Här finns en sammanställning över Sveriges skatteavtal med andra stater och utländska jurisdiktioner som börjar på bokstäverna Q-S.

Vissa skatteavtal innehåller en artikel om professorer, lärare, forskare m.fl.

Information om länkning m.m.

Under varje stat eller jurisdiktion finns en länk till den lag (i vissa fall förordning eller kungörelse) genom vilken skatteavtalet och tillhörande protokoll m.m. är införlivade i svensk rätt.

Lagar och förordningar i Rättslig vägledning är hämtade från Riksdagens rättsdatabas. Den länkade versionen av lagen saknar i vissa fall en eller flera bilagor, t.ex. bilagan med skatteavtalet. I sådana fall finns kompletterande hänvisningar. I första hand hänvisas till propositionen som innehåller bilagan eller bilagorna. I undantagsfall hänvisas i stället till de skatteavtalshäften som Finansdepartementet och Riksskatteverket tidigare gav ut eller till den version av författningen som har kungjorts i Svensk författningssamling (SFS).

I lagen om skatteavtalet finns bestämmelser om när avtalets bestämmelser ska börja tillämpas. För att avtalet ska kunna tillämpas krävs också att lagen har trätt i kraft vilket regleras i en förordning om ikraftträdande. Förordningen om ikraftträdande är endast med om det är fråga om ett nyare skatteavtal eller då den innehåller fler bestämmelser än de om ikraftträdande.

I några fall har Skatteverket uppmärksammat att det finns fel i avtalstexten i den länkade versionen av lagen och då anges detta.

Vilket eller vilka språk skatteavtalets officiella text är skriven på framgår normalt av avtalet. Det kan även framgå av lagen om skatteavtalet. Den svenska avtalstexten i länkarna nedan är i vissa fall endast en översättning. Läs mer om olika språkversioner.

Den eller de propositioner som finns med är propositionen till lagen om skatteavtalet och, i förekommande fall, propositioner till sådana ändringar i lagen som har skett på grund av ändring i en bilaga till lagen.

Qatar

Sverige har ett informationsutbytesavtal med Qatar.

Rumänien

Skatteavtalet med Rumänien är införlivat i svensk rätt genom förordningen (1979:57) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Rumänien. Avtalet finns i bilaga 1 och ett protokoll finns i bilaga 2 till förordningen.

Anvisningar till avtalet finns i bilaga 3.

Bilagorna 1 och 2 saknas och bilaga 3 är felaktig i den länkade versionen av förordningen men finns i skatteavtalshäftet Rumänien.

Förarbeten finns i prop. 1976/77:154.

I förordningen (1979:58) om kupongskatt för person med hemvist i Rumänien m.m. finns bestämmelser om vad som gäller när avtalet begränsar Sveriges rätt att ta ut skatt på utdelning.

Ryssland

Nytt: 2025-02-04

Den 30 januari 2025 fattade regeringen beslut om att suspendera avtalet i sin helhet. Samma dag utfärdade regeringen en förordning (SFS 2025:54) som innebär att lagen (2024:1313) om upphävande av lagen (1993:1301) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland träder i kraft den 10 februari 2025. Detta innebär att Sverige inte ska tillämpa avtalet fr.o.m. den 10 februari 2025 och tills vidare.

Åtgärden suspension innebär att en internationell överenskommelse helt eller delvis slutar att tillämpas under en bestämd tidsperiod eller tills vidare.

Den upphävda lagen (1993:1301) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland gäller dock fortfarande i fråga om:

  • källskatter, på belopp som har betalats eller tillgodoförts före den 10 februari 2025, och
  • andra skatter på inkomst, på inkomst som har förvärvats före den 10 februari 2025.

Nytt: 2025-01-30

Lagen (2024:1313) om upphävande av lagen (1993:1301) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Suspensionen av avtalet och upphävandet av lagen om avtalet behandlas i prop. 2024/25:38.

Rättslig vägledning kommer att uppdateras med vid vilken tidpunkt lagen om upphävande träder i kraft när ikraftträdandeförordningen har utfärdats.

Skatteavtalet med Ryssland är införlivat i svensk rätt genom lagen (1993:1301) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland. Avtalet och ett protokoll har fått sin nuvarande lydelse genom det ändringsprotokoll som skrevs under den 24 maj 2018 (SFS 2019:175). Avtalet och protokollet i sin nuvarande lydelse finns i bilagan till lagen. Bilagan saknas i den länkade versionen av lagen men finns i prop. 2018/19:11.

Förarbeten finns även i prop. 1993/94:6.

Andra avtal eller beslut

Saba

Se Bonaire, Sint Eustatius och Saba.

Saint Kitts och Nevis

Sverige har ett informationsutbytesavtal med Saint Kitts och Nevis.

Saint Lucia

Sverige har ett informationsutbytesavtal med Saint Lucia.

Samoa

Sverige har ett informationsutbytesavtal med Samoa.

San Marino

Sverige har ett informationsutbytesavtal San Marino.

Saudiarabien

Skatteavtalet med Saudiarabien är införlivat i svensk rätt genom lagen (2016:408) om skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien. Avtalet och ett protokoll finns i bilagan till lagen.

Förarbeten finns i prop. 2015/16:108.

Schweiz

Skatteavtalet med Schweiz är införlivat i svensk rätt genom lagen (1987:1182) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Schweiz. Avtalet och ett protokoll har fått sin nuvarande lydelse genom de ändringsprotokoll som skrevs under den 28 februari 2011 (SFS 2012:234) och den 19 juni 2019 (SFS 2020:348). Avtalet och protokollet i sin nuvarande lydelse finns i bilaga 1 till lagen.

Skriftväxlingar till avtalet finns sist i bilaga 1 och i bilaga 2.

I avtalet med Schweiz finns mest-gynnad-nations-klausul som har aktiverats.

Förarbeten finns i prop. 1987/88:56, i prop. 2011/12:78 och i prop. 2019/20:96.

Skatteverkets kommentar

Nedan kommenteras en artikel i skatteavtalet.

När det gäller skatteavtalstillämpning på svensk pension, se under Schweiz på sidan Tillämpning av skatteavtal på svensk pension.

Artikel 19 § 1 – Pension, livränta och liknande ersättning: övergångsbestämmelse

Enligt artikel 19 § 1 kan Sverige beskatta svenska pensionsutbetalningar och andra liknande ersättningar samt livräntor, för någon som har hemvist i Schweiz. Utbetalningarna ska dock inte utgöra utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen eftersom dessa omfattas av artikel 19 § 2. Denna lydelse av skatteavtalet gäller från och med den 1 januari 2013. Enligt den tidigare lydelsen var Sverige förhindrade att beskatta de ersättningar som avses i artikel 19 § 1 och det finns en övergångsbestämmelse till ändringen. Den anger att den äldre lydelsen av artiklarna 19 och 21 fortfarande ska tillämpas i vissa situationer. Det gäller pensioner och livräntor från en avtalsslutande stat som var under utbetalning den 28 februari 2011 och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten som hade hemvist i denna andra stat vid den tidpunkten (punkt 2 b i ikraftträdandebestämmelserna till SFS 2012:234).

Artikel 19 § 2 – Utbetalning enligt svensk socialförsäkring

Utbetalning enligt svensk socialförsäkringslagstiftning till person med hemvist i Schweiz får beskattas i Sverige. Sverige ska avräkna schweizisk skatt enligt artikel 24 § 3, så kallad omvänd credit. Avräkningsbeloppet ska dock inte överstiga den svenska inkomstskatt som belöper på inkomsten.

Artikel 24 § 3 nämner endast pension. Artikel 19 § 2 omfattar dock alla utbetalningar enligt svensk socialförsäkringslagstiftning till person med hemvist i Schweiz. Med hänsyn till uttalanden i förarbetena medger Sverige avräkning även för schweizisk skatt på andra utbetalningar enligt svensk socialförsäkring än pension (prop. 2011/12:78 s. 55 f.).

Andra avtal eller beslut

  • Riksskatteverkets information om överenskommelse den 17 augusti 1993 mellan Sverige och Schweiz för att genomföra artiklarna 10 och 11 i det svensk-schweiziska avtalet den 7 maj 1965 för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet (RSFS 1998:8).

Serbien

Skatteavtalet med Jugoslavien tillämpas fortsatt för Serbien, se under Reciprocitet krävs inte. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom förordningen (1982:70) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jugoslavien. Avtalet finns i bilaga 1 och ett protokoll i bilaga 2 till förordningen.

Anvisningar till avtalet finns i bilaga 3.

Förarbeten finns i prop. 1981/82:7.

I förordningen (1982:71) om kupongskatt för person med hemvist i Jugoslavien, m.m. finns bestämmelser om vad som gäller när avtalet begränsar Sveriges rätt att ta ut skatt på utdelning.

Seychellerna

Sverige har ett informationsutbytesavtal med Seychellerna.

Singapore

Skatteavtalet med Singapore från 1968 är införlivat i svensk rätt genom lagen (1991:1886) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Singapore. Avtalet har fått sin nuvarande lydelse genom det ändringsprotokoll som skrevs under den 28 september 1983. Avtalet i sin nuvarande lydelse finns i bilaga 1 till lagen.

En skriftväxling till avtalet finns i bilaga 2.

Bilagorna saknas i den länkade versionen av lagen men finns i prop. 1991/92:45.

Skatteverkets kommentar

Nedan kommenteras vissa artiklar i skatteavtalet.

Artikel II 1 § k – Uttrycket inkomst av rörelse

Artikel III fördelar beskattningsrätten mellan Sverige och Singapore avseende inkomst av rörelse. Artikel II 1 § k begränsar betydelsen av uttrycket inkomst av rörelse.

Uttrycket inkomst av rörelse innefattar inte hyresavgift eller royalty för kinematografisk film eller för inspelade band för televisions- eller radiosändningar eller för utnyttjandet av gruva, oljekälla, stenbrott eller annan naturtillgång eller inkomst i form av utdelning, ränta, hyresavgift, royalty eller realisationsvinst. Uttrycket innefattar vidare inte arvode eller annan ersättning för ledning eller övervakning av ett annat företags eller en annan koncerns handels- eller affärsrörelse eller annan verksamhet och inte heller ersättning för arbete eller personliga tjänster eller inkomst av sjö- eller luftfart.

Vad detta innebär kan exemplifieras med att ett svenskt företag får betalt för en tjänst utförd åt ett företag i Singapore. Inkomsten avser varken royalty enligt artikel IX eller inkomst av arbetsanställning eller fritt yrke enligt artikel XII. Inkomsten avser inte heller inkomst av rörelse enligt artikel III. Anledningen till detta är att det i artikel II 1 § k anges att ersättning för arbete eller personliga tjänster inte innefattas i uttrycket inkomst av rörelse. Det finns inte heller någon annan inkomstartikel som omfattar det svenska företagets inkomst.

Nedan finns ett avsnitt om annan inkomst och metodartikeln som ska tillämpas på motsvarande sätt på inkomsten i exemplet ovan. Skatteavtalet saknar artikel om annan inkomst och det finns inte någon annan inkomstartikel som omfattar inkomsten. Detta innebär att inkomsten inte omfattas av avtalet. Singapore får därför beskatta inkomsten enligt sin interna rätt. Metodartikeln, artikel XIX, kan tillämpas på inkomster som inte omfattas av avtalet. Sverige ska avräkna den skatt som tagits ut i Singapore om ersättningen för tjänsten har sin källa i Singapore och övriga förutsättningar för avräkning är uppfyllda.

Artikel XVIII A – Remittanceregel

I artikel XVIII A finns en så kallad remittanceregel som ger Sverige beskattningsrätt till vissa inkomster som har sin källa i Sverige och som inte överförs till eller tas emot i Singapore. Regeln saknar motsvarighet i OECD:s modellavtal.

Regeln är tillämplig när en annan artikel i skatteavtalet begränsar Sveriges beskattningsrätt till en viss inkomst samtidigt som Singapore enligt sin interna lagstiftning beskattar denna typ av inkomst endast till den del den överförs till eller tas emot i Singapore (remitteras dit). För att regeln ska kunna tillämpas i ett enskilt fall krävs att det är utrett att den aktuella inkomsten beskattas i Singapore endast i den mån den remitteras dit. Regeln kan inte tillämpas om Singapore inte beskattar inkomsten på grund av att den är av ett slag som överhuvudtaget inte beskattas där enligt intern rätt.

När regeln är tillämplig ska avtalets begränsning av Sveriges beskattningsrätt tillämpas endast på den del av inkomsten som remitteras till Singapore. Det är den skattskyldige som har bevisbördan för att sådan remittering sker. Den skattskyldige behöver däremot inte visa att inkomsten faktiskt beskattas i Singapore.

Annan inkomst och metodartikeln

Avtalet saknar artikel om ”annan inkomst” vilket innebär att bland annat vissa inkomster från tredje land inte omfattas av någon inkomstartikel.

Avtalet hindrar inte någon av staterna från att beskatta en inkomst som inte omfattas av någon inkomstartikel. Såvitt gäller ”inkomst, som uppkommit i respektive stat” framgår detta av artikel XIX 1 § första meningen. Om en sådan inkomst beskattas i både Sverige och Singapore är metodartikeln tillämplig (artikel XIX 1 § andra meningen). Metodartikeln är däremot inte tillämplig på inkomster som inte omfattas av någon inkomstartikel och som kommer från ett tredje land. I artikelns 2–6 §§, som säger hur dubbelbeskattning ska undanröjas, nämns endast inkomster från en avtalsslutande stat. Exempelvis kan avräkning i Sverige enligt 3 § ske endast i fråga om inkomst från källa i Singapore. Av 2 § lagen om skatteavtalet framgår också att avtalets beskattningsregler ska tillämpas endast i den mån dessa medför en inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Så kan inte vara fallet med en inkomst från ett tredje land eftersom dubbelbeskattning av en sådan inte kan undanröjas enligt metodartikelns ordalydelse (2–6 §§), samtidigt som inte heller AvrL skulle kunna tillämpas på inkomsten om den ansågs omfattad av metodartikeln.

Sint Eustatius

Se Bonaire, Sint Eustatius och Saba.

Sint Maarten

Från den 10 oktober 2010 finns den västindiska autonoma provinsen Nederländska Antillerna inte mer. Det partiella skatteavtalet med Nederländerna avseende Nederländska Antillerna tillämpas fortsatt för Sint Maarten. Det är införlivat i svensk rätt genom lagen (2009:1285) om avtal mellan Sverige och Nederländerna såvitt avser Nederländska Antillerna för att främja ekonomiska förbindelser. Avtalet finns i bilagan till lagen.

Förarbeten finns i prop. 2009/10:25.

Sverige har också ett informationsutbytesavtal med Nederländerna avseende Nederländska Antillerna som fortsatt tillämpas för Sint Maarten.

Slovakien

Skatteavtalet med Tjeckoslovakien tillämpas fortsatt för Slovakien, se under Reciprocitet krävs inte. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom förordningen (1980:864) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tjeckoslovakien. Avtalet finns i bilaga 1 till förordningen. Bilagan saknas i den länkade versionen av förordningen men finns i prop. 1979/80:65.

Anvisningar till avtalet finns i bilaga 2.

I förordningen (1980:863) om kupongskatt för person med hemvist i Tjeckoslovakien m.m. finns bestämmelser om vad som gäller när avtalet begränsar Sveriges rätt att ta ut skatt på utdelning.

Slovenien

Skatteavtalet med Slovenien är införlivat i svensk rätt genom lagen (2021:1106) om skatteavtal mellan Sverige och Slovenien. Avtalet och ett protokoll finns i bilagan till lagen.

För att kunna tillämpa vissa bestämmelser i avtalet måste man veta när det trädde i kraft, se Artikel 28 – Ikraftträdande nedan. Tidigare tillämpades förordningen (1982:70) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jugoslavien.

Förarbeten finns i prop. 2021/22:21.

Skatteverkets kommentar

Nedan kommenteras vissa artiklar i skatteavtalet.

Artikel 17 – Pension, livränta och liknande betalningar: övergångsbestämmelse

Enligt artikel 17 får pension och annan liknande ersättning (inklusive livränta) som härrör från en avtalsslutande stat samt utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande stat, som betalas till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas i den förstnämnda staten. Bestämmelsen ger källstaten beskattningsrätt till fler pensioner och liknande ersättningar än artikel 18 i 1980 års skatteavtal med Jugoslavien, som tidigare tillämpades mellan Sverige och Slovenien. En fysisk person som omedelbart före det nya avtalets ikraftträdande (den 26 december 2021, se SFS 2021:1204) var mottagare av betalningar som omfattas av artikel 18 punkterna 1–3 i 1980 års avtal får välja att dessa bestämmelser fortfarande ska tillämpas på dessa betalningar. De äldre bestämmelserna ska tillämpas från och med det år då valet görs och till dess valet återkallas. När ett val har återkallats kan inget nytt val göras (artikel 28 punkt 5 och punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen [2021:1106] om skatteavtal mellan Sverige och Slovenien). Se även under artikel 28 nedan.

Artikel 28 – Ikraftträdande

För att kunna tillämpa artikeln måste man veta när avtalet trädde i kraft, vilket skedde den 26 december 2021 (se SFS 2021:1204).

Det innebär att punkt 2 a och b har följande betydelse:

Avtalet ska tillämpas

a) i fråga om källskatter, på belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari 2022 eller senare

b) i fråga om andra skatter på inkomst och på förmögenhet, på skatt som påförs för beskattningsår som börjar den 1 januari 2022 eller senare.

Punkt 3 har följande betydelse:

Bestämmelserna i artikel 24 (Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse) och artikel 25 (Utbyte av upplysningar) ska tillämpas från och med den 26 december 2021, oavsett vilket beskattningsår ärendet gäller.

Punkt 4 har följande betydelse:

Avtalet mellan den Socialistiska Federala Republiken Jugoslavien och Konungariket Sverige för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, undertecknat i Stockholm den 18 juni 1980 ska upphöra att tillämpas mellan Slovenien och Sverige med avseende på varje skatt från och med den 1 januari 2022.

Punkt 5 har följande betydelse:

En fysisk person som omedelbart före den 26 december 2021 var mottagare av betalningar som omfattas av artikel 18 punkterna 1–3 i 1980 års skatteavtal med Jugoslavien får välja att dessa bestämmelser fortfarande ska tillämpas på dessa betalningar. Se även under artikel 17 ovan.

Spanien

Skatteavtalet med Spanien är införlivat i svensk rätt genom förordningen (1977:75) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Spanien. Avtalet och ett protokoll finns i bilaga 1 till förordningen.

Anvisningar till avtalet finns i bilaga 2.

Bilagorna saknas i den länkade versionen av förordningen men finns i skatteavtalshäftet Spanien.

Förarbeten finns i prop. 1976/77:2.

Skatteverkets kommentar

Nedan kommenteras vissa artiklar i skatteavtalet.

När det gäller skatteavtalstillämpning på svensk pension, se under Spanien på sidan Tillämpning av skatteavtal på svensk pension.

Artikel III punkt 1 g – Internationell trafik

Bestämmelsen motsvarar artikel 3 punkt 1 e i 2014 års utgåva av OECD:s modellavtal.

Transport uteslutande inom Spanien som utförs av ett rederi eller flygbolag som har sin verkliga ledning i Sverige, eller tvärtom, är inte internationell trafik. Transport som utförs av ett rederi eller flygbolag som har sin verkliga ledning i en tredje stat är inte internationell trafik oavsett var transporten utförs.

Artikel IV – Hemvist

När en fysisk person har hemvist i båda staterna enligt punkt 1 ska normalt punkt 2, den så kallade stegen, tillämpas.

När det gäller personer som har utvandrat från Sverige till Spanien finns särskilda regler i artikel IV punkt 3 i avtalet och punkt II i protokollet till detta (se även tredje stycket i anvisningarna till artiklarna I och IV i avtalet). Reglerna innebär att de behöriga myndigheterna, under de första tre åren räknat från dagen för utflyttningen från Sverige, ska fastställa hemvisten genom en ömsesidig överenskommelse om personen

  • anses ha hemvist i Spanien enligt artikel IV punkt 1
  • är svensk medborgare och
  • är obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit (i avtalet, protokollet och anvisningarna hänvisas till den motsvarande så kallade treårsregeln i kommunalskattelagen [1928:370] som gällde innan reglerna om väsentlig anknytning i 3 kap. IL infördes).

I avvaktan på beslut från behörig myndighet i hemvistfrågan beskattas personen som om hen hade hemvist i Sverige i avtalets mening (Skatteverkets ställningstagande Tillämpning av artikel IV punkt 3 i skatteavtalet med Spanien).

Beskattning enligt ”special regime for expatriates”

En person som flyttar till Spanien kan under vissa förutsättningar välja att betala ”non-resident income tax” och samtidigt ha status som skattskyldig till ”personal income tax”. Detta gäller den beskattningsperiod som inflyttningen sker och de följande fem beskattningsperioderna. Den som väljer detta beskattas endast för inkomster från källor i Spanien och har därför inte hemvist i Spanien enligt skatteavtal.

Artikel XV punkt 3 – Arbete ombord på skepp och luftfartyg

Bestämmelsen motsvarar artikel 15 punkt 3 i 2014 års utgåva av OECD:s modellavtal förutom att SAS är särskilt reglerat.

Om det inte är fråga om internationell trafik, enligt definitionen i artikel III punkt 1 g, under vissa resor ska artikel XV punkt 1 eller 2 tillämpas på lön som avser dessa resor. Uttrycket ”där företaget har sin verkliga ledning” syftar på det företag som bedriver trafiken (rederiet eller flygbolaget). Det gäller även om personen är anställd av ett annat företag, till exempel ett bemanningsföretag.

Bedömningen av om det är fråga om internationell trafik ska göras resa för resa (HFD 2018 ref. 83). Skatteverket har skrivit en rättsfallskommentar till domen.

Exempel: Arbete ombord på flyg

Anders är obegränsat skattskyldig i Sverige och har hemvist här. Anders är stationerad i Spanien, är anställd av ett tyskt bemanningsföretag och utför arbete ombord för ett flygbolag som har sin verkliga ledning i Spanien. Flygningarna sker både i Spanien och i andra länder. Var ska Anders beskattas?

Det är fråga om internationell trafik enligt definitionen i artikel III punkt 1 g eftersom flygplanen används av ett flygbolag som har sin verkliga ledning i Spanien och flygningarna inte enbart sker i Sverige. Artikel XV punkt 3 ska tillämpas och Spanien får beskatta inkomsten eftersom företaget som bedriver trafiken har sin verkliga ledning där. Även Sverige får beskatta inkomsten och ska medge avräkning för spansk skatt (artikel XXIV punkt 1 a).

Exempel: Flygbolag i tredje land

Beatrice är obegränsat skattskyldig i Sverige och har hemvist här. Beatrice är stationerad i Spanien, är anställd av ett spanskt bemanningsföretag och arbetar ombord för ett flygbolag som har sin verkliga ledning i Norge. Flygningarna sker både i Spanien och i andra länder.

Det är inte fråga om internationell trafik enligt definitionen i artikel III punkt 1 g eftersom flygplanen inte används av ett flygbolag som har sin verkliga ledning i Spanien eller Sverige (utan i Norge). Att det spanska bemanningsföretaget troligen har sin verkliga ledning i Spanien saknar betydelse eftersom det inte är detta företag som använder flygplanen.

Artikel XV punkt 3 ska inte tillämpas eftersom det inte är fråga om internationell trafik. I stället tillämpas artikel XV punkt 1 eller 2. Eftersom arbetsgivaren är det spanska bemanningsföretaget är punkt 2 inte tillämplig (jämför punkt 2 b). Punkt 1 innebär att hemviststaten Sverige får beskatta hela inkomsten medan Spanien får beskatta inkomst från den del av arbetet som utförs där. Sverige ska medge avräkning för spansk skatt (artikel XXIV punkt 1 a). Det bortses här från det nordiska skatteavtalet.

Artikel XVIII – Pension och livränta

När en stat beskattar utbetalning enligt socialförsäkringslagstiftningen i denna stat eller på grund av pensionsförsäkring meddelad i denna stat med stöd av artikel XVIII punkt 3 ska denna stat avräkna eventuell skatt i hemviststaten, så kallad omvänd credit (artikel XXIV punkt 5).

När det gäller skatteavtalstillämpning på svensk pension, se även under Spanien på sidan Tillämpning av skatteavtal på svensk pension.

Artikel XXIV – Metodartikeln

Artikel XXIV punkt 1 följer artikel 23 B i OECD:s modellavtal vilket innebär att huvudregeln är att dubbelbeskattningen ska undanröjas genom avräkning (credit).

För lön och pension på grund av offentlig tjänst som inte beskattas i Sverige enligt artikel XIX tillämpas alternativ exempt (artikel XXIV punkt 2). Se även anvisningspunkt 3 till artikel XXIV.

Under vissa förutsättningar får Sverige beskatta realisationsvinst på aktier (artikel XIII punkt 5) och pension som betalas på grund av socialförsäkringslagstiftning eller pensionsförsäkring (artikel XVIII punkt 3) även om mottagaren har hemvist i Spanien. Det är Sverige som ska undanröja dubbelbeskattning genom att avräkna spansk skatt, så kallad omvänd credit. Avräkningsbeloppet får inte överstiga den svenska skatten på inkomsten (artikel XXIV punkt 5).

Sri Lanka

Skatteavtalet med Sri Lanka är införlivat i svensk rätt genom lagen (1983:912) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sri Lanka. Avtalet finns i bilagan till lagen. Bilagan saknas i den länkade versionen av lagen men finns i prop. 1983/84:2.

Anvisningar till avtalet finns i bilaga 1 till förordningen (1984:809) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sri Lanka. I bilaga 2 finns anvisningar om kupongskatt, m.m.

St Vincent och Grenadinerna

Sverige har ett informationsutbytesavtal med St Vincent och Grenadinerna.

Storbritannien och Nordirland

Skatteavtalet med Storbritannien och Nordirland (Förenade kungariket) är införlivat i svensk rätt genom lagen (2015:666) om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland. Avtalet har fått sin nuvarande lydelse genom det ändringsprotokoll som skrevs under den 23 februari 2021 (SFS 2021:1074). Avtalet i sin nuvarande lydelse finns i bilagan till lagen.

Förarbeten finns i prop. 2015/16:7 och i prop. 2021/22:4.

Skatteverkets kommentar

Nedan kommenteras vissa artiklar i skatteavtalet.

När det gäller skatteavtalstillämpning på svensk pension, se under Storbritannien och Nordirland på sidan Tillämpning av skatteavtal på svensk pension.

Avtalet är skrivet endast på engelska

Skatteavtalets originaltext är skriven endast på engelska. Den svenska text som finns i bilagan till lagen (2015:666) om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland är en ensidig svensk översättning. Den engelska originaltexten har företräde framför den svenska översättningen.

Artikel 3 punkt 1 h – Internationell trafik

Bestämmelsen motsvarar artikel 3 punkt 1 e i OECD:s modellavtal.

Definitionen innebär att all transport med skepp eller luftfartyg är internationell trafik utom när skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den ena avtalsslutande staten av ett rederi eller flygbolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller i en tredje stat. Om rederiet eller flygbolaget däremot har hemvist i den avtalsslutande stat där skeppet eller luftfartyget uteslutande används är det således internationell trafik. Exempel på tillämpningen ges nedan under artikel 14 punkt 3.

Bedömningen av om det är fråga om internationell trafik ska göras resa för resa (HFD 2018 ref. 83). Skatteverket har skrivit en rättsfallskommentar till domen.

Artikel 10 – Utdelning

Utdelning från vissa kollektiva investeringar i fast egendom får beskattas med högst 15 procent av utdelningens bruttobelopp i vissa fall (artikel 10 punkt 2 andra stycket). Denna bestämmelse har i första hand införts med anledning av brittiska regler om s.k. Real Estate Investment Trusts.

Artikel 13 punkt 6 – Kapitalvinst

Det finns en felaktighet i den svenska översättningen i bilagan till lagen (2015:666) om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland. Skatteavtalets originaltext är skriven endast på engelska. Den svenska översättningen ”eller liknande rättigheter i bolag” i artikel 13 punkt 6 är oförenlig med originaltextens vidare formulering ”or other rights in a company”. Det är endast den engelska originaltexten som parterna har kommit överens om och som ska gälla som lag enligt 1 § ovan nämnda lag. Den ska därför ges företräde framför den svenska översättningen.

Artikel 14 punkt 3 – Arbete ombord på skepp och luftfartyg

Bestämmelsen motsvarar artikel 15 punkt 3 i OECD:s modellavtal.

Om det inte är fråga om internationell trafik, enligt definitionen i artikel 3 punkt 1 h, under vissa resor ska artikel 14 punkt 1 eller 2 tillämpas på lönen som avser dessa resor. För att artikel 14 punkt 3 ska tillämpas krävs också att den ombordanställda med hemvist i en avtalsslutande stat inte arbetar på ett skepp eller luftfartyg som uteslutande används i den andra avtalsslutande staten. Om skeppet eller luftfartyget uteslutande används i denna andra stat under vissa resor tillämpas i stället artikel 14 punkt 1 eller 2. Bedömningen av var skeppet eller luftfartyget uteslutande används ska göras resa för resa.

Exempel: Arbete ombord på flyg

Christoffer är obegränsat skattskyldig i Sverige och har hemvist här. Christoffer är stationerad i Storbritannien där han arbetar för ett brittiskt flygbolag. Han flyger endast inom Storbritannien. Var ska Christoffer beskattas?

Det är fråga om internationell trafik enligt definitionen i artikel 3 punkt 1 h. Flygplanet används visserligen endast i den ena avtalsslutande staten (Storbritannien) men flygbolaget är ett företag i denna stat.

Artikel 14 punkt 3 ska inte tillämpas. Christoffer har hemvist i Sverige och flygplanet används endast i Storbritannien. Undantaget i punkt 3 (”i andra fall än ombord på skepp eller luftfartyg som används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten”) är därför tillämpligt. Artikel 14 punkt 1 ska tillämpas vilket innebär att Christoffer får beskattas i Storbritannien för den lön han tjänar in genom arbete där. Även Sverige får beskatta som hemviststat. Sverige ska medge avräkning för brittisk skatt.

Exempel: Flygbolag i tredjeland

Gloria är obegränsat skattskyldig i Sverige och har hemvist här. Gloria är stationerad i Storbritannien och arbetar för ett irländskt flygbolag som flyger mellan Storbritannien och Sverige. Var ska Gloria beskattas?

Det är fråga om internationell trafik enligt definitionen i artikel 3 punkt 1 h eftersom flygplanet inte används endast i den ena avtalsslutande staten utan i både Storbritannien och Sverige.

Artikel 14 punkt 3 ska tillämpas. Gloria har hemvist i Sverige och arbetar inte på ett flygplan som används endast i Storbritannien. Undantaget i punkt 3 (”i andra fall än ombord på skepp eller luftfartyg som används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten”) är därför inte tillämpligt. Detta innebär att lönen ska beskattas endast i Sverige. Det bortses här från skatteavtalet mellan Sverige och Irland.

Artikel 17 – Pension, livränta och liknande betalningar

Skatteverket anser att punkt 5 c i övergångsbestämmelserna till lagen (2015:666) om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland kan tillämpas endast på pension, livränta eller socialförsäkringsersättning som en person tog emot omedelbart före avtalets ikraftträdande den 20 december 2015 och har fortsatt att ta emot därefter. Om personen senare får hemvist i den andra avtalsslutande staten kan övergångsbestämmelsen även fortsättningsvis vara tillämplig men en prövning måste göras med beaktande av att mottagaren har fått hemvist i den andra avtalsslutande staten (Skatteverkets ställningstagande Tillämpning av övergångsbestämmelsen angående pension m.m. i 2015 års skatteavtal med Storbritannien och Nordirland). Detta gäller enligt ställningstagandet vid byte av hemvist men Skatteverket anser att samma bedömning får göras i de fall mottagaren i stället får ett nytt medborgarskap.

När det gäller skatteavtalstillämpning på svensk pension, se även under Storbritannien och Nordirland på sidan Tillämpning av skatteavtal på svensk pension.

Artikel 28 – Remittanceregel

I artikel 28 (Miscellaneous/Övriga bestämmelser) finns en så kallad remittanceregel som ger Sverige beskattningsrätt till vissa inkomster om de inte beskattas i Storbritannien eller Nordirland (nedan Storbritannien). Inkomsterna behöver inte härröra från Sverige (annorlunda än i avtalen med Malta och Singapore). Regeln saknar motsvarighet i OECD:s modellavtal.

Regeln är tillämplig när en annan artikel i skatteavtalet begränsar Sveriges beskattningsrätt till en viss inkomst samtidigt som Storbritannien enligt sin interna lagstiftning beskattar denna typ av inkomst endast till den del den överförs till eller tas emot i Storbritannien (remitteras dit). För att regeln ska kunna tillämpas i ett enskilt fall krävs att det är utrett att den aktuella inkomsten enligt intern rätt i Storbritannien beskattas där endast i den mån den remitteras dit. Regeln kan inte tillämpas om Storbritannien inte beskattar inkomsten på grund av att den är av ett slag som överhuvudtaget inte beskattas där enligt intern rätt.

När regeln är tillämplig ska avtalets begränsning av Sveriges beskattningsrätt tillämpas endast på den del av inkomsten som beskattas i Storbritannien (”…as is taxed in that other Contracting State”). Det är den skattskyldige som har bevisbördan för att sådan beskattning sker.

Fel i översättningen av artikel 28 till svenska

Det finns en felaktighet i den svenska översättningen i bilagan till lagen (2015:666) om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland. Skatteavtalets originaltext är skriven endast på engelska. Den svenska översättningen ”överförs till eller mottas i” i slutet av artikel 28 är oförenlig med originaltextens ”taxed in”. Det är endast den engelska originaltexten som parterna har kommit överens om och som ska gälla som lag enligt 1 § ovan nämnda lag. Den ska därför ges företräde framför den svenska översättningen.

Remittance basis charge

Vissa personer kan välja att beskattas i Storbritannien för utländska inkomster endast till den del de förs över till eller mottas i Storbritannien. Den ”remittance basis charge” som personen betalar för att omfattas av reglerna är en inkomstskatt men beloppet är oberoende av storleken på de inkomster som inte remitteras till Storbritannien. Skatteverket anser att dessa inkomster inte beskattas i Storbritannien på det sätt som avses i artikel 28.

Artikel 29 – Ikraftträdande

För att artikeln ska kunna tillämpas måste man veta när avtalet trädde i kraft, vilket skedde den 20 december 2015. Innebörden av ikraftträdandebestämmelserna kommenteras i 2023 års utgåva av Rättslig vägledning.

Sydafrika

Skatteavtalet med Sydafrika är införlivat i svensk rätt genom lagen (1995:1468) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sydafrika. Avtalet har fått sin nuvarande lydelse genom det ändringsprotokoll som skrevs under den 7 juli 2010 (SFS 2010:1461). Avtalet i sin nuvarande lydelse finns i bilagan till lagen.

I avtalet med Sydafrika finns mest-gynnad-nations-klausul som har aktiverats.

Förarbeten finns i prop. 1995/96:54 och i prop. 2010/11:11.

Sydkorea

Skatteavtalet med Sydkorea (Republiken Korea) är införlivat i svensk rätt genom lagen (1982:707) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Republiken Korea. Avtalet och ett protokoll finns i bilaga 1 till lagen.

En skriftväxling till avtalet finns i bilaga 2. Bilagan saknas i den länkade versionen av lagen men finns i prop. 1991/92:45.

Förarbeten finns även i prop. 1981/82:107.

Referenser på sidan

Domar & beslut

Föreskrifter

  • Riksskatteverkets information om överenskommelse den 17 augusti 1993 mellan Sverige och Schweiz för att genomföra artiklarna 10 och 11 i det svensk-schweiziska avtalet den 7 maj 1965 för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet¹ [1]

Lagar & förordningar

  • Förordning (1977:75) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Spanien [1]
  • Förordning (1979:57) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Rumänien [1]
  • Förordning (1979:58) om kupongskatt för person med hemvist i Rumänien m.m. [1]
  • Förordning (1980:863) om kupongskatt för person med hemvist i Tjeckoslovakien m.m. [1]
  • Förordning (1980:864) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tjeckoslovakien [1]
  • Förordning (1982:70) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jugoslavien [1] [2]
  • Förordning (1982:71) om kupongskatt för person med hemvist i Jugoslavien, m.m. [1]
  • Förordning (1984:809) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sri Lanka [1]
  • Förordning (1998:318) om tillämpning av ett avtal mellan Sverige och Ryssland om ömsesidigt bistånd vid bekämpning av vissa fiskala brott [1]
  • Lag (1982:707) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Republiken Korea [1]
  • Lag (1983:912) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sri Lanka [1]
  • Lag (1987:1182) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Schweiz [1]
  • Lag (1991:1886) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Singapore [1]
  • Lag (1993:1301) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland [1]
  • Lag (1995:1468) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sydafrika [1]
  • Lag (2009:1285) om avtal mellan Sverige och Nederländerna såvitt avser Nederländska Antillerna för att främja ekonomiska förbindelser [1]
  • Lag (2015:666) om skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland [1] [2]
  • Lag (2016:408) om skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien [1]
  • Lag (2021:1106) om skatteavtal mellan Sverige och Slovenien [1]
  • Lag om ändring i lagen (1987:1182) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Schweiz; [1]

Propositioner

  • Proposition 1976/77:154 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Rumänien [1]
  • Proposition 1976/77:2 Avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter [1]
  • Proposition 1979/80:65 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tjeckoslovakien [1]
  • Proposition 1981/82:107 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Republiken Korea [1]
  • Proposition 1981/82:7 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jugoslavien [1]
  • Proposition 1983/84:2 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sri Lanka [1]
  • Proposition 1987/88:56 Tillämpning av dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Schweiz [1]
  • Proposition 1991/92:45 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Singapore och mellan Sverige och Republiken Korea [1] [2]
  • Proposition 1993/94:6 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland [1]
  • Proposition 1995/96:54 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sydafrika [1]
  • Proposition 2009/10:25 Informationsutbytesavtal och partiellt skatteavtal med Nederländska Antillerna [1]
  • Proposition 2010/11:11 Ändring i skatteavtale mellan Sverige och Sydafrika [1]
  • Proposition 2011/12:78 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz [1]
  • Proposition 2015/16:108 Skatteavtal med Saudiarabien [1]
  • Proposition 2015/16:7 Skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland [1]
  • Proposition 2018/19:11 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland och upphävande av förordning [1]
  • Proposition 2019/20:96 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz [1]
  • Proposition 2021/22:2 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland [1]
  • Proposition 2021/22:21 Skatteavtal mellan Sverige och Slovenien [1]
  • Proposition 2024/25:38 Suspension av skatteavtalet med Ryssland [1]

Rättsfallskommentarer

  • HFD, mål nr 960-18; internationell trafik i det nordiska skatteavtalet [1] [2]

Skatteavtal

  • Skatteavtal RSV 360-724 Utgåva 1 [1]
  • Skatteavtal Rumänien [1]

Ställningstaganden

  • Tillämpning av artikel IV punkt 3 i skatteavtalet med Spanien [1]
  • Tillämpning av övergångsbestämmelsen angående pension m.m. i 2015 års skatteavtal med Storbritannien och Nordirland [1]
  • Ändringar i remittance-regeln i intern brittisk rätt – eventuell påverkan på tillämpningen av skatteavtalet med Storbritannien och Nordirland [1]