Den person som känner dödsboet bäst ska vara bouppgivare. Bouppgivarens roll är att lämna uppgifter om dödsboet.

Bouppgivarens roll

En bouppgivares roll är att lämna uppgifter om dödsboet till bouppteckningen. Bouppgivaren ska lämna uppgifter om den avlidnas tillgångar och skulder, testamenten, äktenskapsförord, släktförhållanden o.s.v.

Bouppgivarens underskrift och försäkran

Bouppgivaren ska försäkra på heder och samvete att uppgifterna är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats. Det gör bouppgivaren genom att skriva under bouppteckningen (20 kap. 6 § andra stycket ÄB).

Vem kan vara bouppgivare?

Den person som känner dödsboet bäst ska vara bouppgivare (20 kap. 6 § första stycket ÄB).

En boutredningsman eller testamentsexekutor kan vara bouppgivare.

Det finns inget hinder mot att ha flera bouppgivare. Om så är fallet kan de uppge hela boet tillsammans eller var sin del av det.

En förrättningsman får inte vara bouppgivare (Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [JUNO version: 6Ö], kommentaren till 20 kap. 6 § ÄB).

Nytt: 2025-02-27

Bouppgivaren måste inte närvara vid förrättningen

Normalt lämnar bouppgivaren uppgifter om dödsboet vid förrättningen. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att det inte är ett krav att bouppgivaren måste vara närvarande vid förrättningen (HFD 2025-02-24, mål nr 3902-24). Bouppgivaren kan exempelvis också lämna uppgifter före förrättningen till en förrättningsman.

Tidigare:

Bouppgivaren ska vara närvarande vid förrättningen

Skatteverket anser att bouppgivaren ska vara närvarande vid förrättningen, antingen fysiskt eller via t.ex. webbkamera eller högtalartelefon.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2025-02-24, mål nr 3902-24 [1]

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Bouppgivares närvaro [1]

Övrigt

  • Walin & Lind, Ärvdabalken Del II (JUNO, version 6Ö) kommentaren till 20 kap. 6 § ÄB [1]