Den som i egenskap av tillfälligt registrerad distansförsäljare eller registrerad distansförsäljare avsänder varor till Sverige genom distansförsäljning är skattskyldig. Mottagaren av varorna är skattskyldig om avsändaren inte registrerat sig som tillfälligt registrerad distansförsäljare eller registrerad distansförsäljare.
Skattskyldig är den som i egenskap av tillfälligt registrerad distansförsäljare eller registrerad distansförsäljare avsänder alkoholvaror genom distansförsäljning (9 kap. 8 § första stycket LAS).
Nytt: 2025-02-19
EU-domstolen har i dom den 19 december 2024 (C-596/23, B UG) tolkat artikel 36.1 i direktiv 2008/118/EG så att punktskattepliktiga varor, i de situationer som avses i bestämmelsen, ska anses vara varor som ”avsänds eller transporteras direkt eller indirekt till en annan medlemsstat av säljaren eller för hans räkning” när säljaren agerar på ett sådant sätt att denne vägleder köparen vid köparens val av vilket företag som ska ansvara för avsändandet och/eller transporten av dessa varor genom att föreslå och underlätta anlitandet av vissa företag för dessa uppdrag.
I det aktuella fallet rekommenderade företagets webbplats, som även fanns tillgänglig på destinationsmedlemsstatens språk, köparna av de punktskattepliktiga varorna som såldes via denna webbplats att anlita vissa transportföretag som angavs på webbplatsen. Webbplatsen innehöll dessutom information om transportkostnaderna för den köpare som valde att anlita ett av dessa företag och den innehöll en länk till respektive företags webbplats, till vilken information om de produkter som skulle transporteras överfördes utan att köparen behövde vidta några åtgärder, så snart köparen aktiverade en av dessa länkar (punkt 32).
EU-domstolen uttalade att såsom särskilt framgår av användningen av ordet ”indirekt” i artikel 36.1 i direktiv 2008/118/EG har denna bestämmelse utformats på ett sådant sätt att den inte bara omfattar det fall då säljaren själv utför transporten och/eller försändelsen, utan även andra fall, däribland det fall då säljaren indirekt styr avsändandet och/eller transporten genom att erbjuda konsumenten att välja mellan avsändare och/eller transportörer, vilka säljaren rekommenderar (punkt 35). Enligt EU-domstolen visar denna bestämmelse tydligt att unionslagstiftaren snarare är intresserad av transaktionernas objektiva beskaffenhet än av deras rättsliga form (punkt 36).
Enligt EU-domstolen saknar den omständigheten att köparen har ingått två separata avtal, det ena med säljaren och det andra med transportföretaget, betydelse för bedömningen av huruvida den aktuella distansförsäljningen omfattas av det fall som avses i artikel 36.1 i direktiv 2008/118/EG (punkt 38).
Direktiv 2008/118/EG har ersatts av direktiv (EU) 2020/262. Bestämmelsen om distansförsäljning finns i det nya direktivet i artikel 44. I det nya direktivet har ”säljare” ersatts av ”avsändare som bedriver en självständig ekonomisk verksamhet”.
I samband med genomförandet av det nya direktivet i LAS angavs följande. Ändringen i nya punktskattedirektivet från ”säljare” till ”avsändare som bedriver en självständig ekonomisk verksamhet” har under förhandlingarna motiverats med att det bättre överensstämmer med systematiken i direktivet, vilken inte tar sikte på civilrättslig status utan varornas hantering. På det sättet motsvarar bestämmelsen om distansförsäljning andra bestämmelser i direktivet där kraven för flyttningar avser den som avsänder eller tar emot varor, snarare än den som köper eller säljer varor. Det har dock inte anförts att någon mer betydande skillnad i sak är avsedd (prop. 2021/22:61 s. 253). Enligt Skatteverket innebär detta att EU-domstolens dom har betydelse för bedömningen av när förutsättningarna för distansförsäljning är uppfyllda, även om ”säljare” har ersatts av ”avsändare som bedriver en självständig ekonomisk verksamhet”.
Skattskyldigheten omfattar även varor som avsänts genom distansförsäljning av en tillfälligt registrerad distansförsäljare eller en registrerad distansförsäljare men där skattskyldigheten inträder först efter avregistrering av den tillfälligt registrerade distansförsäljaren eller den registrerade distansförsäljaren (9 kap. 8 § andra stycket LAS).
Villkoren för redovisning av skatten skiljer sig åt mellan den som är tillfälligt registrerad distansförsäljare och den som är registrerad distansförsäljare.
Den tillfälligt registrerade distansförsäljaren ska redovisa skatten i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet (26 kap. 8 § 1 SFL). Deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket senast fem dagar efter den händelse som medfört skattskyldighet (26 kap. 35 § SFL).
Den som är registrerad som registrerad distansförsäljare ska lämna en punktskattedeklaration för varje redovisningsperiod (26 kap. 6 § första stycket SFL). Redovisningsperioden ska vara en kalendervecka (26 kap. 16 a § SFL). Deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket senast fem dagar efter redovisningsperiodens utgång (26 kap. 33 f § SFL).
Mottagaren av alkoholvaror som avsänts till Sverige genom distansförsäljning är skattskyldig för varorna istället för avsändaren om avsändaren vid avsändandet inte är registrerad hos Skatteverket som tillfälligt registrerad distansförsäljare eller registrerad distansförsäljare för den aktuella flyttningen (9 kap. 9 § LAS). Mottagaren är i sådant fall skyldig att anmäla flyttningen av alkoholvarorna till Skatteverket innan varorna avsänds från det andra EU-landet (6 kap. 6 § LAS).
Det är alltid avsändaren som är skattskyldig om denne är en tillfälligt registrerad distansförsäljare eller en registrerad distansförsäljare. Om en mottagare skulle anmäla en flyttning till Skatteverket trots att det finns en tillfälligt registrerad distansförsäljare för flyttningen eller varorna avsänds av en registrerad distansförsäljare, eller om avsändaren efter mottagarens anmälan anmäler sig för registrering för den aktuella flyttningen har således inte mottagarens anmälan någon betydelse för skattskyldigheten (prop. 2021/22:61 s. 262 f.).
Villkoret för redovisning av skatten skiljer sig åt för en mottagare som har fullgjort skyldigheten att anmäla flyttningen i förväg till Skatteverket jämfört med vad som gäller för en mottagare som inte fullgjort sin anmälningsskyldighet.
En mottagare som fullgjort sin skyldighet att till Skatteverket i förväg anmäla flyttningen ska redovisa skatten i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet (26 kap. 8 § 1 SFL). Deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket senast vid tidpunkten som infaller först av 5 dagar efter mottagandet av varorna och 15 dagar efter den händelse som medför skattskyldighet (26 kap. 37 § andra stycket SFL).
En mottagare som inte fullgjort sin skyldighet att till Skatteverket i förväg anmäla flyttningen ska redovisa skatten i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet (26 kap. 8 § 1 SFL). Deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket senast vid den händelse som medför skattskyldighet (26 kap. 37 § första stycket 5 SFL).
Om beskattade varor för vilka skattskyldighet har inträtt enligt LAS har omhändertagits av Tullverket enligt 5 kap. 16 § tullbefogenhetslagen (2024:710) och Tullverket därefter har beslutat att inte lämna ut varorna enligt 5 kap. 24 § samma lag, ska Skatteverket efterge skatten på varorna. Detta gäller endast om beslut om skatt för varorna har fattats av Skatteverket (9 kap. 24 § LAS).
Det finns även bestämmelser om att Skatteverket ska återbetala alkoholskatt på varor där skatten betalats till Skatteverket och som Tullverket därefter har beslutat att inte lämna ut.