Vårdnaden om ett barn kan enligt svensk lag tilldelas eller förloras på olika sätt. Det kan vara när livshändelser sker, genom anmälan, ett godkänt vårdnadsavtal eller efter avgörande från tingsrätten eller överinstans.

Nytt: 2025-01-30

Sidan har bytt namn till ”Olika sätt att få eller förlora vårdnad”. Information från de avpublicerade sidorna Äktenskap, Anmälan, Avtal, Dom eller beslut och Adoption har flyttats till den här sidan.

Vårdnad genom livshändelser

Vårdnaden kan enligt svensk lag påverkas när en livshändelse sker, exempelvis att ett barn föds eller att barnets föräldrar ingår äktenskap med varandra. Det som är gemensamt för livshändelserna är att rättsförhållandena kring vårdnaden påverkas automatiskt när livshändelsen sker, i kraft av själva lagen (ipso jure). Det behövs alltså inget myndighetsbeslut om vårdnaden för att denna ska påverkas.

Vårdnad vid barnets födelse

När ett barn föds och föräldrarna vid födelsen är gifta med varandra står barnet under vårdnad av båda föräldrarna. Om föräldrarna vid födelsen inte är gifta med varandra står barnet under vårdnad av den födande föräldern ensam (6 kap. 3 § första stycket FB).

Vårdnad när föräldrarna ingår äktenskap

Om föräldrarna ingår äktenskap med varandra efter barnets födelse, blir vårdnaden om barnet som huvudregel gemensam från tidpunkten för äktenskapets ingående, om så inte redan var fallet (6 kap. 3 § första stycket FB).

Undantaget är om tingsrätten dessförinnan har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare, eller åt en tillfällig vårdnadshavare. Då fortsätter detta att gälla även om barnets föräldrar ingår äktenskap (6 kap. 3 § första stycket FB).

Skulle föräldrarna skilja sig genom en dom från tingsrätten fortsätter föräldrarna att utöva vårdnaden gemensamt, förutsatt att tingsrätten inte beslutar om något annat. Tingsrätten ska i domen om äktenskapsskillnad påminna om att vårdnaden fortfarande är gemensam (6 kap. 3 § andra stycket FB). Läs mer under rubriken Vårdnad genom avgöranden från tingsrätten.

Vårdnad när barnet adopteras

Om makar eller sambor gemensamt adopterar ett barn, ska barnet stå under vårdnad av båda adoptivföräldrarna från den tidpunkt som adoptionsbeslutet får laga kraft. Samma sak gäller om en make eller sambo adopterar den andra makens eller sambons barn. Om en person, i annat fall, ensam adopterar ett barn, ska barnet stå under vårdnad av adoptivföräldern ensam från den tidpunkt som adoptionsbeslutet får laga kraft (4 kap. 22 § FB).

Bestämmelserna om vårdnad vid adoption i föräldrabalken gäller oavsett om adoptionen beslutas i Sverige eller utomlands. Läs mer om när en utländsk adoption gäller i Sverige på sidan Utländska beslut om adoption.

När en vårdnadshavare avlider

Om en vårdnadshavare avlider är den avlidne inte längre vårdnadshavare (6 kap. 9 § FB).

Om ett barn under 18 år saknar registrerade vårdnadshavare i folkbokföringsdatabasen ska Skatteverket snarast underrätta socialnämnden (7 § första stycket 3 FdbF). Det kan till exempel bli aktuellt för Skatteverket att underrätta socialnämnden när barnet saknar vårdnadshavare på grund av att en eller båda vårdnadshavarna har avlidit. Läs mer under rubriken Ändrat civilstånd och vårdnad efter dödsfall.

Vårdnaden upphör när barnet fyller 18 år

Vårdnaden består till dess att barnet fyller 18 år (6 kap. 2 § första stycket FB).

Anmälan och avtal om vårdnad

När föräldrarna är överens om att vårdnaden om barnet ska ändras kan de under vissa förutsättningar anmäla eller avtala om detta.

Gemensam vårdnad efter anmälan

Om barnet är folkbokfört i Sverige kan föräldrarna anmäla att vårdnaden ska vara gemensam. Anmälan ska vara skriftlig. Det är Skatteverket som genom registrering fattar beslut om gemensam vårdnad efter anmälan (6 kap. 4 och 16 §§ FB).

Föräldrarna kan enligt 6 kap. 4 § andra stycket FB göra anmälan

  1. till socialnämnden i samband med en persons bekräftelse av föräldraskap för barnet, eller
  2. till Skatteverket under förutsättning att beslut om vårdnaden inte har meddelats tidigare.

Anmälan enligt andra punkten ovan kan också göras direkt till Skatteverket i samband med en så kallad digital föräldraskapsbekräftelse enligt 1 kap. 4 a § FB (jfr 5 § förordningen [2021:1046] om digital bekräftelse av föräldraskap). Läs mer under rubriken Digital föräldraskapsbekräftelse.

För att anmälan om gemensam vårdnad ska gälla får inte ett tidigare beslut ha meddelats som innebär att en person har förordnats som vårdnadshavare. Det gäller oavsett om beslutet om vårdnad har meddelats i Sverige eller utomlands på ett sätt som gäller här i landet. Föräldraskapet för den som inte har fött barnet måste vara fastställt före anmälan (prop. 1981/85:168 s. 64). Läs mer på sidorna Vårdnad enligt utländsk lag och Föräldraskap för den som inte fött barnet.

Socialnämndens beslut att godkänna ett vårdnadsavtal med stöd av 6 kap. 6 § FB anses i detta sammanhang som ett tidigare beslut om vårdnaden. Läs mer under rubriken nedan.

Vårdnad genom avtal

Föräldrarna kan avtala om att vårdnaden om barnet ska vara gemensam eller att en av dem ska utöva vårdnaden ensam. Avtalet gäller om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det (6 kap. 6 § första stycket FB).

Att avtalet gäller innebär att det får samma verkan som en dom avseende vårdnaden (prop. 1997/98:7 s. 109).

Socialnämnden ska meddela Skatteverket om att nämnden godkänt ett avtal om vårdnad, vilket ska ske samma dag som godkännandet (6 kap. 17 b § 1 FB). Skatteverket registrerar vårdnaden som gällande från och med datumet för socialnämndens godkännande (prop. 1997/98:7 s. 111).

Tidsbegränsade avtal

Ett vårdnadsavtal kan vara tidsbegränsat. Föräldrarna kan också komma överens om att avtalet ska gälla till dess att en slutlig överenskommelse har nåtts eller frågan avgjorts av domstol, det vill säga en form av "interimistiskt" avtal (prop. 1997/98:7 s. 109 f.).

Skatteverket kan registrera uppgifter i folkbokföringsdatabasen om vem som är vårdnadshavare för ett barn utifrån ett giltigt vårdnadsavtal. Det gäller oavsett om avtalet gäller tillsvidare eller om det är tidsbegränsat.

Vårdnad genom avgöranden från tingsrätten

Tingsrätten, eller en överinstans, kan efter ansökan besluta att anförtro vårdnaden om barnet till föräldrarna gemensamt eller till en av dem ensam. Tingsrätten kan också besluta att anförtro vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare eller till en tillfällig vårdnadshavare (6 kap. 2 § första stycket FB).

Tingsrätten får i ett mål om vårdnad, om det behövs, besluta om vad som ska gälla om vårdnaden för tiden till dess att frågan har avgjorts slutgiltigt. Detta brukar kallas för ett intermistiskt beslut och ett sådant beslut får verkställas på samma sätt som en dom eller beslut som har fått laga kraft (6 kap. 20 § första och tredje styckena FB).

Tingsrätten ska underrätta Skatteverket om domar och beslut som rör vårdnaden om ett barn (3 § förordningen [1949:661] om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken, m.m.). Det gäller alltså såväl intermistiska beslut som slutgiltiga domar och beslut gällande vårdnaden.

Skatteverket får i folkbokföringsdatabasen registrera en person som barnets vårdnadshavare utifrån en dom eller beslut från tingsrätten. Utgångspunkten är att Skatteverket registrerar vårdnaden som gällande från datumet som domen eller beslutet fick laga kraft. Ifråga om intermistiska beslut registrerar Skatteverket vårdnaden som gällande från beslutsdatum.

Kompletterande information

Beslut om gemensam vårdnad (överklagande).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Förordning (1949:661) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken, m.m. [1]
  • Förordning (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet [1]
  • Förordning (2021:1046) om digital bekräftelse av föräldraskap [1]
  • Föräldrabalk (1949:381) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15]

Propositioner

  • Proposition 1981/82:168 om vårdnad och umgänge m.m. [1]
  • Proposition 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge [1] [2] [3]