibellån, vinstandelslån eller kapitalandelslån, d.v.s. ger ut skuldebrev som är förenade med olika former av villkor, gäller vissa regler för detta i inkomstskattelagen.

På sidan Förvärv och avyttring av egna aktier behandlas transaktioner med optioner, terminer och liknande tillgångar, där den underliggande tillgången är bolagets egna aktier eller aktier i moderbolaget.

Nytt: 2025-01-31

I årsutgåva 2025 har avsnittet omarbetats bl.a. med anledning av bestämmelserna om begränsad avdragsrätt för negativa räntenetton (se Utgift för kredit omfattas av regler som kan begränsa avdragsrätten). Beskrivningen av praxis gällande Kapitalrabatt på konvertibellån har skrivits om för att bli tydligare.

Vad är kapitalrabatt?

Vid inkomstbeskattningen saknas en enhetlig definition av begreppet kapitalrabatt.

Begreppet kapitalrabatt används till exempel vid emission av s.k. nollkupongare för att uttrycka skillnaden mellan lånets nominella belopp (det som ska återbetalas när lånet löper ut) och emissionspriset. Det är också vanligt att begreppet kapitalrabatt används för att uttrycka skillnaden mellan det nominella beloppet och det beräknade nuvärdet på ett konvertibellån eller optionslån i situationer där nominell räntesats understiger marknadsräntan och lånet är förenat med en konverteringsrätt eller optionsrätt. Eftersom kapitalrabatt inte är ett enhetligt begrepp är det nödvändigt att analysera villkoren för det utgivna värdepappret innan det är möjligt att bedöma beskattningskonsekvenserna.

Kapitalrabatt på optionslån

Ett svenskt aktiebolag som ger ut skuldebrev som är förenade med en köp- eller teckningsoption för aktier får inte dra av en kapitalrabatt, d.v.s. här en skillnad mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde, som beror på optionen (24 kap. 8 § IL).

Regeln fick sin nuvarande utformning när inkomstskattelagen infördes, för att klargöra att avdragsförbudet bara bör gälla sådana skillnader som beror just på optionen och inte sådana skillnader som påverkats av andra faktorer, t.ex. den allmänna räntenivån (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 312).

Läs om vad ett optionslån är.

Kapitalrabatt på konvertibellån

Kapitalrabatt förekommer även i samband med konvertibellån. Av praxis framgår att avdragsrätt normalt inte föreligger för kapitalrabatt på konvertibellån.

Rättsfall: Avdrag medgavs inte då konverteringen inte medfört någon kostnad utöver den nominella räntan

Högsta förvaltningsdomstolen medgav inte avdrag för skillnaden mellan det nominella beloppet och det beräknade nuvärdet vid emissionen på ett konvertibellån i ett fall där lånet gavs ut till det nominella beloppet. Det nominella beloppet var det belopp som skulle betalas ut vid löptidens slut och lånet löpte med en ränta som understeg marknadsräntan. På grund av den låga räntan uppgick nuvärdet på skuldebrevet, konverteringsrätten oräknad, till ett lägre belopp än det nominella värdet. Det utgivande bolaget hade yrkat avdrag för skillnaden och kallat den för kapitalrabatt. Bolaget åberopade Redovisningsrådets rekommendation RR3 punkt 29 där rådet rekommenderat att skillnaden mellan skuldebrevsvärdet och det nominella beloppet ska periodiseras i bokföringen och behandlas som räntekostnad. Högsta förvaltningsdomstolens motivering löd (RÅ 2002 ref. 77):

Oavsett om konverteringsrätten utnyttjas eller inte utgörs bolagets kostnad för lånet endast av den nominella räntan som bolaget fått betala till långivaren. Sker konvertering får bolaget ett kapitaltillskott motsvarande skuldebrevets nominella värde medan värdet minskar på de aktier som innehas av bolagets gamla aktieägare i det fall en aktie vid konverteringen har ett högre värde än det nominella värdet av ett skuldebrev. Varken detta förhållande eller någon annan omständighet innebär att konverteringen medför att en kostnad, utöver den nominella räntan, uppkommer i bolagets rörelse.

Rättsfall: Konvertibelrabatt när konvertibeln ansågs emitterad till pris som understeg det nominella beloppet

Högsta förvaltningsdomstolen har, utan egen motivering, fastställt ett förhandsbesked där konvertibelrabatten har bedömts vara avdragsgill. I fallet ansågs det uppenbart att det nominella beloppet på utgivna skuldebrev (förlagsbevis) som löpte utan ränta inte gav uttryck för konvertibelns värde vid emissionstillfället. Konvertibeln ansågs emitterad till ett pris som understeg det nominella beloppet. Avdrag medgavs för den kapitalanskaffningskostnad som uppkom genom löpande bokförd skuldökning till följd av att skuldebrevet under löptiden värderades till ett diskonterat värde (RÅ 1987 not. 241).

Utgift för kredit omfattas av regler som kan begränsa avdragsrätten

Skatteverket anser att om en kapitalrabatt utgör kostnad för kredit (ränta) så omfattas den numera av de regler som begränsar avdragsrätten för negativa räntenetton (jämför med vad som gäller för ränta och nollkupongobligationer).

Vinstandelsränta på vinstandelslån

Ett svenskt aktiebolag som har tagit upp ett vinstandelslån får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 24 kap. 11–15 §§ IL. För annan ränta på vinstandelslån, d.v.s. den fasta delen, gäller allmänna bestämmelser om avdrag i näringsverksamhet (24 kap. 10 § IL).

Läs mer om vinstandelsränta.

Läs om vad ett vinstandelslån är.

Kapitalvinst och kapitalförlust på kapitalandelslån

När ett aktiebolag tar upp ett kapitalandelslån ställer bolaget ut ett kapitalandelsbevis.

Ett aktiebolag som löser in ett kapitalandelsbevis som bolaget har ställt ut ska inte ta upp någon kapitalvinst till beskattning. Bolaget ska inte heller dra av motsvarande kapitalförlust (48 kap. 6b § och 44 kap. 2 § IL).

Regeln gäller även ömsesidiga försäkringsföretag.

Ett aktiebolag får inte heller dra av en kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse vars underliggande förpliktelse, direkt eller indirekt, är ett kapitalandelsbevis som företaget har ställt ut (48 kap. 28 § IL).

Ett kapitalandelsbevis som bolaget har ställt ut i någon annan valuta än svenska kronor utgör en skuld i utländsk valuta. Skatteverkets uppfattning är att valutakursförändringar på ett kapitalandelsbevis bör hanteras på motsvarande sätt som valutakursförändringar på fordringar som är kapitaltillgångar. Det innebär att en kursvinst ska beskattas enligt 15 kap. 1 § IL och att en kursförlust ska dras av enligt 16 kap. 1 § IL.

Läs om vad ett kapitalandelsbevis är under Tillgångar som beskattas som delägarrätter.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2002 ref. 77 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1999/00:2 Inkomstskattelagen del 2 [1]

Ställningstaganden

  • Valutakursförändringar på fordringar som är kapitaltillgångar [1]