Här finns en sammanställning över Sveriges skatteavtal med andra stater och utländska jurisdiktioner som börjar på bokstäverna A–B.
Vissa skatteavtal innehåller en artikel om professorer, lärare, forskare m.fl.
Under varje stat eller jurisdiktion finns en länk till den lag (i vissa fall förordning eller kungörelse) genom vilken skatteavtalet och tillhörande protokoll m.m. är införlivade i svensk rätt.
Lagar och förordningar i Rättslig vägledning är hämtade från Riksdagens rättsdatabas. Den länkade versionen av lagen saknar i vissa fall en eller flera bilagor, t.ex. bilagan med skatteavtalet. I sådana fall finns kompletterande hänvisningar. I första hand hänvisas till propositionen som innehåller bilagan eller bilagorna. I undantagsfall hänvisas i stället till de skatteavtalshäften som Finansdepartementet och Riksskatteverket tidigare gav ut eller till den version av författningen som har kungjorts i Svensk författningssamling (SFS).
I lagen om skatteavtalet finns bestämmelser om när avtalets bestämmelser ska börja tillämpas. För att avtalet ska kunna tillämpas krävs också att lagen har trätt i kraft vilket regleras i en förordning om ikraftträdande. Förordningen om ikraftträdande är endast med om det är fråga om ett nyare skatteavtal eller då den innehåller fler bestämmelser än de om ikraftträdande.
I några fall har Skatteverket uppmärksammat att det finns fel i avtalstexten i den länkade versionen av lagen och då anges detta.
Vilket eller vilka språk skatteavtalets officiella text är skriven på framgår normalt av avtalet. Det kan även framgå av lagen om skatteavtalet. Den svenska avtalstexten i länkarna nedan är i vissa fall endast en översättning. Läs mer om olika språkversioner.
Den eller de propositioner som finns med är propositionen till lagen om skatteavtalet och, i förekommande fall, propositioner till sådana ändringar i lagen som har skett på grund av ändring i en bilaga till lagen.
Skatteavtalet med Albanien är införlivat i svensk rätt genom lagen (1998:1652) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Albanien. Avtalet finns i bilagan till lagen.
I den länkade versionen av lagen finns felaktigheter i den inledande delen av avtalets artikel 15 punkt 2. Den korrekta lydelsen framgår av prop. 1998/99:12.
Skatteavtalet med USA (Amerikas förenta stater) är införlivat i svensk rätt genom lagen (1994:1617) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater. Avtalet har fått sin nuvarande lydelse genom det ändringsprotokoll som skrevs under den 30 september 2005 (SFS 2005:1088). Avtalet i sin nuvarande lydelse finns i bilagan till lagen. Skriftväxlingar till avtalet finns sist i bilagan.
Förarbeten finns i prop. 1994/95:60 och i prop. 2005/06:15.
Nedan kommenteras vissa artiklar i skatteavtalet.
När det gäller skatteavtalstillämpning på svensk pension, se under Amerikas Förenta Stater (USA) på sidan Tillämpning av skatteavtal på svensk pension.
Oavsett vad avtalet säger i övrigt har USA rätt att beskatta sina medborgare och personer med hemvist i USA som om avtalet inte hade gällt. Detsamma gäller under en period av tio år efter att en person har varit medborgare i USA eller långvarigt bosatt där. Om till exempel en artikel i avtalet säger att endast Sverige som hemviststat får beskatta en viss inkomst får USA ändå beskatta inkomsten om personen i fråga är medborgare i USA.
I vissa fall får USA inte utnyttja sin overriding taxing right, till exempel när det gäller socialförsäkringspension samt vid tillämpning av bestämmelsen om företag i intressegemenskap (artikel 1 punkt 5).
Sverige ska inte avräkna sådan skatt som USA tar ut enligt artikel 1 punkt 4, se kommentaren till artikel 23 punkt 3 nedan.
I vissa fall tas både federal och delstatlig skatt ut i USA. Det är endast den federala skatten som omfattas av skatteavtalet och som kan ligga till grund för avräkning i Sverige enligt avtalet. Avräkning av delstatlig skatt kan dock ske enligt AvrL om förutsättningarna i övrigt enligt den lagen är uppfyllda.
Amerikansk Social Security tax och Medicare tax omfattas inte av skatteavtalet. De kan inte heller avräknas enligt AvrL.
I artikel 18 finns ett undantag från artiklarna 14 och 15 gällande artisters och idrottsmäns inkomster, vilket innebär att arbetsstaten får beskatta sådan inkomst. Undantaget gäller dock endast om inkomsten överstiger 6 000 US-dollar under en tolvmånadersperiod. Skatteverket anser att artikel 14 eller 15 ska tillämpas om inkomsten inte överstiger det angivna tröskelvärdet.
Beskattningstidpunkten för pension i en amerikansk pensionsplan som uppfyller villkoren för att vara en så kallad 401(k)-plan har bedömts av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2019 ref. 13). En pension ska beskattas i inkomstslaget tjänst när den är disponibel. Enligt domstolen kan inte den anställda anses ha disponerat över inkomsten redan vid arbetsgivarens avsättning till pensionsplanen varför pensionen ska beskattas först vid utbetalningen från 401(k)-planen. Inkomsten omfattas av artikel 19 punkt 1. Skatteverket har skrivit en rättsfallskommentar till domen.
Utbetalning enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande stat beskattas endast i utbetalarstaten (artikel 19 punkt 2). I detta fall får USA inte utnyttja sin overriding taxing right (artikel 1 punkt 5 a).
När det gäller skatteavtalstillämpning på svensk pension, se även under Amerikas Förenta Stater (USA) på sidan Tillämpning av skatteavtal på svensk pension.
Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att anställning vid Radio Free Europe/Radio Liberty Inc. i USA omfattas av artikeln om offentlig tjänst.
När USA beskattar en inkomst med stöd av artikel 1 punkt 4 ska Sverige inte avräkna den skatten. Det gäller även om Sverige är hemviststat och enligt avtalet i övrigt ska avräkna amerikansk skatt. Detta framgår av artikel 23 punkt 3 a (”sådan avräkning skall dock inte ske med högre belopp än den skatt som enligt detta avtal skulle ha erlagts till Förenta staterna om personen inte var medborgare i Förenta staterna eller tidigare medborgare eller tidigare långvarigt bosatt där”). I stället är det USA som ska undanröja eventuell dubbelbeskattning enligt artikel 23 punkt 3 b.
Sverige har ett informationsutbytesavtal med Andorra.
Sverige har ett informationsutbytesavtal med Anguilla.
Sverige har ett informationsutbytesavtal med Antigua och Barbuda.
Skatteavtalet med Argentina är införlivat i svensk rätt genom lagen (1995:1338) om dubbelbesattningsavtal mellan Sverige och Argentina. Avtalet och ett protokoll finns i bilagan till lagen.
I avtalet med Argentina finns mest-gynnad-nations-klausul som har aktiverats.
Förarbeten finns i prop. 1995/96:53.
Skatteavtalet med Armenien är införlivat i svensk rätt genom lagen (2016:927) om skatteavtal mellan Sverige och Armenien. Avtalet och ett protokoll finns i bilagan till lagen.
Förarbeten finns i prop. 2015/16:171.
Det partiella skatteavtalet med Aruba är införlivat i svensk rätt genom lagen (2009:1288) om avtal mellan Sverige och Nederländerna såvitt avser Aruba för att främja ekonomiska förbindelser. Avtalet finns i bilagan till lagen.
Förarbeten finns i prop. 2009/10:26.
Sverige har också ett informationsutbytesavtal med Aruba.
Skatteavtalet med Australien är införlivat i svensk rätt genom förordningen (1981:1006) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Australien. Avtalet finns i bilaga 1 till förordningen. Anvisningar till avtalet finns i bilaga 2. Bilagorna saknas i den länkade versionen av förordningen men finns i SFS 1981:1006.
Förarbeten finns i prop. 1980/81:197.
I förordningen (1981:1007) om kupongskatt för person med hemvist i Australien, m.m. finns bestämmelser om vad som gäller när avtalet begränsar Sveriges rätt att ta ut skatt på utdelning.
Skatteavtalet med Azerbajdzjan är införlivat i svensk rätt genom lagen (2016:928) om skatteavtal mellan Sverige och Azerbajdzjan. Avtalet och ett protokoll finns i bilagan till lagen.
Förarbeten finns i prop. 2015/16:172.
Sverige har ett informationsutbytesavtal med Bahamas.
Sverige har ett informationsutbytesavtal med Bahrain.
Skatteavtalet med Bangladesh är införlivat i svensk rätt genom lagen (1983:534) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bangladesh. Avtalet och ett protokoll finns i bilagan till lagen. Protokollet saknas i den länkade versionen av lagen men finns i prop. 1982/83:96.
Anvisningar till avtalet finns i bilaga 1 till förordningen (1983:858) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bangladesh. I bilaga 2 finns anvisningar om kupongskatt, m.m.
Skatteavtalet med Barbados är införlivat i svensk rätt genom lagen (1991:1510) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Barbados. Avtalet har fått sin nuvarande lydelse genom det ändringsprotokoll som skrevs under den 3 november 2011 (SFS 2012:646). Avtalet i sin nuvarande lydelse finns i bilagan till lagen. Bilagan saknas i den länkade versionen av lagen men den ursprungliga bilagan finns i prop. 1991/92:11 och ändringen finns i prop. 2011/12:169.
Skatteavtalet med Belarus (Vitryssland) är införlivat i svensk rätt genom lagen (1994:790) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Vitryssland. Avtalet finns i bilagan till lagen.
Förarbeten finns i prop. 1993/94:230.
Skatteavtalet med Belgien är införlivat i svensk rätt genom lagen (1991:606) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Belgien. Avtalet finns i bilagan till lagen. Bilagan saknas i den länkade versionen av lagen men finns i prop. 1990/91:173.
När det gäller skatteavtalstillämpning på svensk pension, se under Belgien på sidan Tillämpning av skatteavtal på svensk pension.
Sverige har ett informationsutbytesavtal med Belize.
De partiella skatteavtalen med Bermuda är införlivade i svensk rätt genom
Avtalen finns i bilagor till lagarna.
Förarbeten finns i prop. 2008/09:222.
Sverige har också ett informationsutbytesavtal med Bermuda.
Skatteavtalet med Bolivia är införlivat i svensk rätt genom lagen (1994:282) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bolivia. Avtalet och ett protokoll finns i bilagan till lagen.
I avtalet med Bolivia finns mest-gynnad-nations-klausul som har aktiverats.
Förarbeten finns i prop. 1993/94:155.
Från den 10 oktober 2010 finns den västindiska autonoma provinsen Nederländska Antillerna inte mer. Det partiella skatteavtalet med Nederländerna avseende Nederländska Antillerna tillämpas fortsatt för Bonaire, Sint Eustatius och Saba. Det är införlivat i svensk rätt genom lagen (2009:1285) om avtal mellan Sverige och Nederländerna såvitt avser Nederländska Antillerna för att främja ekonomiska förbindelser. Avtalet finns i bilagan till lagen.
Förarbeten finns i prop. 2009/10:25.
Sverige har också ett informationsutbytesavtal med Nederländerna avseende Nederländska Antillerna som fortsatt tillämpas för Bonaire, Sint Eustatius och Saba.
Skatteavtalet med Jugoslavien tillämpas fortsatt för Bosnien och Hercegovina, se under Reciprocitet krävs inte. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom förordningen (1982:70) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jugoslavien. Avtalet finns i bilaga 1 och ett protokoll i bilaga 2 till förordningen.
Anvisningar till avtalet finns i bilaga 3.
Förarbeten finns i prop. 1981/82:7.
I förordningen (1982:71) om kupongskatt för person med hemvist i Jugoslavien, m.m. finns bestämmelser om vad som gäller när avtalet begränsar Sveriges rätt att ta ut skatt på utdelning.
Skatteavtalet med Botswana är införlivat i svensk rätt genom lagen (1992:1197) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Botswana. Avtalet har fått sin nuvarande lydelse genom det ändringsprotokoll som skrevs under den 20 februari 2013 (SFS 2013:1017). Avtalet i sin nuvarande lydelse finns i bilagan till lagen. Bilagan saknas i den länkade versionen av lagen men den ursprungliga bilagan finns i prop. 1992/93:94 och ändringen finns i prop. 2013/14:9.
I avtalet med Botswana finns mest-gynnad-nations-klausul som har aktiverats.
Skatteavtalet med Brasilien är införlivat i svensk rätt genom förordningen (1975:1427) om tillämpning av avtal mellan Sverige och Brasilien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomstskatter, m.m. Förordningen upphävs genom lagen (2020:44) om skatteavtal mellan Sverige och Brasilien, men eftersom den lagen ännu inte har trätt i kraft gäller förordningen fortfarande. Avtalet och ett protokoll finns i bilaga 1 till förordningen. Bilagan saknas i den länkade versionen av förordningen men finns i skatteavtalshäftet Brasilien.
Anvisningar finns i bilaga 2 till förordningen. Bilagan har ändrats genom SFS 1986:23. Den ursprungliga lydelsen finns i skatteavtalshäftet. Ändringen finns i den länkade versionen av förordningen.
Förarbeten finns i prop. 1975/76:9.
I förordningen (1975:1428) om kupongskatt för person med hemvist i Brasilien, m.m. finns bestämmelser om vad som gäller när avtalet begränsar Sveriges rätt att ta ut skatt på utdelning.
Nedan kommenteras vissa artiklar i skatteavtalet.
Den begränsning av skattesatsen till 15 procent som föreskrivs i artikel 10 punkterna 2 a och 5, artikel 11 punkt 2 b och artikel 12 punkt 2 b gällde endast till och med 1997 (punkt 1 b i protokollet till avtalet, SFS 1986:23 samt SFS 1996:738). Sådana inkomster som tidigare fick beskattas med 15 procent får nu beskattas enligt källstatens interna rätt utan begränsning av avtalet.
De matching credit-bestämmelser som finns i artikel 23 punkt 3 gällde endast till och med 1997 (punkt 1 a i protokollet till avtalet, SFS 1986:23 samt SFS 1996:738).
De partiella skatteavtalen med Brittiska Jungfruöarna är införlivade i svensk rätt genom
Avtalen finns i bilagor till lagarna.
Förarbeten finns i prop. 2008/09:223.
Sverige har också ett informationsutbytesavtal med Brittiska Jungfruöarna.
Sverige har ett informationsutbytesavtal med Brunei.
Skatteavtalet med Bulgarien är införlivat i svensk rätt genom lagen (1988:1614) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien. Avtalet finns i bilagan till lagen. Bilagan saknas i den länkade versionen av lagen men finns i prop. 1988/89:44.