Det är inte bara förhållanden som är direkt kopplade till den som ansöker om eller är godkänd för F-skatt som ska prövas, utan även förhållanden i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag och dess företagsledare, samt förhållanden hos den som har bestämmande inflytande (s.k. smitta).
Vid Skatteverkets prövning för såväl godkännande som återkallelse av F-skatt är det inte bara förhållanden som är direkt kopplade till den som ansöker om eller är godkänd för F-skatt som ska prövas. Det är även förhållanden i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag samt dess företagsledare och den som har bestämmande inflytande i företaget (s.k. smitta) som ska prövas (9 kap. 5–7 §§ SFL). Om det är fler som ska prövas ska de aktuella förhållandena hos samtliga som ska prövas vara avgörande. Om någon av dessa inte kan bli godkänd för F-skatt ska inte heller övriga kunna vara det (prop. 2010/11:165, s. 330).
Reglerna om smitta finns för att förhindra att man ska kunna bedriva sin verksamhet i annan företagsform eller i ett annat företag när man har fått sitt godkännande återkallat eller inte uppfyller kraven för att vara godkänd för F-skatt. Prövningen av de som smittar ska göras på samma sätt som om prövningen avsett personen själv.
Om det är ett fåmansföretag som ansöker om eller som är godkänt för F-skatt ska prövningen enligt 3 § andra stycket (hinder för godkännande) respektive 4 § första stycket 3–9 (grunder för återkallelse) även avse företagsledaren och fysiska personer som har bestämmande inflytande över företaget.
Även andra fåmansföretag, som företagsledaren är eller under de senaste två åren har varit företagsledare i, ska prövas. Detsamma gäller fåmansföretag som den fysiska personen har eller under de två senaste åren har haft bestämmande inflytande över (9 kap. 5 § första stycket SFL, prop. 2024/25:1 s. 364 f.). Händelser som skett för längre tid sedan än två år ska alltså inte beaktas vid prövningen.
Om det är en fysisk person som ansöker om eller som är godkänd för F-skatt, och denna är eller under de senaste två åren har varit företagsledare i ett fåmansföretag, ska prövningen enligt 9 kap. 3 § andra stycket respektive 4 § första stycket 3–9 SFL även avse det företaget. Detsamma gäller om den fysiska personen har eller under de senaste två åren har haft bestämmande inflytande över ett fåmansföretag (9 kap. 5 § andra stycket SFL, prop. 2024/25:1 s. 364 ff.). Händelser som skett för längre tid sedan än två år ska alltså inte beaktas vid prövningen.
Vid bedömningen av om ett bolag ska betraktas som ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag samt om en person ska anses som företagsledare gäller de definitioner som anges i inkomstskattelagen. Med företagsledare menas den eller de fysiska personer som genom eget eller närståendes innehav av andelar och sin ställning i företaget har ett väsentligt inflytande i förtaget.
Även utländska fåmansföretag och fåmanshandelsbolag omfattas av reglerna. Av 2 kap. 2 § IL framgår att de termer och uttryck som används också omfattar motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.
Från den 1 januari 2025 ska även den som har ett bestämmande inflytande i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag prövas enligt ovan (prop. 2024/25:1 s. 364 f.).
Den som genom innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap kontrollerar mer än 50 procent av det totala antalet röster i fåmansföretaget ska anses ha bestämmande inflytande över företaget (9 kap. 6 § SFL). Den som kontrollerar mer än 50 procent av det totala antalet röster i fåmansföretaget kan t.ex. utse majoriteten i företagets styrelse. Vid bedömningen av vem som har ett bestämmande inflytande är ägandet och antal röster ensamt avgörande. Om personen är eller har varit verksam i företaget saknar betydelse.
När det gäller fåmanshandelsbolag ska delägaren genom andelsinnehavet eller på liknande sätt ha det bestämmande inflytandet (9 kap. 7 § SFL). Det är i dessa fall i huvudsak bolagsavtalet, och inte antalet röster, som avgör vem som utövar kontrollen.
Det är bara den fysiska personen med bestämmande inflytande som ska prövas, inte den personens närstående.
För den som har ett bestämmande inflytande finns övergångsbestämmelser i samband med återkallelse.
Hinder mot godkännande av ansökan eller grund för återkallelse finns endast vid sådana missförhållanden som kan hänföras till
företagsledaren eller den med ett bestämmande inflytande (9 kap. 5 § tredje stycket SFL). För den som har ett bestämmande inflytande finns det övergångsbestämmelser som gäller vid återkallelse.
Skatteverket behöver därför i vissa fall ta ställning till vilka redovisnings- och betalningsbrister som är hänförliga till företagsledaren eller den med bestämmande inflytande. Vid den bedömningen ska Skatteverket i ett första steg kontrollera vilka brister som finns vid bedömningstillfället. Nästa steg är att bedöma vilka av dessa brister som är hänförliga till företagsledaren respektive den som har ett bestämmande inflytande. Bedömningen av vilka brister som ska beaktas skiljer sig till viss del åt beroende på om prövningen gäller godkännande för F-skatt eller återkallelse. Detsamma gäller vid den utvidgade prövningen. Bedömningen görs därför vid godkännandetillfället enligt reglerna för vad som är ett hinder vid ansökan om godkännande för F-skatt. Vid återkallelsetillfället görs bedömningen enligt reglerna för vad som är en grund för återkallelse av godkännande för F-skatt.
Vid bedömningen av bristernas omfattning bedöms fåmansföretaget för sig och företagsledaren respektive den som har ett bestämmande inflytande för sig.
För redovisningsbrister är det deklarationstidpunkten som är avgörande när det handlar om att bestämma vem bristen är hänförlig till. Redovisningsbrister som uppkommit då deklarationstidpunkten har infallit under den tid som personen varit företagsledare eller haft ett bestämmande inflytande kan hänföras till denna. Det gäller både skattedeklarationer (t.ex. arbetsgivardeklarationer och momsdeklarationer) och inkomstdeklarationer samt särskilda uppgifter. Det avgörande är om deklarationerna har lämnats. Att bolaget har redovisat för låga skatter och avgifter i lämnade skattedeklarationer eller inkomstdeklarationer kan inte anses vara någon redovisningsbrist.
Redovisningsbrister där deklarationstidpunkten har infallit efter att företagsledaren eller den som haft ett bestämmande inflytande har utträtt ur bolaget är inte hänförliga till denna, även om de avser en period när personen var företagsledare eller hade bestämmande inflytande.
För betalningsbrister är det förfallodagen som är avgörande för att bestämma vem bristen är hänförlig till.
En företagsledare respektive den med bestämmande inflytande får anses vara ansvarig för att samtliga skulder betalas i fåmansföretaget, d.v.s. både för skulder som uppkom innan hen tillträdde som företagsledare respektive hade bestämmande inflytande och för de skulder som förfallit till betalning under tiden hen varit företagsledare respektive haft bestämmande inflytande.
Beslut som har förfallodag före det att företagsledaren eller den som haft ett bestämmande inflytande har utträtt ur bolaget är hänförliga till denna. I samband med godkännande gäller även att skulden ska ha lämnats för indrivning för att vara en brist. I samband med återkallelse gäller även att skulden ska uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp för att vara en brist.
Beslut som har förfallodag efter att företagsledaren eller den som haft ett bestämmande inflytande har utträtt ur bolaget är inte hänförliga till denne, även om de avser en period när personen var företagsledare eller hade bestämmande inflytande.
Vid bedömningen i samband med ansökan om godkännande för F-skatt måste samtliga betalningsbrister som är hänförliga till företagsledaren eller den som haft ett bestämmande inflytande och som lämnats för indrivning vara betalda. Detta gäller oavsett om företagsledaren eller personen med bestämmande inflytande har utträtt ur fåmansbolaget eller inte.
Vid bedömningen i samband med återkallelse av godkännande för F-skatt kan samtliga betalningsbrister som är hänförliga till företagsledaren eller den som haft ett bestämmande inflytande anses vara betalda om det inte finns något underskott på skattekontot vid tidpunkten för prövningen. Om hen utträtt som företagsledare eller som person med bestämmande inflytande får skulderna anses betalda om det inte finns något underskott på skattekontot vid en månadsavstämning efter att hen utträtt.
Den som i en viss omfattning inte har betalat utländska skatter eller avgifter ska inte vara godkänd för F-skatt (9 kap. 3 § 5 och 4 § 7 SFL). Om någon av personerna som omfattas av den utvidgade prövningen finns eller inom en tvåårsperiod har funnits i utlandet ska personen lämna ett intyg om att skatte- och avgiftsskulder i utlandet saknas.
Om exempelvis ett svenskt fåmansföretag ansöker om godkännande för F-skatt och företagsledaren eller den med bestämmande inflytande även är företagsledare eller har ett bestämmande inflytande i ett utländskt företag (t.ex. det bolag som äger det svenska företaget) som kan jämställas med ett svenskt fåmansföretag, så ska ett intyg från skattemyndigheten eller annan myndighet i landet där det utländska företaget har sitt säte lämnas som visar att företaget inte har några skatteskulder. Detsamma gäller företagsledaren eller den med bestämmande inflytande om denna inte är eller under en tvåårsperiod innan bedömningstillfället varit bosatt i Sverige och inte heller vistas här stadigvarande. Om den sökande är en utländsk juridisk person som kan jämställas med ett svenskt fåmansföretag ska både den juridiska personen och en utländsk företagsledare eller den person som har ett bestämmande inflytande lämna intyg om att de inte har skatteskulder i det land där företaget har sitt säte respektive företagsledaren är bosatt eller verksam.
Om ett beslut om återbetalning enligt 14 § HUSFL inte har följts så får företagsledaren respektive den med bestämmande inflytande anses vara ansvarig för de återkrav som inte har betalats vid förfallodagen. Detta gäller både när det finns hinder vid ansökan och när det finns grund för återkallelse.
En pågående konkurs utgör i sig ett hinder för att godkänna för F-skatt, eftersom den som är försatt i konkurs inte ska godkännas (9 kap. 3 § 2 SFL).
En fysisk person som är försatt i konkurs kan inte godkännas för F-skatt. Det innebär också att om hen är företagsledare eller har ett bestämmande inflytande i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, kan inte heller bolaget bli godkänt för F-skatt. Det behöver inte finnas något annat hinder för godkännande, t.ex. redovisningsbrister eller betalningsbrister.
En juridisk person som är försatt i konkurs kan inte godkännas för F-skatt. Det innebär också att företagsledaren eller den med bestämmande inflytande inte kan godkännas för F-skatt, varken för egen del eller i ett nytt fåmansbolag. Det behöver inte finnas något annat hinder för godkännande, t.ex. redovisningsbrister eller betalningsbrister.
Den som har fått sitt godkännande återkallat på grund av en pågående konkurs kan, om det finns särskilda skäl, fortsätta vara godkänd i annan redan befintlig verksamhet under pågående konkurs. Det kan även finnas särskilda skäl att godkänna ett nytt företag för F-skatt.
Om konkursen är avslutad och den som gått i konkurs är en juridisk person ska det bolaget inte ingå i prövningen enligt 9 kap 3 och 4 §§ SFL.
Likvidation och fusion kan inte jämställas med konkurs när det gäller reglerna om smitta. I stället får en bedömning ske i varje situation utifrån vilket ansvar en person har, och om det ansvaret kan innebära att personen anses vara företagsledare enligt vanliga regler. Detsamma gäller om en person kan anses ha ett bestämmande inflytande.
Betalningsbrister och redovisningsbrister är missförhållanden som smittar om de kan hänföras till företagsledaren eller den med bestämmande inflytande (9 kap. 5–7 §§ SFL).
När ett företag försätts i konkurs mister den som har varit företagsledare sin ställning och därmed sitt väsentliga inflytande i företaget. Detsamma gäller den som har haft ett bestämmande inflytande. I ett sådant fall finns det inte någon företagsledare eller någon med bestämmande inflytande under den tid som företaget är försatt i konkurs. Det innebär att betalnings- och redovisningsbrister som uppkommit under den tid som företaget är försatt i konkurs visserligen är missförhållanden men inte sådana som kan hänföras till den tidigare företagsledaren vid den utvidgade prövningen. Detsamma gäller den som genom sitt ägande haft ett bestämmande inflytande.
För att en betalningsbrist ska vara hänförlig till företagsledaren eller den med bestämmande inflytande ska skulden ha förfallit till betalning före beslutet om konkurs alternativt före fristdagen, d.v.s. den dag som ansökan om konkurs på egen begäran kom in till tingsrätten. I samband med godkännande gäller även att beloppet ska ha lämnats för indrivning för att vara en brist. I samband med återkallelse gäller i stället att beloppet ska uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp för att vara en brist.
För att en redovisningsbrist ska vara hänförlig till företagsledaren eller den med bestämmande inflytande ska deklarationstidpunkten ha inträffat före beslutet om konkurs alternativt före fristdagen. Detta gäller både skattedeklarationer, inkomstdeklarationer och särskilda uppgifter. En konkursgäldenär är visserligen skyldig att lämna sådana deklarationer för tid före beslutet om konkurs alternativt före fristdagen, även om deklarationstidpunkten inträffar senare. Det är dock i egenskap av företrädare, inte företagsledare eller person med bestämmande inflytande, som personen är deklarationsskyldig.
För att ett fåmansföretag ska kunna godkännas för F-skatt krävs det bland annat att företagsledaren själv eller den som har ett bestämmande inflytande uppfyller kraven för godkännande för F-skatt.
Om det visar sig att person- eller samordningsnumret för företagsledaren eller den som har ett bestämmande inflytande är ett sådant nummer som förvärvats genom att uppvisa förfalskade handlingar, exempelvis ett förfalskat pass (falsk identitet), måste Skatteverket utreda vem som är den verkliga företagsledaren eller den verkliga personen med bestämmande inflytande. Om bolaget inte kan ange vem som är den verkliga företagsledaren eller vem som har det bestämmande inflytandet ska bolaget inte godkännas för F-skatt eftersom Skatteverket då inte kan kontrollera om samtliga krav för F-skatt är uppfyllda.
Om det först efter att fåmansföretaget har godkänts för F-skatt uppmärksammas att den som ska prövas har registrerats med en falsk identitet ska Skatteverket ge företaget möjlighet att komma in med uppgift om vem som faktiskt använder sig av den falska identiteten. Detta för att Skatteverket ska kunna göra en bedömning av om fåmansföretaget uppfyller kraven för att få behålla sitt godkännande för F-skatt. Om fåmansföretaget inte svarar, eller lämnar ett svar som innebär att det inte går att bedöma vem som ska prövas, kan Skatteverket besluta att inte godkänna företaget för F-skatt respektive återkalla F-skatten. I detta fall blir det ingen skillnad på godkännande- respektive återkallelsesituationerna eftersom Skatteverket redan tidigare utrett att det verkligen är en konstaterad falsk identitet. Grunden för beslutet blir då att Skatteverket inte kan tillämpa 9 kap. 5–7 §§ SFL eftersom Skatteverket inte vet vem som ska prövas enligt 9 kap. 3 och 4 §§ SFL.
Vilka grunder för återkallelse som en person har omfattas i grunden av sekretess (27 kap. 1 § OSL). Sekretess hindrar dock inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL). Ett beslut ska innehålla en klargörande motivering, som ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande (32 § FL). Uppgift om brister i ett beslut om avslag eller återkallelse av godkännande för F-skatt får anses vara sådana nödvändiga uppgifter för att uppfylla kravet på motiveringsskyldighet som innebär att sekretessen bryts. Detta gäller både vid beslut som rör den som har bristerna och vid beslut som ställs till annan än den som har bristerna vid s.k. smitta.
Från och med den 1 januari 2025 har reglerna utvidgats på så sätt att även den som har ett bestämmande inflytande ska omfattas av prövningen (prop. 2024/25:1 s. 364 f.).
Bestämmelserna om att även den som har ett bestämmande inflytande under vissa förutsättningar ska omfattas av en prövning om grund för återkallelse föreligger tillämpas endast på missförhållanden som uppkommit efter lagens ikraftträdande, det vill säga från den 1 januari 2025. Bestämmelsen i den äldre lydelsen ska tillämpas på missförhållanden som uppkommit före ikraftträdandet (övergångsbestämmelse 4 i SFS 2024:1136, ändrings-SFS till SFL). Observera att övergångsbestämmelsen enbart är tillämplig i samband med återkallelse. Vid bedömning av hinder vid ansökan omfattas även missförhållanden som uppkommit före ikraftträdandet.